Vad ska jag göra/säga till min pojkvän när han dricker så mycket

Det där med att dricka alkoholfritt är väl en ide, men jag som dricker öl kansk två ggr per år, skulle aldrig välja alkohol fritt för det SMAKAR faktiskt inte samma sak.
Men o andra sidan tror jag inte att han dricker öl bara för att det är gott, vilket är anledningen till att jag gör det, jag tror hans Sug efter öl bottnar i något helt annat än smaken.

Där säger du ju själv att han tar till ölen för att kunna varva ner och koppla av. Det är ett missbruk.
Missbruk måste man ta tag i.
Det behöver inte leda djupare, men kan också gå snabbt.
Fråga min dotters pappa hur roligt han tycker det är nu när han sitter inne, och för tillfället spenderar tid på behandlingshem, förlorat vårdnaden om sin dotter och bara träffar henne korta stunder en gång i månaden.
MEN han gillade ju ölen, i början för att koppla av, sen plötsligt behövde han den för att vara kreativ(låtskrivare), tyckte allt flöt bättre med ölen tillsammans med låtskrivandet.
Sen började han behöva dricka lite mer och lite mer för att känna av den.
Sen började han tappa humöret och göra livet drygt för oss andra, bli deprimerad och därigenom aggressiv mot livet i allmänhet för att det inte behandlade honom väl.
Sen började han behöva ölen för att klara minsta lilla motgång, därefter gick det snabbt tills han blev tungen att blanda ölen med piller för att uppnå samma lugn som han gjorde av enbart ölen ett år tidigare. Därefter tog det inte lång tid tills han faktiskt började tappa kontrollen när han blev arg eller saker gick emot, och ganska snart var allt praktiskt taget mitt fel.
Därefter började han dela ut slag, som han dagen efter hade mycket ångest över, så småning om delade han allt oftare ut slag, och ångesten växte sig större, då behövde han ännu mer för att kunna dämpa ångesten. Tillslut var han en helt annan människa än den jag älskade och då slutade han älskas.
Att en dag upptäcka att det inte finns mycket i sig själv att bli älskad för är nog för att börja begå kriminella handlingar, man ser då inte längre någon väg tillbaka, broarn är brända och känslorna förstörda.
Fråga honom, om han idag inte hellre när det var på måttlig grad gräns till alkoholism istället valt att inte dricka så mycket.
Och om du ska vara helt ärlig mot dig själv, har den här processen inte redan börjat?
Han föddes ju inte med 3,6 öl om dagen i magen, det är en konsumtion som ökats och ökats.

Det du däremotinte kan göra är att tvinga honom, men du kan stötta honom fullt ut och försöka få honom att inse hans problem så att han själv tar tag i de.

Ställ inga ultimatum, det är bara onödigt. Visa istället var du står.
Du vill inte leva med någon som har alkohol problem, så lämna, flytta till din kompis som någon sa, det blir ett wakeupcall om något för honom, då han själv kan välja att sluta dricka för att han inser att "han vill leva med dig hellre än dricka".
Väljer han inte att sluta dricka så vet du också att han hellre dricker än är med dig.
Då har han allvarliga problem och det är inget du är sugen på att bli medberoende i när ni nu planerar att skaffa barn.

Genom att gnata och tjata har du mattat av effekten. Första gången höll han säkert upp rätt länge, lyssnade på vad du sa, andra gången hörde han dig och försökte, tredje gången hörde han dig men lyssnade inte... "jag ska jag ska".
Det är dags att sätta ner foten och visa att du menar allvar. Det blir ingen skillnad så länge du inte gör något, för varför skulle han offra ölen när han kan få ölen och ändå ha kvar allt det andra.

Ett barn får inte en man att sluta dricka. Min dotters pappa har tre. Jag i min dumma ungdom trodde "tredje gången gillt" haha!

Han drack inte igår, bara folköl 3st.

?

Det är medberoende, såg att du frågade om det. Det är när man ständigt tar någon i försvar, när man blundar för felen, när man fyller sin själ med "det kommer bli bättre om bara". Man köper den andras ord totalt, och köpslår med sig själv för att hitta nya vägar de ggr man inte gör det.
Men kolla på din mening. Han drack inte igår, antar du menade alkohol, och i nästa mening det gjorde han visst.
Du går i försvar för honom. Det är samma sak som "Sebbe slår mig inte längre, iaf nästan aldrig"