Hur mycket och ofta anser du att man skall dricka för att vara ansedd som alkis?
Är det accepterat att dricka alkohol ensam?
Kan man dricka det "för att man behöver det för att lugna nerverna?" och inte ses som alkis?
om man dricker alkohol ensam ofta å för att lugna nerverna osv kanske man skall ta å se över sina bekymmer å vanor...
För mig kan någon bete sig SOM en alkis..
Tex om man börjar dricka själv hemma.. dricker ofta.. osv..
Men då man RÄKNAS som en alkis för mig.. Det är då man inte klarar sig utan sin alkohol.
Här kan man göra ett test:
www.alkoholprofilen.se/
Fast man behöver ju inte vara alkis bara för att man dricker ensam. Är jag sugen på ett glas så tar jag ett glas. Med eller utan sällskap. Om jag ringer en kompis och vi dricker eller om jag dricker ensam spelar ju ingen roll.
Det är väl när man inte kan vara utan spriten man är alkis?
Hm.. Jag kan gärna ta mig en bärs eller kanske en whiskey på kvällen om jag känner för det. Gärna på balkongen med en cigg i handen. Bara för att det är så jävla skönt att stanna upp och njuta lite av livet i en stressig vardag. Helt ovärdeligt.
Men jag känner inte att jag *behöver* det för att vara ner. Ibland gör jag det gärna flera dagar i sträck och ibland går det ett par veckor mellan tillfällena.
Men står man i köket med nerverna på helspänn, en låda rödvin på diskbänken, ett glas i handen och skäms för att man går in på sitt fjärde glas för kvällen nästan dagligen så skulle jag nog misstänka alkoholproblem.
Det är när alkoholen upprepade gånger ger oönskade konsekvenser, oavsett hur ofta man dricker, som man är alkoholist, (alternativt har alkoholproblem om man hellre vill uttrycka sig så.
För mig, som har ett alkoholproblem, handlar det mer om förhållningssättet man har till alkohol. Jag drack för att fly ifrån mina problem och för att döva ångest. Jag drack också okontrollerbart, började jag dricka en öl så kunde jag ramla hem klockan 14 nästa dag och nästan vara onykter fortfarande... - då hade en öl blivit till fjorton stycken.
Nej, jag har inget substansberoende så att jag måste dricka kontinuerligt under veckorna och har aldrig haft det. Men jag har ändå ett alkoholproblem, mitt substansberoende tar sig andra uttryck. Och jag anser att alla som, liksom jag, dricker på samma sätt som jag (även om det bara är en gång varannan vecka eller till och med ännu mer sällan) har ett alkoholproblem som de behöver se upp med. Dvs okontrollerat drickande som leder till minnesluckor till exempel, eller att man fortsätter dricka på samma sätt fastän man vet att man exempelvis blir aggressiv.
Ah snalla, kan ni inte titta in i min trad langre ned pa sidan; "Ar det normalt att dricka ensam"?
En man jag kanner sager att sa mycket daliga saker hander nar han dricker, engangsligg, brak osv men anda fortsatter han, trots att han sjalv sager att det blir sa mycket kajko. Ar han alkis da?
Oh, sa hette den visst; Normalt att dricka sprit ensam?
om nagon vill titta in och ge mig tips sa att jag inte kapar TS trad.
Det handlar väl inte om hur ofta man dricker utan hur man dricker?
Om man så bara dricker två gånger om året men inte kan sluta eller kontrollera sitt drickande de gånger man dricker har man problem.
jag kan mycket väl ta något glas vin eller en cider när jag sitter ensam ramför datorn/tv, men det är inget måste. Kan lika gärna ta en läsk! Nu är jag dessutom gravid så nu blir det definitivt läsk....
Har hört att när man börjar fundera över sitt eget drickande eller pratar om "vita" veckor är det dax att fundera på om man har problem med alkoholen. Eller när man inför sig själv kommer med anledningar till varför man dricker som tex för att lugna nerverna....
Anonym här ovan: Ja, men det är skillnad mellan att ha problem att hantera alkoholen och att vara alkoholist, dvs att ha ett sjukligt begär efter alkohol. Anonyma Alkoholister har en serie på tolv frågor som man kan ställa om man är rädd att man har alkoholproblem.
