Happiness skrev 2011-01-13 20:04:57 följande:
Förstår att det måste kännas väldigt skönt att veta att det trots allt inte är något medicinskt "fel". Alltid en säkerhet. Har du fått proggisar att stötta graviditeten med?
Ja gud ja vad jag har bölat denna gravditet men det är nog också för man är ganska utmattad på att försöka bli gravid hela tiden. Psykiskt knäckande! Sen är det också stressande att just göra en utredning...tänk om man fått något rikigt negativt besked. Som tagit lång tid att bli kvitt. Tror höga prolaktinvärden tex är ganska jobbigt att få bukt på. Eller liten äggreserv tex....fasansfullt! Så Grattis igen till en fin och hel kropp + den lilla extra kroppen i magen

Ja, det är nog anledningen varför man blir så ledsen och är extra känslig. Förutom hormonerna är man så förbaskat utmattad och trött efter alla gravidförsök att man liksom inte har någon motståndskraft mot hormonerna som pockar på och gör sig påminda.
Jag är så van att tänka "jag orkar inte längre nu, det finns ingen mening med något alls längre".
Till och med idag har jag stundtals tänkt den tanken, stunder när jag glömt bort att jag är gravid. Men sedan kommer jag att tänka på att jag ju är gravid, och då vet jag ju att jag aldrig kommer ge upp. Men jag vågar ännu inte tänka att det kan gå bra, för minnet av de tre missfallen sitter så djupt. Jag har gråtit i timmar både igår och idag.
Jag har ju liksom befunnit mig i den jobbiga första trimestern eller precis haft missfall, konstant sedan maj förra året. Aldrg kommit längre än till vecka 9. Historien har bara upprepat sig som om det vore hack i skivan, och det klart att man blir trött av det. Imorgon ska jag ringa en psykolog och boka tid. Såhär kan jag inte ha det i 9 månader, jag kommer gå under.
Den här gången har jag fått proggisar och det känns skönt. Kör albyl minor också, rekommenderat av läkare det med. Känns bra att det inte var några fel som hittades i utredningen.
Sorry för mitt neggoinlägg, men det är lite tufft. Jag borde vara bara lycklig...
Men det kan jag inte, det går bara inte.
Kram på dig Happi, gullis! Tack för att du bryr dig!