• Anonym (Tandtrollet)

    Jag förfaller.. på alla plan!

    Jag är inte särskilt gammal. Jag är strax över 30 år gammal. Men helt allvarligt så skulle jag kunna tas för en 50-åring.

    Jag, som så många andra i det här landet, älskar hästar. Jag har ridit sedan jag var omkring fem år, och mitt intresse ledde till att jag jobbade med hästar både i och utanför landets gränser under många år innan jag fick barn.

    Men med hästjobb medföljer risker. Det är stora djur som reagerar instinktivt, och jag som så många andra har skadats mer och mindre allvarligt genom åren. Det enda som är synligt är dock något som är avgörande för mina sociala relationer, min förmåga att få arbete etc.
    En häst sparkade nämligen till mig i ansiktet när jag jobbade på ett stället. Blodet forsade, och det var ingen rolig syn över huvud taget ett tag efteråt. Men såren som blev läkte fint, och jag har inte ärr som stör. Däremot så fick jag sprickor och sönderslagna tänder. Framtänderna framför allt. Jag ser ut som en pomperipossa allra minst, och det är tyvärr ingen överdrift att säga att det enda som skulle hjälpa är att dra ut varenda tand och sätta in lösisar eller porslinsfasader. Vad detta skulle kosta har jag inte en susning om. Men jag kan gissa!

    Eftersom jag jobbade svart just där och då, så fanns ingen försäkring som täckte detta, och jag har varit arbetslös i flera år innan jag fått barn, just för att jag utvecklat en mer eller mindre fobisk inställning till att träffa människor och därför inte "kan" söka jobb.
    Jag har dessutom en enorm tandläkarskräck, som involverar svimningar, panikångest och hjärtklappning. Så det är inte så att jag har varit till tandläkaren ofta heller i mitt liv. Jag har borstat varje dag, men släkten har superdåliga tänder, varenda en på min mammas sida har dragit ut massor av tänder och min mormor hade lösisar som 35-åring.. Dålig tandkvalitet från start, ca tio års öppna "sår" på och i tänderna som följd av olyckan, och inga pengar.

    Detta har lett till att jag knappt vill prata med folk, varken de jag känner eller inte känner. Det har lett till att jag aldrig vill vara med på kort, och jag har fått enormt dålig självkänsla och inte blev den bättre när jag fick mina barn. Att min sambo kan med att titta på mig och framförallt-att han säger att jag är vacker-känns helt absurt.
    Jag ser INGET vackert när jag ser mig i spegeln. Jag får gråtattacker när jag måste handla nya kläder, för jag är så enormt fet. Men orka göra något åt vikten när man ändå inte vågar prata med folk. I affären hummar jag bara i kassan och är ytterst noga med att inte prata med något.
    Jag SKÄMS fruktansvärt för mig själv. Jag skulle så lätt kunna fota min mun och visa förfallet.. men jag vågar ärligt talat inte p g a de ev dömande och äcklade kommentarer jag kan få.
    Det värsta är dock mina barns framtid. Jag måste ju våga bli social och umgås med andra mammor och gå på möten etc för att de inte ska vara utanför och folk ska tycka att vi är en konstig familj, dagens barn/ungdomar tar ut de mest underliga saker på varandra. Om någons mamma eller pappa har en ful keps på skallen så retas barnet för det..
    SÅ illa vill jag inte mina barn. Så jag håller mig i skymundan. Jag lever mitt liv på nätet, där jag inte måste träffa någon IRL.

    Min dröm är att få pengar till att ordna till mina tänder, skulle jag få till dem så skulle självkänslan stegras enormt, och då kanske jag skulle orka ta tag i min vikt också. Att jag tröstäter är ju inte heller något som tänderna mår toppen av direkt..

    Usch.. jag trodde aldrig att jag skulle förfalla så totalt redan omkring 30.. Vad fan ska jag göra? Med en enda inkomst och två barn samt djur som kostar så blir det inget över.. barnens kläder och medicin samt presenter till dem och andra som fyller år etc måste gå först. Socbidrag har vi inte rätt till, vi "tjänar för mycket" samma med bostadsbidrag.

    Kan man begära att det införs mental hälsa-bidrag?

  • Svar på tråden Jag förfaller.. på alla plan!
  • Anonym

    Hade du ingen egen försäkring du kunde kontakta?