Har en mamma med alkoholproblem.
Hon är inte vad jag kallar alkis men hon har problem.
Hon dricker varje dag.
Helgerna börjar hon dricka vid lunch.
Aldrig sprit tack o lov med vin i mängder.
Jag tror man har alkohol problem när man planerar upp sitt liv efter alkoholen.
När man låter den styra.
Man går tidigare från jobbet för att hinna till systembolaget.
Man dricker varje dag.
Man får minnesluckor.
Ja osv.
Alkoholist är när man har ett beroende,att man måste dricka för att fungera.
Då tror jag att jag känner en som är alkis om jag läser enligt ovan inlägg.
jag hörde något bra från en som haft problem med spriten hon försökte dränka problemen med sprit men det hjälpte inte för problemen kan simma. Varva ned är kanske bara en ursäkt för att dricka skit i spriten. gå ut och gå i stället
När jag gick i skolan sa en nykter alkoholist:
Om du aldrig, aldrig tar dig en återställare och aldrig, aldrig dricker dagen efter så har du stora chanser att klara dig.
Det är ord jag aldrig glömt...
Men mitt eget mått på alkoholproblem är om jag kan låta vilken sorts alkohol som helst vara hemma utan att jag "måste ta lite". Gäller även öppnade förpackningar!
När det är svårt att låta bli vet jag att jag är i farozonen.
Det funkar inte som en bekant gjorde: han visste att han drack för mycket öl, så han köpte bara cider... Det är ju alkohol likförbaskat!
Och "vanlig folköl från ICA är väl inget farligt?" ... Det är också alkohol!
Dricka ensam? Javisst, inget fel i det! Men kan du låta bli lika gärna?
Lugna nerverna? En gång är ok, om man råkat ut för nåt riktigt hemskt. Men så hemska saker inträffar inte varje vecka eller månad.
Man behöver inte alls dricka varje dag för att vara alkis. Det räcker med att man inte kan hantera alkoholen NÄR man väl dricker. Man kan dricka en gång per månad och resulterar det i oönskade effekter som till exempel misshandel, vredesutbrott, rattfylleri, våldtäkt eller att man inte kan reda sig själv kan man klassa sig som alkoholist.
Här är en himla bra länk från AA som jag tycker ger jättebra svar på dina frågor, "Jag kan hålla mig nykter ganska länge mellan mina perioder av drickande - Hur ska jag då veta om jag behöver AA?"
www.aa.se/texter/read.php&start=5
Utdrag från länken ovan:
"De flesta AA-medlemmar anser att det som avgör om man är alkoholist eller inte är hur man dricker, inte hur ofta man gör det. Många kan klara sig i veckor, månader och ibland till och med i flera år mellan sina anfall. Under dessa nyktra perioder kanske de inte ens tänker på alkohol. Det krävs ingen som helst ansträngning att låta bli alkoholen och de föredrar att låta bli den.
Men sedan råkar de av någon obegriplig anledning, eller utan någon anledning alls, in i en period av hårt supande. De försummar sitt arbete, sin familj och sina skyldigheter. Anfallet varar kanske en enda natt eller flera dagar eller veckor. När det är över, är vederbörande vanligen utmattad och ångerfull och fast besluten att aldrig låta det hända igen. Men det gör det.
Denna typ av periodiskt supande skrämmer inte bara omgivningen utan också vederbörande själv. Han kan inte förstå varför han är så ointresserad av alkohol under sina nyktra perioder, men inte kan visa större kontroll då han börjat dricka.
Det är inte alltid säkert att periodsuparen är alkoholist. Om hans alkoholmissbruk har nått våldsamma proportioner och om de nyktra perioderna mellan anfallen blir allt kortare, då talar allt för att tiden nu är inne för honom att se sanningen i vitögat. Om han vill medge att han är alkoholist, har han också tagit första steget mot den konstruktiva nykterhet ?en dag i taget?
Jag är julmust alkis
Att SES som alkis innebär förmodligen att det gått betydligt längre än att ha ett beroende och dricka osunt mycket.