Nån mer som lever med en man med aggressionsproblem?

Hej!
Jag har levt med en sådan man, och jag ska helt ärligt säga till dig att jag är glad att det inte var några barn inblandade.

Jag har själv växt upp med en aggresiv far och jag kan säga att det har satt djupa spår i mig. Jag gick alltid på spänn, rädd för vad som kunde utlösa hans utbrott.

Även om du kan hantera din sambos utbrott, för du är vuxen, så kan jag säga dig att det kan inte ditt barn.
Barn blir livrädda av sånt här. Dom tar på sig skulden, jag lovar. Och det är inte bra.

Jag har som vuxen idag stora problem med det jag upplevde som liten, och det har följt med mig även nu när jag ska fostra mina egna barn.
Jag får hjälp genom att gå till psykolog.

Mitt tips är till dig att du får iväg din sambo till psykolog NU, för ert barn tar stor skada, säg det till honom. Alternativt att du faktiskt lämnar honom tills han har fått kontroll på detta beteende.

Jag blir ledsen och får en klump i magen av att veta att många barn växer upp i en aggresiv miljö. För jag vet hur det känns....

Lycka till, och tänk på ditt barn är du snäll!

Jo jag vet att vår dotter tar skada av det. Däremot så är han inte aggresiv hela tiden. Oftast så kommer det när han har druckit. Han har lärt sig kontrollera ilskan bättre när han är nykter men ibland så kan det även komma ett utbrott då också.

Jag vet inte hur jag ska förklara heller för att det inte ska överdrivas eller underdrivas, det är väl väldigt lätt att det låter som om han är aggressiv jämt men så är det verkligen inte. Det är då och då som han får utbrott (90% av gångerna är han alkoholpåverkad) Tyvärr får han ofta dåligt självförtroende när han är full, han blir ledsen och tänker på hur undanskuffan han blivit av sin pappa när han va liten och därför är han väldigt känslig när han är onykter, ja sen har ju självklart alkoholen sin påverkan på humöret också.

Finns de nån som har/har haft det här problemet som har en sambo som har gått hos en psykolog? Blev det bättre? Ingen skillnad? Eller vad hände?

Jag tycker att ni även ska ta kontakt med en psykiater. Det finns ju mediciner som hade kunnat hjälpa.

Om han blir aggressiv av alkohol så borde han ju onekligen ta sitt ansvar och hålla sig borta från alkoholen??

Hej!

Min man kan också bli aggresiv då han har druckit lite.
Jag har faktiskt hotat honom att gå om det händer igen, men saken är den att det trots mina hot upprepas eftersom jag inte verkställer.

Jag har bett och bönat min man på mina bara knän att inte dricka eftersom jag hatar den han blir.
Nu händer detta inte heller ofta, men när det väl gör det så rämnar min värld, och jag är rädd att barnen ska påverkas.

Om du frågar mig så anser jag att man har alkoholproblem om man inte kan hålla sig ifrån spriten av respekt för sin familj.

Min man vägrar hjälp, därför är jag rädd att jag en dag lämnar honom.

Om alkoholen i huvudsak är den utlösande faktorn så är kanske åtgärdnummer ett att han skippar den tills han tagit tag i problemen.

Jag har inte riktigt varit i samma sits, men har haft en sambo med otroligt dåligt humör. Det här höll på att ta knäcken på vårat förhållande eftersom han då vi diskuterade problemen var så förstående men sen fortsatte han likadant för det. Personer med det här humöret verkar inte förstå själva hur mycket dessa utbrott, som oftast bara varar i någon minut, påverkar deras omgivning. När de har rasat färdigt så är allt oftast bra igen för dem, medans alla andra får gå med en klump i magen.

Vi gick till familjerådgivningen, mycket eftersom vi var på väg att separera men var öppna för alla lösningar (vi har barn). Det var otroligt nyttigt att vi fick en tredje part i samtalet och jag tror att en utomståendes ord i såna här fall ofta väger tyngre. Det har krävts en hel del jobb och han har haft mindre återfall men om jag jämför nu och då så är han en helt annan person idag. Härligt var det när han själv kom och sa att han märker skillnad och att han mår så mycket bättre och känner sig gladare. Sambons och sonens relation har även den blivit mycket bättre. Jag tror att en terapeut/psykolog är bättre än att försöka fixa problemen själv eftersom man kan få så mycket bättre "verktyg" att använda sig av för att gå till roten med problemet och bryta mönstret.

Jag tror att din sambo inte har något val här, det är alltid jättejobbigt att outa sig själv inför en kurator/terapeut, men jag tror att det är bra om du är lite hård och säger att det är ett måste, ni kan ju gå tillsammans i början? (det är ju ett problem för er båda).

Sen säger jag som "jag med" ovan, min pappa var likadan och det var en lättnad när mina föräldrar separerade eftersom man då fick lugnt i huset. Tråkigt nog så fick han inte upp ögonen för sitt eget beteende förrän hans barn var i tonåren och då var det liksom försent.

Det kommer lättare när han har druckit men det är absolut inte varje gång han dricker.

Nilla är det nåt speciellt som han blir arg på när han har druckit eller är det bara rent allmänt? Min sambo blir arg på samma sak varje gång.. tycker det är pinsamt men det handlar om sex. Nästan varje gång han får ett utbrott så har det börjat med att jag sagt nej till sex. Jag har tyvärr inte så stor sexlust så vi har inte sex så jätte ofta så han blir antagligen frustrerad av det och sen kommer allt fram när han har druckit. Nu handlar det inte bara om sex utan han kan bli arg på mycket annat också men väldigt ofta handlar de om att jag "aldrig" vill ha sex

Han har lite fler symptom än agrissiviteten faktiskt.. det är först nu på senare tid som vi har börjat uppmärksamma att det faktiskt kanske rör sig om adhd eller liknande. Han har svårt att första vissa meningar och han misstolkar lätt. Han har även svårt med tidsuppfattningen och lite annat.

Vi håller på att bearbeta att ta hjälp av en utomstående men man måste faktiskt förstå att det tar tid att smälta. Det är inte lika enkelt för alla. Min sambo ser det som kränkande. Han är väldigt tuff och självständig och har alltid varit det så för honom är det svårt att bara släppa allt men han håller på vänjer sig med tanken och förhoppningsvis så tar han beslutet snart att ta hjälp av nån utomstående.