stinker alkohol efter 2 öl

Också min tanke. Min fd sambo var alkoholist, och det tog ett tag innan jag insåg att han drack långt mycket mer än vad som var "officiellt". För att göra en lång historia kort så började jag hitta spritflaskor bå allehanda ställen. Långt in i linneförrådet. Ovanpå kylskåpet. I rabatten. You name it. Det tog ett tag innan jag fattade, naiv som jag var.Upp till ett halvår efter att jag hade sparkat ut honom hittade jag halvtomma spritflaskor på de mest mysko ställen. Det är ju inte så att man gräver bakom juldukarna dagligen...

Vore jag du skulle jag nog gå på "skattjakt". 

Jag tänker säga till dig som min bästa vän sa till mig när jag vacklade mellan att lämna och stanna: Jag hade inte stannat, men det måste vara upp till dig att välja.

Jag försökte faktiskt, eftersom min sambo erkände att han va alkoholist. Det satt långt inne, men efter att han mer eller mindre "söp bort" sin dotter från ett tidigare förhållande en helg när hon var hos oss. Jag var bortrest den helgen, men vad han gjorde var att dricka starksprit konstant från det att jag åkte på fredagen fram till lördag eftermiddag... då var han väl mer eller mindre alkoholförgiftad och var tydligen helt okontaktbar. Dottern (arma, stackars tjej) hade gråtande gått in till grannen och bett om hjälp.

Han gjorde efter det något slags halvhjärtat försök att sluta dricka. Det resulterade bland annat i svår delirium tremens efter två dygn - jag var tvungen att ringa 112 eftersom mitt ex var mer eller mindre psykotisk. Han kände inte igen mig och flög omkring i lägenheten som en osalig ande. Jag kommer nog aldrig att glömma hur kvinnan jag pratade med hos 112 fullkomligen vägrade att låta mig lägga på luren utan i princip tvingade mig att fortsätta prata fram till att såväl ambulans som polis anlände (vilket skedde på två röda). Själv var jag kolugn och fattade inte alls varför hon var så bekymrad - jag kände mig inte alls hotad. Långt i efterhand förstår jag hur pass allvarlig situationen var, men just då? Nä. Jag vara bara orolig för mitt ex och ville hjälpa honom. 

Jag sparkade som sagt ut till slut ut honom eftersom jag kände att jag höll på att gå under själv. Jag ville mer eller mindre ta livet av mig eftersom jag inte längre orkade. Det var fruktansvärt svårt, så jag förstår på alla sätt och vis att du brottas med massor med känslor. Vilken väg du än väljer så kommer det inte att bli lätt, speciellt inte eftersom ni har barn ihop. Men det är du som måste välja, ingen annan.

Jag önskar dig all styrka. Två böcker som hjälpte mig oerhört var "Anhörig" av Katerina Janouch och "Bli fri från ditt medberoende" av Melody Beattie. Läs dem, och lycka till i framtiden. 

TS, en av anledningarna till att jag inte riktigt insåg hur illa det stod till med mitt ex var pga att jag (och han) länge hade jobbat inom restaurang.  Tro mig, jag om någon var och är extremt liberal vad gäller när och hur och hur mycket man får dricka. Syvende och sidst: kultur osv MY ASS. Missbruk är missbruk, oavsett kultur och syn på alkohol. En missbrukare kommer alltid att hitta ursäkter, om han/hon så bor på Antarktis.