    Jag själv blev påkörd av en bil för snart 2 år sen och slog ut flera tänder, men de ser ut som normalt idag, och jag har fått ersättning för de utlägg jag gjorde i samband med alla ingreppen.. Var nog hos tandläkaren upp emot 30 timmar efteråt.
  • Anonym (Tandtrollet)
    Anonym skrev 2010-05-04 16:05:12 följande:
    Hade du ingen egen försäkring du kunde kontakta? Jag själv blev påkörd av en bil för snart 2 år sen och slog ut flera tänder, men de ser ut som normalt idag, och jag har fått ersättning för de utlägg jag gjorde i samband med alla ingreppen.. Var nog hos tandläkaren upp emot 30 timmar efteråt.
    Tyvärr hade jag ju inte det.. Jag tänkte inte på försäkringar alls på den tiden, jag var naiv och "odödlig", och framför allt, det var ingen som pratade om att man skulle ha försäkringar, så det föll i glömska..
    Så nej, tyvärr. Annars hade jag fixat detta för flera år sedan.. Tro mig. Om jag så hade fått sövas så hade det varit bättre än det som är idag.
  • Anonym
    Anonym (Tandtrollet) skrev 2010-05-04 16:11:44 följande:
    Tyvärr hade jag ju inte det.. Jag tänkte inte på försäkringar alls på den tiden, jag var naiv och "odödlig", och framför allt, det var ingen som pratade om att man skulle ha försäkringar, så det föll i glömska.. Så nej, tyvärr. Annars hade jag fixat detta för flera år sedan.. Tro mig. Om jag så hade fått sövas så hade det varit bättre än det som är idag.
    Usch vad hemskt, vet inte vad jag ska säga. Du kan inte fixa det nu, fast då betala för det? Försäkringskassan går ju in och betalar en ganska stor del efter en viss summa. Tror mina tänder gick på 13 000 kr för mig, och tror nog försäkringskassan betalade typ 20 000 eller ngt. Sen fick jag tillbaka vad jag lagt ut dessutom.
  • Nati

    googlade bara på högkostnadsskydd, tänder

    " Hur fungerar högkostnadsskyddet?


    Du står själv för tandvårdskostnader som har ett referenspris på upp till 3000 kronor. Sedan får du ersättning för


    50 procent av kostnader med ett referenspris mellan 3 000 och 15 000 kronor 85 procent av kostnader med ett referenspris som överstiger 15 000 kronor. Om tandläkaren skulle ha tagit ut ett högre pris än referenspriset för någon åtgärd som ingick i behandlingen hade din kostnad blivit högre. Högkostnadsskyddet beräknas per år Högkostnadsskyddet beräknas inte per kalenderår, utan börjar gälla när en åtgärd som ingår i skyddet blir klar. Efter det räknas alla åtgärder som du får gjorda under de följande tolv månaderna in i högkostnadsskyddet.

    Du kan själv bestämma att en ny ersättningsperiod ska börja innan den tidigare har löpt ut. Det kan vara fördelaktigt när du står inför en större behandling. Genom att få in flera åtgärder under en och samma ersättningsperiod kan du komma upp i referenspriser över 15 000 kronor och därmed få högre ersättning för den överskjutande delen.

  • Anonym (Tandtrollet)

    Ringde faktiskt tandläkaren här i stan och frågade lite vad det kostar, bara ett besök för att ge ett kostnadsförslag kostar 1500 kr. *suck*
    Sen att jag är så livrädd för tandläkare kostar 5000 kr för sövning PER GÅNG. Och det är inte en chans att man får allt fixat på ett eller två tillfällen heller..
    Det verkar skoj detta.
    Usch.. sen sa de att det maximala man kan åka på att betala själv är en summa omkring 30 000 i värstafallsscenariot att alla tänder måste ut och man fixar något med titanskruvar, var så darrig när jag pratade att jag inte riktigt minns vad det var det hette.
    Hallå liksom, jag nästan grät och var helt skakis och hade hjärtklappning bara av att PRATA med en tandläkare i TELEFONEN.. usch.. är fortfarande helt nervös!

  • NadiaMi

    Försäkringskassan kan täcka en del av kostnaden av en "tand-restaurering" när det handlar om vad som kallas "synliga tänder" så även om det nog kommer att kosta en del beror det även på hur stor del de kan gå in med, och hur mycket som behöver göras.

    Kan tänderna räddas och inte behöver dras utan kan få skalfasader så blir det ju även en mindre kostnad än om de ska ersättas med stifttänder eller någon annan variant.

    Försök komma över rädslan tillräckligt för att gå till en tandläkare för att få ett utlåtande. Du binder ju inte upp dig till något bara för att du får en undersökning, och har full frihet att backa ur om du inte känner förtroende för tandläkaren.
    Kolla upp några olika tandläkare i närheten för privat behöver inte heller kosta så mycket mer än den 'vanliga' tandläkaren och en tandläkare som får dig att klara av besöket lättare kan (trots ekonomin) vara värd den extra kostnaden.

