Vad fick ni för hjälp?

Är en 36-årig kvinna, min man och jag har försökt bli gravida i 2,5 år. Han har velat vänta med utredning så det har dröjt, men nu är vi äntligen igång. Har gjort första proverna och undersökningarna (VUL, hormonblodprover och spermaprov). Mina prover är normala och jag har regelbunden mens (fast jag får oregelbunda utslag på ÄL-test, vet inte om det beror på mig eller hur jag testar). Min mans första spermaprov visade på normalt antal spermier, men de var lite långsamma och han hade inga såna där "perfekta" spermier som oftast befruktar ägget. Så nu ska han göra ett till prov och en mera omfattande koll av spermierna innan min gynekolog fortsätter att utreda mig.

Jag försökte få barn med mitt ex också, vi försökte i 1,5 år och det gick inte. Däremot fick han jättesnabbt barn med sin nya fru, så jag misstänker att det är nåt med mig... Känner mig så otålig nu när utredningen äntligen är igång, snart är det sommar stannar väl allt av och min man är så långsam med att lämna nästa prov, han tycker att det är läskigt.

Ni som redan har gått igenom det här, vad är nästa steg? Vad kan man göra om det är hans spermier som är slöa? Och vad är nästa led i min utredning - spolning? Nåt annat? Vissa (men inte alla) verkar få pergo även om de har ägglossning för att öka chanserna? Vad har ni för erfarenheter? Tacksam för alla tips och råd, vill gärna veta hur ni har fått hjälp!