Wicca
Brukade vara Wiccan men har gått över till friare hedendom eftersom jag inte följer/tror på lagen om att inte skada.
Har varit solitär praktiserande i ca 10 år nu.
Inlägg från: Lavish
|
-
-
Ärligt talat känner jag att lagen om att inte skada är lite påklistrad över den övriga ideologin och mytologin. Det finns gudomar som står för våld och ilska. Som jag ser det består energin i de olika mänskliga känslorna, och där ingår även hat och vrede. Jag ser ingen anledning och finner inget stöd att förneka den delen av mig själv. Kan låta hårt men personligen känner jag att lagen om att inte skada har sin grund i kristendomen och är en tillsatt kristen moral till religionen. I mitt praktiserande har jag då aldrig funnit något skiljelinje mellan svart och vit magi, det är bara energi. Däremot så skadar jag ju inte heller andra eller mig själv i onödan. Det ser jag ingen mening med, vare sig magiskt eller på annat sätt.banansmoothie skrev 2010-05-10 01:40:21 följande:Det skulle vara interessant att höra varför du inte följer lagen om att inte skada? Jag har själv haft problem med den men tycker ändå att det är en bra grundprincip att utöva konsekvenstänkande och inte skada i onödan. (Att inte skada någon, någonsin är ju totalt omöjligt.)
I den hedniska mytologin är hämnd ett vanligt motiv. Att man skulle finna frid genom att förlåta och vända andra kinden till tycks mig genomgående kristet. -
Jo jag tror också att den energin du sänder ut så småningom kommer tillbaka till dig. Men det går inte enkelt att dela in det i dålig och bra energi. Rättfärdig vrede är inte nödvändigtvis en negativ energi.banansmoothie skrev 2010-05-10 11:21:33 följande:Men alltså... hur är det kristet att vara en god människa? Det är väl snarare vettigt, rätt och slätt. Hur ska världen bli en bättre plats med hämnd och grejer? Det är snarare den ideologin som får mig att vilja vända mig ifrån hedendom. Jag tycker det är en bra lag, hur påklistrad den än är. Men framförallt tror jag personligen på threefold law. Inte att det kommet tillbaka exakt gånger tre, men att en ond handling i slutändad skadar dig själv mer än den du ville skada, och (delvis) därför är det inte bra att ens försöka.
Jag tror att den specifika uppfattning om vad en god människa är, en människa som vänder andra kinden till och sväljer skit, är en kristen uppfattning om vad en god människa är. Det är inte en given allmänmänsklig uppfattning om vad en god människa är. Dessutom anser jag allmänt att det är just uppfattningen att man alltid ska förlåta som gör kristendomen till en så förtryckande religion. Att man tyst ska uthärda oförätter. Det är inte det bästa sättet att bygga ett bra samhälle, så det är inte vettigt. -
Haha ja då får vi väl agree to disagree för lagen om att inte skada är ju anledningen att jag inte kallar mig Wicca längre. I övrigt tycker jag att buddhismen är den mest förfärliga religionen som står längst ifrån allt jag tror på så det är inget argument. Jag menar inte att det bara hör kristendomen till att vara en god människa. Jag anser att den defintionen av en god människa - en som aldrig skadar no matter what - är en kristen defintion av en god människa. Sen kan samma defintion eller en liknande finnas även på annat håll men den jag tror blivit blandad i Wicca tror jag kommer från kristendomen.banansmoothie skrev 2010-05-10 11:57:20 följande:Nej asså jag är ingen kristendomsförespråkare jag är ju inte kristen, och om vi ska ha en diskussion om allt som är fel med kristendomen kan vi sitta här hela dan . Men jag tycker inte att det enbart hör till kristendomen att vara en god människa, kolla på buddhism och taoism osv där ska man ju heller inte hämnas. Men det är väl det som gör att just Wicca (för mig) står ut som min väg från de andra hediska vägarna, just det att man inte ska skada. Och då inte främst människor, utan att inte skada djuren eller naturen eller människor som en del av den. Jag tycker dock absolut inte att man ska vända andra kinden till, men att tala är inte samma som att hämnas. (Det där med "tiga är guld" tycker jag är bullsh*t .)
-
jag menar mer på att det inte finns EN bild av en god människa. Utan att man på olika platser, vid olika tider haft OLIKA defintioner på en god människa. Här uppe i norr, om någon t.ex våldtagit din syster eller mördat din pappa, skulle du inte ses som en god människa under hednisk tid, om du förlät detta och älskade våldtäktsmannen/mördaren som din nästa. En god människa enligt dåvarande defintion skulle utkräva någon form av hämnd.banansmoothie skrev 2010-05-10 12:14:09 följande:Nej jag gillar inte heller buddhism, det vara bara ett exempel på att det inte bara är kristna som är helt medgörliga . Men alltså jag tror inte ens kristna tycker att man bara ska vara helt mesig, jag har många kristna vänner som hyllar krigshjältar osv, de har ju definitivt skadat och dödat! Nu känner jag mig väldigt tveksam när det gäller just krigshjältar, men det finns ju riktiga hjältar som kämpat för frihet och rättvisa med våld. Men det är ändå skillnad att kämpa för något viktigt, än att hämnas för något utan att man gör en skillnad. Men visst det finns gånger då jag också tycker att hämnd är helt okej. Skulle nån misshandla min son t.ex. så kan ju ge dig fan på att jag skulle göra samma sak mot dem, och många med mig, utan att vi är dåliga människor. Så jag vet inte om jag håller med om att bilden av en god människa kommer från kristendomen. Jag tycker den kommer lite varstansifrån.
Det finns tillfällen när du tycker hämnd är ok samtidigt som du säger att hämnd är meningslöst? Jag menar det är ju inte som att jag lägger en livslång förbannelse på någon för att denne stulit en penna från mig. Utan då menar jag ju mer allvarliga brott begågna mot mig, dem jag älskar, eller etnisk rensning eller dylikt. Samt rätten till självförsvar. -
Tja i slutändan är jag faktiskt osäker. Människan är skapad med mångfacetterade känslor. En värld utan våld och ilska skulle vara en mindre, mer begränsad värld. För mig är ju känslorna energin, livskraften, och det är livskraften som är det heliga. Jag vet inte om jag kan gå med på att avdela det heliga, att skilja ut vissa delar av det gudomliga som negativa och icke önskvärda. Att ta fullkomligt avstånd från de gudomar och de sidor av det gudomliga som hör samman med våld, hat och krig. Även om jag inte i nuläget väljer att tillbe dem.banansmoothie skrev 2010-05-10 12:28:21 följande:Nej men alltså, att jag skulle hämnas gör mig inte till en dålig människa, men hämnden i sig tycker jag fortfarande inte är bra. Jag skulle inte vara stolt över att ha bankat skiten ur nån som hämnd, men det betyder inte att jag inte skulle göra det ändå utan att vara en hemsk person. Jag tror vi får en bättre värld om vi inte hämnas på folk, utan försöker att hitta andra vägar. Men jag inser samtidigt att världen inte är perfekt och att det aldrig kommer vara en utopi, så vi kommer alltid att behöva någon form av våldsbeteende som, ja självförsvar, som du säger. Men det är fortfarande inte det jag skulle önska att vi strävade efter. Att vara realist eller utopist, det är frågan .