Sömn och ilska

Hej! Ska försöka berätta sammanfattat om mina "problem"
Har en dotter på 3 år i augusti. Aldrig sovit hela nätter. Det har blivit en vana att vi sitter hos henne när hon somnar. (därav kanske hon inte kan somna själv igen när hon vaknar om nätterna?).
Som sagt, sömnen har aldrig varit bra, men nu sista halvåret iaf, säkert mer har hon vaknat och är tvärilsk! Tror inte det är nattskräck (?) för hon verkar ändå vara så pass vaken. Kommer man in och ska stoppa om henne (för hon har ju ändå ropat på mig) så blir hon arg, kastar av sig täcket. Försöker ge henne nappen, ännu argare- kastar nappen lååångt bort, försöker ge hennes hennes favoritsnuttis som följer henne överallt- arg och kastar bort den. Sen skriker hon under tiden; -Neeej, boooort! (hennes favoritord- bort)...man kan inte göra ngt...så nu har jag bara börjat sitta där, trots att hon försöker sparka och slåss. Säger inget, bara är där. Efter en stund blir hon lugn, då tar hon nappen och snuttisen igen...
Hur tycker du jag ska reagera? Varför är hon så arg?
Sen de sista månaderna så har hon börjat vakna redan vid 22 ca. Stoppar man om henne vaknar hon efter ca 10 minuter igen- så kan vi hålla på hela natten om vi vill, men jag vill oxå sova, så det slutar med att hon hamnar i vår säng när vi lägger oss.... Eller lite senare ibland, kanske hämtar henne när hon vaknar igen runt 24-tiden. Då sover hon gott.
Ibland säger hon att hon vill sova hos oss, då får hon det- hon kanske behöver närheten? Men ändå kan hon vakna i vår säng och bli lika arg. -Mamma- bort från sängen kan hon skrika. Tack då...
Hon har även nu kommit i en ny liten trots under dagarna oxå. Samma som för några månader sedan. Arg,arg,arg....på allt- helt plötsligt.
Annars funkar allt bra, hon är glad på dagis, pigg och äter....inte hemma förvisso, men det har hon aldrig gjort heller....Välling morgon och kväll, frukost....på sin höjd några tuggor mat under dagen. Fil kan väl gå ner.... Men inte borde detta påverka sömnen när hon ändå mår bra i övrigt? För om hon inte vill äta kan man ju inte tvinga henne?
Hur ska jag hantera hennes utbrott?
En annan sak- imorse när jag skjutsade henne till dagis råkade jag nysa- hon blev arg och skrek- Neeej mamma!! Vad nu då? Vad svarar man på det??? Varför blir hon arg över att jag nyser? Ja, sånna småsaker kan hon, blir hon, ofta arg på nuförtiden... Och svarar man henne blir hon ännu argare.
Är vi ute och går- då måste jag ibland gå efter henne, eller före...sen blir hon jättearg för att jag då går före/efter henne som hon bett om.... Test, test, test... Visst, hon får gärna testa mig, men ilskan..... hur ska jag göra?
Hoppas du förstår mitt röriga brev.....
Tacksam för svar..

Hej!

Ni kämpar verkligen med er lilla flicka. Eller är det mest du? I vilket fall tycker jag att du beskriver en pigg och vaken liten tjej som sedan en tid har kommit in i sin första trotsperiod. Barn som är två till tre år lär sig mer och mer att klara sig i världen. Men för att klara sig måste man också ha kontroll på saker och det innebär att man vill bestämma över dem. Och er lilla flicka håller förmodligen på att testa vad hon kan bestämma om och vad hon inte kan bestämma om. Till att börja med bestämmer ju föräldrarna allt om barnet, men deras uppgift är att successivt släppa bestämmande till barnet alltefter deras mognad och ålder.

Hur svårt det än är så finns det områden som vi som föräldrar inte kan bestämma åt barnet. Dessa områden är kiss och bajs, mat och sömn. Däremot kan och ska vi hjälpa barnet med hur de bestämmer om dessa områden. En hård "potträning" kan ge motsatt effekt. Det blir en maktkamp och barnet kissar överallt utom på pottan. Samma är det med maten. Ju mer man ställer fram, trugar och kanske matar desto större vinst blir det att stå emot. Barn i Sverige svälter sällan. Svara på hennes hungersignaler. Men ha också rutiner. Ni har säkert egna frukost- och middagstider.
Om hon inte äter då så låt henne slippa, men ge henne inte mat strax efter eller före.
När det gäller sömnen förstod jag det som att hon har eget rum men helst vill sova hos er. I båda fallen får ni er nattsömn förstörd.
Barn gör mer av det som de blir belönade för. Man kan på sätt och vis säga att er flicka blir belönad när hon vaknar och skriker, dvs mamma kommer in och sitter hos henne alternativt tar in henne till föräldrasängen. Dessa mönster är svåra att bryta när man själv är jättetrött. Men det går om man har bestämt sig.
En effektiv kur låter så här:
1.Den förälder som är tröttast sover borta första natten.
2.Den andra föräldern bör vara utsövd och beredd att vara uppe hela natten.
3.Den hemmavarande föräldern (DHF) lägger barnet i barnets säng, läser, sjunger, och gullar och säger godnatt och går ut ur rummet och sätter sig i en stol och läser eller ser på TV el likn.
4.Så fort barnet skriker går DHF in, lägger ner barnet och går ut igen. Detta kan upprepas många gånger. (Räkna och skriv upp) Kanske i flera timmar. Gör samma sak hela tiden. Visa att du finns, säg godnatt och gå ut igen.
5 DHF går inte och lägger sig förrän barnet sovit en bra stund. Gör likadant om barnet vaknar igen.
6. Upprepa proceduren nästa kväll och nästa. (Sen brukar det gå bra).
Förutsättningen för att lyckas är att båda föräldrarna har bestämt sig och hjälps åt.
Så känn efter om det passar nu eller kanske när ni är lediga.
MVH
Margit

Sömn och ilska

INNEHÅLL