Hur ofta blir ni arga på era trotsiga 3 åringar?
Behöver lite tips....



Behöver lite tips....
Skojar du??
Alla tre har drivit oss till vanvett emellanåt... gärna flera gånger varje dag Just nu har vi Spjuverbrodern i 3-årsköret....
Nja, jag har ju ett lugnt temperament från start, så jag har ett visst försprång där!
Arg på 3-åringar blir jag nog typ aldrig, utan jag har väl mer problem med att hålla mig för skratt i bland. Tror mycket på att förebygga - t ex ta av de grusiga kläderna så fort vi kommer in eller tvätta de kladdiga händerna direkt efter maten innan de kladdas ut någonstans. Säger inte till så mycket heller, utan jag lyfter bort ungen redan första gången jag säger till.
Jag tror mig också ha bra tålamod - oftast. Men ens egna ungar har ju en tendens att trycka på precis de rätta knapparna för att man skall bli superilsk och det så snabbt att man knappt hinner hejda sig. Jag är oftast lugnt, ibland tycker jag hela situationen mest är lustig, ibland är jag snabbtänkt och avleder som bästa pedagogen - men så ibland blir jag bara helt förbannad och ryter och skriker och faktiskt oftast är det nog bara bra. Jag tycker det är nyttigt för de små att de faktiskt får se att vuxna också kan bli arga och ledsna och att man visar dem att "ja, nu är jag arg, men det går över" - alltså ett sätt att hantera ilskan.
Åh vad jag önskar att jag hade haft lååååångt tålamod ibland, jag har mycket bättre tålamod nu än för 10 år sedan men ändå, explosioner är ofta närmare än tålamodet, tyvärr...
Det där med att hålla sig för skratt kan vara jobbigt ibland
Ptja.. Sisådär 3-10 ggr per dag.
Känner igen det där att jag har svårt att hålla mig för skratt ibland, men jag försöker vara konsekvent. Och försöker att inte bli vansinnig. Men visst är det en viljornas kamp härhemma.
Jodå min tös vet exakt vad hon ska göra för att få mamma till bristningsgränsen och det är något hon roar sig med helst flera gånger per dag
oftast hjälper det inte ett dugg att skrika och bråka och skälla... vill man få någon att lyssna så får man sänka rösten... sen har vi minimerat reglerna här hemma. vad är viktigt? det är få saker som det är nolltollerans för, ex att slåss. men det mesta andra är faktiskt ok att göra, ex hoppa i sängen. håller med lövet om att i bland är det svårt att hålla sig för skratt...
igår när hon hade en kompis här blev det väldigt tyst på hennes rum där de lekte... vi gick in och tittade och hittade bustjejerna i full färd med att dekorera väggen med hjälp av tuschpennorna .
titta vad tjusigt utbrister de när vi kommer in!
vad göra.. ha ha vi satte oss ner och pratade om att man bara får rita på papper och sen hjälptes vi åt att tvätta väggen..
Några gånger om dagen tror jag... Inte jättearg alla gånger, men varje gång känns jobbog. Har en son som är två år och några månader. Det jobbigaste tycker jag är allt lirkande man måste hålla på med om man inte ska behöva bli arg. Ett exempel: Med snäll och glad röst - Kom V, nu ska vi gå och ta av dig pyjamasen. Ingen reaktion.. Igen -Kom V, nu är det dags att ta av pyjamasen. Ingen reaktion... -Kom nu V, Nu ska vi ta av dig pyjamasen. Lite hårdare i rösten den här gången. Nu reagerar han iallafall och går och sätter sig på sin lekbil och säger -Jag måste köra lite bil. Nu börjar jag bli ganska irriterad och säger, lungt men sammanbitet -Kom nu V, vi ska byta pyamas på dig. Om du inte kommer själv nu så kommer jag att bära dig. Oftast så kommer han snabbt då, ibland lyfter jag upp honom, men då blir ha oftast jättearg och börjar gråta. Då sätter jag ner honom, säger, fortfarande irriterad, gå själv då! Sen brukar vi båda liksom lungna ner oss och jag förklarar, för femtielfte gången, -om du hade kommit första gången jag sa till så hade allt gått jättefort, vi hade sluppit bli arga och vi hade kunnat leka en stund istället. Ibland så fortsätter jag bara, bär in honom storgråtande till badrummet och börjar ta av honom. Så här är det för varje sak vi ska göra, även om det är saker han egentligen tycker om. Ibland försöker jag locka med något, som att vi ska göra något kul efteråt, men det funkar ju inte att behöva hitta på nåot kul att locka med för varje liten grej vi ska göra. Så, av alla dessa saker som man gör varje dag så behåller jag nog lungnet i de flesta, men några "argheter" blir det varje dag...
Skönt att höra alla kommentarer