Vi som hade Bf januari/februari 2010
Jag kan faktiskt inte bestämma mig för om jag älskar att vara föräldraledig eller inte. Ibland kan jag känna mig totalt övergiven när sambon går till jobbet ohc jag är kvar hemma med 'allt'. Särskilt känner jag så på måndagar när man varit två hela helgen. Det känns också lite märkligt och jobbigt att vara hemma men ändå inte hinna med så mycket. Att det ser ut som kriget när man varit 'ledig' hela dagen. Samtidigt älskar jag att vara hemma med dem, de gör ju massor med framsteg och är så grymt roliga. Och så är det lite halvskönt att slippa jobbet och alla 'småsaker' som jag tycker blir onödigt stora konflikter ibland. Av någon anledning är det mycket prestige på min arbetsplats.
Vi har haft lite kontrastvecka denna veckan, första halvan ute på landet-landet med en flock kor som närmsta granne, sen åkte vi till Stockholm och trängdes med en halv miljon människor. Killarna var med ute i vagnen och det gick kanon! De var också med ute på restaurang, och det funkade rätt bra, ända till David bestämde sig för att han var övertrött och bara gallskrek så tårarna sprutade, vi satt ute så det var inga problem att gå en sväng och söva honom. I övrigt hade de hörselkåpor för barn när JASen flög över och sen fick Viktor sitta på morfars axel och charma små tanter
Inga tänder på G här ännu, men de börjar rata bröstet lite
På morgonen går det bra, men i övrigt är det väl inte så hemskt intressant. Ersättning, puré och gröt är det som gäller, och en och annan majskrok.