Ni som bor med småbarn i lgh. Hur funkar det?

Det funkar alldeles utmärkt! Det finns ju fullt m barn i alla städer som bor i lägenhet. Själv har jag svårt att tänka mig att bo i villa. Vad gör man om mjölken är slut kl 9 på kvällen? Brukar ju inte ofta finnas en kvällsöppen matbutik runt hörnet när man bor i villaområde .

Inga konstigheter alls förutom att vi inte bara kan öppna dörren och släppa ut henne.

Man får följa med dem ut. Lite krångligare, men det funkar. Och kanske kan du hitta en lägenhet på bottenvåningen i ett lugnt område, kanske med uteplats?

Jag bor, lyckligt lottad, med en gård utanför dörren. Antingen väljer jag att följa med ut eller så har jag någorlunda koll genom fönstret. Det brukar i princip alltid vara någon förälder ute med sina barn. Blir ju lite socialt också, för man kan ju känna sig lite ensam allt emellanåt.

Praxis är; kaffetermos, bok, sandleksaker el. dyl. och så ut på gården. Det är härligt!

Jag tycker inte om det. Mina  två tjejer är 2 år och 6 månader. Jag är själv uppvuxen i villa och jag tror att om man har gjort det med dom fördelarna så kan omställningen vara svår. Självklart är det upp till en själv att göra det bästa utav det men jag känner som du att jag helst bara vill öppna dörren och släppa ut den stora. En separation är svår i sig och det finns en risk att om du inte trivs i ditt nya boende så kommer barnen heller inte att göra det (talar av egen erfarenhet) Nu vet ju jag såklart inget om ditt liv eller din ekonomi men kan du inte köpa ett litet radhus för pengarna från huset? Om du är gift så har du rätt till hälften och om du är sambo så får den bo kvar som har störst behov av boendet.

Ja, det är ju inte ens jämförbart. Hatar tanken på att behöva trängas i trapphus med en massa andra människor, släpa barnvagnar och bilstolar hit o dit.
Att ha en egen tomt där man kan husera som man vill, ställa vagnar, grilla, ha en egen sandlåda och andra uteleksaker är ju bara UNDERBART! Livskvalitet.
Håller på att leta boende, och ska titta på ett radhus imorn.

Det beror ju på var man bor. Här är det lika nära till en affär oavsett om man bor i villa eller lgh. Man behöver ju inte bo på landet för att man bor i hus!

flyttar du till lägenhet så gör vad du kan för att ta reda på vad det är gör grannar!! ta en så nära allt som möjligt om du inte har bil...

Ja flyttar aldrig mer till lägenhet, när vi fick vårat andra barn så började folk renovera lite hör o där i vårt hus, i 6mån stod vi ut sen köpte vi gård! sonen fick inte sova middag då det borrades hela tiden (då var det bostadsrätt) när vi bodde i hyresrätt så hade grannarna som fick hörja helt fritt i sin lägenhet klockan 11-12 på kvällen och då har man ju lagt sina små barn för länge sen, det var mycket vakna nätter och väldigt lite sömn för de små när vi bodde i lägenhet!

nycsthlm

När mjölken är slut natten o man bara måste ha mer sätter man sej i bilen o åker till ett nattöppet statoil, svårare än så är det inte när man bor på landet!!!

Tänk vad olika det kan upplevas. Jag stormtrivs i min lägenhet och skulle aldrig ha ekonomisk möjlighet till något annat.

Jag håller med! Mitt inlägg om mjölinköp var bara en hint att smaken är som baken! Även om jag så kunde ekonomiskt (vilket inte är en möjlighet nu) skulle jag aldrig vela bo i hus! Som sagt, jag är uppvuxen i stan och har bott hela liv i storstäder och lägenhet. För mig är det viktigt att kunna ha närhet till affärer och uteliv, och då menar jag inte en bilresa till Statoil utan typ en 7-eleven i samma hus. Jag förstår likväl att det finns massor av männsikor som föredrar och mår bäst i hus! Som uppvuxen i lägenhet i innerstan (Sthlm) har jag också bara lyckliga minnen. Vi hade innergård där man blev utsläppt från  5 årsålder och vid middag ropade mamma in en, precis som ungar som bor i hus! Hela somrarna spenderade familjen i vårt hus på landet (sjö jättetomt etc), men jag föredrog ändå stan och lägenheten. Men som ngn sa innan, om du vet med dig att du kommer att vantrivas kanske du bör kolla efter ett radhus. Eller kanske en lägenhet på bottenvåning med uteplats. De är ju ett alternativ.

Ja, det är klart att det är olika hur man trivs. Men bor man i hus/radhus med en egen liten tomt så kan man ju släppa ut barnen när de är ett år! Stor skillnad på barnen i sthlm som måste sitta inne o glo ända tills de är 5. Ja, om mamman inte följer med ut förstås, men annars kan man ju passa på att laga mat eller annat som måste göras när barnen är ute o leker.
Jag letar vidare....