Första barnet, i Göteborg?

Grattis Cotton. Kan bara instämma med alla andra, supersnygg klänning.

Kan tyvärr inte hänga med på fikan imorgon, men ni får ha det så trevligt.

Cotton: Fy vad hemskt. Sådant borde bara inte få hända. Tänker på er. Massa styrkekramar!

Grattis Snöflinga! Hoppas allt är bra med dig och lille Alvin.

Hej allihop! Verkar inte vara så mycket drag i den här tråden längre. Hoppas allt är bra med alla.

Förrförra onsdagen tittade vår lille kille ut på BF+8. Vi valde att åka till Östra. Förlossningen gick till en början väldigt bra och precis som jag hade önskat men mot slutet blev det väldigt dramatiskt. Hjärtljuden sjönk drastiskt och det blev bråttom att få ut lillen, så de fick använda sugklocka. Sugklockan släppte flera ggr och de förberedde för snitt men på sista försöket så kom han ut ändå. När han kom ut såg han livlös ut och de tog honom och sprang iväg, som tur var så repade han sig direkt och har inte fått några men av det. Själv fick jag diverse komplikationer men nu börjar jag må bättre. Jag vill absolut inte skrämma någon med min berättelse utan tala om att man glömmer det jobbiga väldigt fort, det är så värt det.

Personalen på förlossningen var suverän. Efter allt var klart och vi var uppe på BB så var många av dem som var med på förlossningen uppe på BB och hälsade på och berättade och svarade på frågor. De var verkligen måna om att vi skulle må bra och få en positiv upplevelse även fast det blev som det blev och vi ska även tillbaka om ett par veckor och gå igenom journalen och prata om det.

Tack så mycket Björnis och Lillebäck. Håller med, nu är det spännande att se vem som blir näst och att höra andras berättelser.

På sätt och vis tror jag att det var värre för honom än vad det var för mig. Jag tycker att han var ett suveränt stöd men han kände sig nog ganska hjälplös när jag hade ont. När allting började gå fel var jag så inne i att ta mig genom varje värk och hade lustgasen (som jag verkligen gillade) till min hjälp. Jag var med andra ord lite snurrig medan han var klarvaken och upplevde allvaret på ett helt annat sätt. Han såg på maskinen hur hjärtljuden dök och hur barnmorskorna och läkarna blev mer stressade, det gjorde inte jag. Det som var positivt för honom var att för första gången under graviditeten så blev han bemött på samma villkor som jag av personalen. Det var ingen som förringade att det var lika traumatiskt för honom, så i slutändan blev det en positiv upplevelse även för honom. Kul att det börjar närma sig för er också, fyra veckor går fort .

Förstår det,  jag skulle nog också tyckt tre veckor hade varit väl mycket att gå över. Tyckte 8 dagar var mer än tillräckligt, men det är nog bra att förbereda sig mentalt på att gå över. Tror du gör helt rätt som har planerat in en del grejer så att tiden går fort.

Skönt att höra att ni mår bra Djurgårdsrutan och hoppas att ni får komma hem snart.

Kul att det är så många som tränar profylax. Jag är så himla glad att jag gjorde det innan förlossningen. Det känns skittöntigt att sitta och nypa varandra i låren och andas men i efterhand så var det bra. För mig känns det som att jag inte hade klarat mig utan profylaxandningen, särskilt på slutet när jag inte fick ha lustgasen eftersom jag var tvungen att vara så pass med i huvudet att jag kunde krysta ordentligt. Hade det inte varit för att vi övat krystteknik på profylaxkursen så tror jag att det hade blivit akutsnitt istället. Så jag rekommenderar det varmt!

Ni som har varit på profylax och föreläsningar på födelsehuset, tycker ni att det är bra där? Jag såg att de har spädbarnsmassage och bärsjalskurs som jag funderar på att gå.

Kiaa, hoppas att det löser sig med FK. Vi fick också mycket begagnade kläder och det är jag väldigt glad för. Mitt SF-mått låg precis på mitten hela graviditeten men ut kom en kille på 54 cm så alla kläder i strl 50 var bara att packa ner igen och nu är 56-62 lagom. Ett tips är att inte köpa för mycket sparkdräkter, pyjamaser mm med fötter på. Vi har knappt kunna använda några av de vi har för han har för långa ben och för stora fötter .

Mysigt och flummigt låter bra. Jag får nog prova spädbarnsmassagen där.Tack! Vår lilla kille ska heta Ville. Ja det är verkligen underbart, det börjar sjunka in att det är sant. Jag försöker njuta av tiden för som du säger så går det snabbt, tycker han växer för varje dag. Fyra veckor, då är ju Alvin stora killen nu.

Grattis till din lilla tjej MorMaria81! Kul att det börjar hända grejer här i tråden nu, många små bebisar som är på gång. Det ser jag fram emot att höra mer om.

God jul allihopa!

Grattis Mina78 och Heini! Mycket fint namn Heini Har försökt läsa ikapp och hoppas att jag inte missat att gratta någon.

Vad gäller amningen så var jag väldigt orolig innan förlossningen för jag hade hört så många skräckhistorier men det har faktiskt funkat bra. Vad jag har förstått så är det väldigt individuellt vad som funkar och inte funkar men här kommer några tips på vad som har funkat för mig.

Det viktigaste är som flera här skriver är att be om hjälp. Jag tyckte att personalen lämnade oss väldigt mycket i fred på BB och jag fick ringa på dem rätt många ggr för att få hjälp med amningen. Ett tips är att be dem visa hur man ammar både sittande och liggande. Då jag mådde ganska dåligt efter förlossningen så fick jag inte åka hem förrän efter 3 dagar vilket hade fördelen att jag hade gott om tid att få amningen att funka. Andra dagen fick jag en knöl på ena bröstet (stopp i mjölkgången) som gjorde skitont. Den första sköterskan jag frågade försökte trycka ut knölen och sa att jag skulle trycka hårt på den när jag ammade. Jag försökte men det var meckigt och gjorde så ont så jag frågade en annan sköterska. Hon gick och hämtade något som hette fetvadd som jag fick ha i bh:n för att värma brösten. Det hälpte verkligen mot smärtan och knölen försvann utan att vara plågsamt så det är ett tips. Fråga flera olika sköterskor om ni får problem för de säger olika saker och har olika tips så kan man prova sig fram till vad som funkar för en själv.

För mig har det funkat med "fri amning", dvs att amma på minsta signal på hunger från barnet istället för efter klockan. I början kändes det som att jag ammade konstant dygnet runt men nu är det mycket bättre. Man får nog stå ut med att vara en matmaskin den första tiden men när det funkar är det ganska mysigt:).

Sista tipset är en amningskudde (en sån bananformad). Det har blivit många timmar i soffan och med kudden kan jag använda båda händerna till annat (som att skriva långa inlägg på FL....) när Ville äter. Nu väger han dessutom över 6 kg så det är ganska skönt för armar och axlar med lite avlastning.

Lycka till ni som är på gång här i dagarna!