Första barnet, i Göteborg?

Hej alla Göteborgsmammor och grattis till er :)

Jag är 27 år, bor på Hisingen och väntar mitt första barn. Är inte lika långt gången som ni andra, Bf i början på mars. Men den här tråden kändes ändå bra eftersom jag bor i Gbg och det är första barnet så jag smyger in här. Hoppas alla har det bra i värmen!

Tack för alla fina välkomnanden jag har fått :) Jag plussade för en vecka sen så nu har det äntligen hunnit sjunka in. Jag tror att jag är i v. 5...så det är väldigt tidigt. Vi har inte berättat för folk än, bara för de allra närmaste. Vi ska gifta oss i augusti så det kan ju bli lite uppenbart när jag inte dricker alkohol men jag får försöka smyga med det så gott det går. Håller med alla om att värmen tär en del. Blev lite förvånad eftersom det är så tidigt men har hört att kroppstemperaturen förhöjs redan i början. Har även märkt att jag blir väldigt yr om jag reser mig fort. Vet inte om det har med värmen eller graviditeten att göra. Någon mer som känt av yrsel? 

Lillebäcks mamma:  Åh tack för tipset, skall genast dit och börja räkna  Skönt att symtomet är vanligt, lite pinsamt dock när jag får hålla i mig i något när jag reser mig. Men förövrigt mår jag bra så det är väl säkert normalt. Kul att det är många som ska gifta sig eller har gift sig. Och grattis till din graviditet... även om jag kan tänka mig att du har fått höra det ett antal gånger vid det här laget  

Lillebäcks mamma: Vad roligt att du fortfarande blir glad för gratulationer  Jag längtar efter att få berätta för mina vänner, många kommer nog bli förvånade över att vi blev med barn innan bröllopet. Det gick så otroligt fort, första försöket, trodde ju att det skulle ta mycket längre tid. För en vecka sen planerade jag bröllop för fullt och nu kan jag inte tänka på annat än vår "lilla" Jag kan tänka mig att känslan av overklighet finns kvar länge, kanske även efter den lille har kommit. Det är ju så stort och ofattbart. Min sambo däremot verkar vara hur lugn och glad som helst, men det är typiskt hans personlighet. Jag  oroar mig och han ser till att vi har fötterna på jorden. Hur är det för din och andras pojkvänner? Har de förstått eller kommer chocken om några månader  ?

Är inte särskilt lång (165) men har haft lite problem med lågt blodtryck innan också. Även haft en del svimningsattacker i veckan men det hjälper att äta lite så att man får upp blodsockret.  

Åh vad mysigt det är att komma hem på kvällen och läsa igenom allt som hänt på denna tråd  Idag har min mage känts som en ballong. Läste något om svullna tarmar i tråden, är väl förmodligen det. Jag har inte gått upp i vikt än men magen har definitivt blivit större. Räknade ut att jag är i vecka 6. Hade uppehåll med min mens i ett par månader innan jag blev gravid (förmodligen pga av stress)  så det har varit lite svårt att räkna ut vilken vecka jag är i men jag är ganska säker på när jag hade ägglossning sist.

Soffi83: Vad roligt att din sambo startat en tråd för pappor. Föreslog det för min sambo men han tyckte inte att det var något för honom. Jag har själv aldrig varit aktiv i något fourm eller så tidigare. Men det känns så speciellt nu och jag vill verkligen dela upplevelser och tankar med personer som går igenom samma sak som jag. Har haft en del vänner som fick barn för 1-2 år sen och några som inte ens är i när heten av barntankar, så jag känner mig lite mittemellan alla. Vore förresten sååå roligt att träffas på fika

Lycklig2010: Jag tror absolut att overklighetskänslorna ökar av att det gick så fort att bli gravid. Jag känner några som försökt och längtat så länge innan de blev gravida. På något sätt saknar jag lite den känslan, att få längta och hoppas några månader men jag är samtidigt så tacksam för att det gick fort och att vi faktiskt kan bli gravia tillsammans (även om det fortfarande såklart är väldigt tidigt).

Så många fina små liv man fick se här idag, blir alldeles tårögd. Just nu vill jag bara springa ikapp er alla. Ska  inte på mitt första UL förrän 10:e augusti vilket är fyra dagar innan vårt bröllop så jag hoppas verkligen att allt är bra. Först ville de ge mig en tid två dagar innan men jag tänkte att då hinner jag knappast återhämta mig innan bröllopet, det måste ju väcka oerhört starka känslor när man ser det lilla livet för första gången

Kiaa: Vilken otroligt fin bild! Längtar så till vårt bröllop  Hade ni anlitat fotograf? Vi är i valet och kvalet....funderar på att låta vänner och släkt ta foton för att spara in lite på budgeten. Men vet inte om man kanske ångrar sig efteråt.

En liten fråga; De flesta gravida (särskilt i början) verkar sova så mycket och pratar om att de behöver mer sömn. För mig har det varit motsatt. Jag har inte haft så svårt för att somna men kan vakna mitt inatten och inte kunna somna om. Vakndade 03 inatt och låg och stirra i taket tills det var dags att gå upp. Är det någon annan som haft samma problem sen ni blev gravida? Kan tänka mig att det blir svårt att sova när man har gått längre i graviditeten, pga magen och så. Men i början trodde jag att man fick nåt trötthetshormon som gjorde att man sov jätte mycket.  

Frökenelin: Ja det var skönt att höra att man inte är ensam med sömnproblemen. Jag somnar precis som du jätte lätt men vaknar väldigt tidigt och kan inte somna om. Går också upp och kissar väldigt ofta, är även törstig hela tiden så det blir en jobbig ekvation...Är väldigt avundsjuk på 14 timmarssömn mammorna  Men det kanske vänder snart får man hoppas.

Cotton: Vad roligt att ni ska gifta er bara ett par veckor efter oss. Stort grattis!!! Förstår din klänningsångest, jag tänker på det nästan varje dag. Har du valt klänning? Jag har köpt klänning, köpte den i mars och hade väl inte direkt några planer på att bi gravid innan bröllopet (snarare efter). Vi är absolut jätte glada för att det gick så fort men nu hänger klänningen hemma och jag har jätte ångest för att magen ska svullna upp och att den inte ska sitta bra. Som tur är den lite för stor och jag har bokat tid för att sy upp och sy in den. Jag kommer att vara i vecka 11 när vi gifter oss så vi är ju även lite osäkra på om vi vill gå ut med graviditeten till hela vårt nätverk som kommer på bröllopet. Ja många funderingar som sagt. Men jag håller med dig det är en väldigt mysig ångest   

Lillebäcks mamma: Åh vad mysigt att köpa bebiskläder. Jag vet att det är på tok för tidigt för mig men jag kan inte låta bli att snegla på bebiskläder när jag får möjlighet. De är så otroligt små och söta