    Först när du vet hur mycket som behöver göras och vad försäkringskassan kan gå in med (samt hur mycket högkostnadsskyddet spelar in) vet du ju egentligen om ni har råd eller inte.

  • Papito

    Lider med dig, förstår att det måste vara urjobbigt.

    Har egentligen ingen lösning men iaf ett par idéer, sen om de är möjliga att förverkliga, det har jag ingen aning om. Kan låta mycket men tar man det steg för steg kan det gå, dessutom är det viktigt för hela familjen att du får det här åtgärdat. Det hämmar dig på alla plan i livet. Hade du haft en livshotande sjukdom och läkaren ordinerade en speciell medicin så hade du förmodligen försökt lösa den ekonomiska biten, tänk likadant nu.

    - Jag vet att det inte är kul att tänka på men när husdjuren börjar tar sig till de sälla jaktmarkerna kanske ni inte behöver skaffa nya...då är det en del pengar som frigörs.

    - Kolla upp vad det skulle kosta att få nya tänder/proteser (eller hur man nu gör, är inte så insatt). Försök kolla upp ganska exakt pris. Menar inte på kronan men om det är ca 30 000 eller närmare 60 000 eller 200 000, ja du förstår vart jag vill komma.

    - Har hört att det finns människor som åker till t.ex. Polen, Thailand etc. och får tänderna fixade. Ska tydligen vara bra tandvård men betydligt billigare. Jag har dock ingen aning om det stämmer, vet inte heller hur det är försäkringsmässigt om något blir fel. Vet inte heller hur det är med hygien och sånt men det finns säkert möjlighet att kolla upp sånt.
    Kolla upp priset på en sån resa också.

    - Gör en tajt men realistisk budget och se om ni har råd att spara lite, kanske 300-500 eller så. Försök verkligen att se över allt, in i minsta detalj. Storhandla, skippa skräpmat, halvfabrikat etc. Om du är hemma kan du laga ordentlig mat varje dag, blir både billigare och nyttigare..lite jobbigare men billigare och du behöver varenda krona du kan spara. Röker du kan du sluta eller dra ner på det rejält. Påstår inte att det är lätt men se det på sikt, visualisera dina nya tänder, ditt nya liv.

    - Kolla därefter med både bank och/eller familj om det finns någon som kan ge ett ett lån där ni kan betala av 300-500 i månaden (om ni nu kan avvara den summan, har ni mer blir det lättare, har ni mindre kanske det också går. Om inte annat kan ni spara det ändå så har ni en start, ni står inte på noll). Obs! Riktiga lån, inga sms-grejor!!! Lånar ni av någon i familjen kan ni ändå skriva papper på lånet, det känns förmodligen bäst för båda parter.

    - När du har kollat upp vad det kostar i Sverige och utlandet kan det vara så att det är jättedyrt, det kan givetvis vara tufft att vara positiv men försök ändå följa övriga steg, som det är nu är det bara en cirkel. Börjar du ta dina steg är det också jobbigt men du tar iaf pyttesteg framåt, vilket på sikt kanske leder till att du kan nå ditt mål. Du kanske tänker att det kommer att ta 20 år att komma dit, ja men då är du 50 och har fortfarande 30 år kvar....dessutom vet man aldrig vad som kan hända innan dess.

    - Sist men inte minst, försök komma igång med lite träning, du kan träna hemma och det finns en miljon träningsprogram du kan följa på nätet. Om du är arbetslös kan du säkert klämma in 45 min. om dagen till träning. Det handlar inte om att gå ner i vikt utan om att må bra. Man kan väga lika mycket som innan men kör man 3-4 pass i veckan mår man bättre. Dessutom frigörs ämnen i kroppen och hjärnan som får dig att må bättre. Vänta inte med att fixa kroppen till tänderna är klara, börja med kroppen och när du sen har råd med tänderna kommer du att vara "klar"

    Jag känner dig inte men är helt övertygad om att du kan klara det.

    Stort, stort, LYCKA TILL!

  • Papito

    Är 30 000 max???

    Kör på det då!!!
    Om du får självförtroende och hittar ett jobb har du tjänat in pengarna på mindre än ett år.

    Som jag sa förut, om en läkare sagt att du har fel på njuren och medicinen kostar 30 000, så hade du försökt lösa det, tänk likadant nu, tänk vilken livskvalitet du köper dig.

  • Anonym

    Om du kan, ta ett banklån och fixa dina tänder!
    Ta tillbaka ditt liv. Man lever bara en gång.

    Du förtjänar det bästa,  kom ihåg det!

Svar på tråden Jag förfaller.. på alla plan!