hur ofta hjälper mor/farföräldrarna till?

Mina föräldrar bor en timme bort och sambons ca 30 min och dom har aldrig varit barnvakt till våran dotter. Dom visar inget direkt intresse för det. Allra minst farföräldrarna. Dom påpekar dessutom hur speciellt det är med första barnbarnet hela tiden, vilket vårat inte är. Känns ju inte som att man vill fråga dom i såna fall. Har haft barnvakt till lillan en gång och då med faster som själv har två små och hon ställer jättegärna upp :) skönt att ha det stödet! Vi har för övrigt inte gjort något bara vi sen hon föddes för 13 månader sen och ibland känns det som att man skulle behöva lite egentid. Då när vi hade barnvakt var det Ikea besök så det är inte direkt egentid.

Jag tycker de är så konstigt att man inte kan och inte vill passa sina barnbarn.Dom är ju de bästa vi har.Och dom växer alldeles för fort.Man hinner ju inte med dom.Jag är själv mormor till 2 pojkar och vi passar dom så ofta vi får och kan.Har hänt flera gånger vi ringt och frågat om dom får komma en helg och sova över.Och min dotter blir så glad.Jag kan inte förstå dom som inte är intresserade av sina barnbarn.Vi älskar ju dom lika mycket som vi älskar våra egna barn.Och morfar älskar dom lika mycket.Han är så glad för sina barnbarn.Vi har 2 st som är 4 år i sommar och den andra pojken är 1 år i Juni.Och dom är det bästa vi har.Träffar jag inte dom på 1 vecka så längtar ja mig förstörd efter dom. Detta var lite om att vara mormor.Det finns 2 underbara barn som kallar mig mormor.

Underbart att höra från en engagerad mormor  vi förväntar oss inte att mor/farföräldrar ska hjälpa till egentligen men det vore väldigt skönt samtidigt som våran dotter hade fått en bättre relation till dom. Nu skriker hon oftast om hon ser någon av dom innan hon vant sig och hon är ändå över året.

Min mamma sonens mormor har bara varit "barnvakt" 2 gånger på 15 år. Det var när jag var på efterkontroll, då var hon med och satt i väntrummet på MVC. Andra gången var när jag skulle till tandläkaren då var sonen 4 månader och hans sov hela tiden.

Om dessa gånger kan räknas.

Min mamma prioriterar min älsta systers 3 döttrar och min lillebrors dotter. Min andra systers 2 döttrar och min son skiter hon i fullständigt. Men jag har lärt mig leva med det. Så jag förväntar mig ej att hon ska bry sig om vårat kommande barn.

Sonens bio farmor ställer upp så gott hon kan. Men hon mår inte så bra själv pga en skada i sin axel och har opererats massa gånger. Å, nu strular FK för henne. Fast hon har papper påatt hon ej kan gå tillbaka till sitt tidigare yrke.

Mina svärföräldrar sonens bonus farmor/farfar ställer också upp när det kan. Om det passar. Det hjälper betydligt mer än min mamma och sonens bio farmor. Trots att svärmor är sjuksriven och ska opereras i början på juni.

Många på min sida av släkten tycker det är jobbigt med min son eftersom han har både handikapp och funktionshinder.

Mina sväföräldrar, dotterns farmor o farfar alltså ställer upp massor för oss.
Dottern är snart 4 år o dom är kanske barnvakt mint 1 gång i månaden. Ibland är det för att jag måste jobba kväll o inte har dottern på dagis just den dagen eller så är det för at jag o sambon vill ut o äta, bio eller bara vara på tumis...

Jag e mycket glad över att dom är så engagerade i vår dotter! De träffar henne åtminstone 2 ggr i veckan... :)

Kan tillägga att min sambo jobbar på sjön, jag har 3 skiftes jobb och att mina famolj bor i ett annat land...

Gud så skönt med avlastning när du är själv emellanåt med :)

Kan tillgägga att vi bodde i en stad 1 timme bort innan men flyttade till samma stad som min sambos familj för 2 ½ månad sen bara för att vi ska ha närmare till familj. Vill ju gärna att våran dotter ska lära känna sina släktingar. Och innan vi flyttade tjatade svärmor på oss i över 2 år om att flytta hit för att då skulle hon komma och hälsa på HELA TIDEN osv. Hon har träffat sitt barnbarn 2 ggr på 2 ½ månad varav en gång var hennes 1 årskalas.

Mina föräldrar sa att dom gärna kommer och är barnvakt någon dag så vi kan hitta på något själva :) dom jobbar oftast 6-7 dagar i veckan så kan förstå om dom har svårt att komma iväg. Svärmor däremot är sjukpensionär och har all tid i världen.

Vår dotters riktiga farfar har vi ingen kontakt med, han har hållit henne kanske 2-3 gånger så han förväntar vi oss inte något ifrån.

dotterns farmor och plastfarfar ställer upp nästan varje gång vi frågar om dom vill vara barnvakt. Men på egna insiativ är det väl lägre, förutom nu då då farmorn fick biljetter till parken zoo som hon tänkte ta med dottern till.
Dotterns gammel farmor och farfar ställer också upp om vi frågar men egna insiativ är det inte mycket av heller.

Min mamma och pappa (mormor och morfar) är skilda och bor separat, min mamma bor/bodde här (hon flyttar nästa vecka) och har varit barnvakt till dottern när hon sover då vi är ute och handlar, eller en snabbis om jag behöver gå ner till tvättstugan.
Annars blir det inte mycket då hon är handikappad och får panik för minsta lilla gnäll från dottern =p
Min pappa kommer och hälsar på varannan helg i ett par timmar men passar aldrig henne då han jobbar mycket och har jour. Sen är lite för instabil psykist.

Vilken mormor du är! Jag har faktiskt lovat till mig själv (och det MÅSTE jag komma ihåg) att jag ska hjälpa mina barn så mycket jag kan när jag blir mormor/farmor!

Vad skönt för dig och ditt barn!

Min mamma och pappa hjälper oss om de kan och har tid. Mina svärföräldrar hade gärna sett att barnen bodde hos dem 24/7 vilket har lutat över åt andra hållet och jag tycker det är jobbigt. Det finns ingen hejd i det hela....