Hur mycket urringning är vulgärt? (arbetssituation)

Jag tycker inte alls att du verkar klä dig olämpligt, kanske är de lite avundsjuka för att du vågar klä dig lite "finare" även på ett arbete där kanske jeans är mer vanligt.
Kör på din grej, hade dina kläder varit ett problem så hade säkert din chef tagit upp det med dig. 

Min chef skiter i vilket, han är där typ tre timmar i veckan för att se till att vår del av bygget flyter på. 

Det är inte han som anställt mig (ja, det är en lite kymig situation) utan han får dras med mig oavsett om han vill eller ej . Men som sagt det kvittar för honom för han jobbar inte där.

Så länge jag får gjort vad som ska göras och typ inte stör honom så är han nöjd

Tror säkert att det finns en liten avundsjuka från dom, och så blir det liksom "fel" istället för att dom ger dig beröm för din stil eller fina kläder.
Det är ju inte helt ovanligt förekommande bland kvinnor, oavsett ålder.

Jag har större bröst, E/F-kupa, och för mig är det tvärtom eller vad man ska säga. Jag försöker att inte visa för mycket, oavsett situation. Men oavsett vad jag har på mig, förutom polotröja eller heltäckande så blir det en urringning. Köper jag ett linne som sitter "normalt" på en kvinna med normal byst så är den istället urringad för mig, och då känner jag ett behov av att täcka över med en sjal eller liknande. Vilket kan bli jobbigt med värmen osv.

Men nu blev jag OT!
Jag tror och tycker att du ska fortsätta vara dig själv, leva för dig och mår du bra i din stil så ska du ha den också!!

Ja, alltså jag har inga a-kupor precis och även om jag har en vanlig typ kryssbh (det heter ju inte så men det är typ samma täckande ovadderade kup) så syns det att jag har byst.

Jag har 65D och alternativet är ju att använda bh:s som förminskar men då har man ju bröst ända ut i typ armhålan och det är inget jag gillar eller tycker är snyggt.

Jag försöker också att inte visa för mycket brösthud men brösten syns ju ändå, så att säga

Jag har en storlek 75 F/G, jag går med precis vad jag vill, självklart märker jag att folk(som oftast tjejer) tittar, men LÅT dom titta!Har dom inte sätt tuttar förut så är det väl på tiden!!! Så tänker jag iallafall! Jag går med dom tuttarna jag har, och varför ska inte jag få gå med de kläder jag vill, bara för att jag inte har 75B? Visst kan jag också ha dagar där jag känner mig liten, om jag upprepade gånger har fått en ful blick, men sen blir jag irriterad, o tänker, "vem är hon att trycka ned mig för?!" Som oftast är det kvinnor med dårligt självförtroende som trackar andra..tyvärr. Stå på dig, gå med de kläder du vill, bry dig inte!! Låt dom hålla på själv, och du, om det blir för jobbigt, fråga dom rakt ut!
Det är oavsätt bara på jobbet, det är ju inte dom du lever med efter jobbet....även om du tydligen tar med dig känslorna hem, som är ganska förståligt...har ni inget "skyddsombud" på jobbet? som man kan prata med om sånt här?

Varje företag på bygget har ju ett skyddsombud men vi tjejer jobbar inte på samma företag och dessutom är skyddsombuden män och fattar nadda om sånt här.

Tack för stödet.

Jag ska fortsätta vara mig själv och försöka låta bli att bry mig. För jag menar mina kläder gör mig ju inte finare i kanten eller nåt, jag är inte rädd för att bli smutsig (jodå, jag har fått kommentarer om mina naglar från en del män) eller för att ta i om/när det behövs.

Jag har ju trots allt inte så mycket kontakt med de andra tjejerna (som sagt mitt jobb består till största delen av kundkontakter utåt) utan det är typ bara en-två dagar i veckan som alla företagen lunchar ihop.

Känns bara fel att vi kvinnor inte kan försöka hålla ihop på arbetstid/arbetsplatsen (vi måste ju inte bli bästisar för livet ;för det -))

Usch, sånt där är verkligen jobbigt eftersom man börjar känna sig obekväm när folk reagerar på det som man själv ser som naturligt.
Jag skulle kompromissa lite eftersom jag har lärt mig att det är enklare för mig själv.
Annars är jag väldigt envis med att få vara som jag själv vill, men när det gäller en arbetsplats där man skall samsas så skulle jag backa lite för att slippa vara obekväm och då tar man samtidigt hänsyn till andra också.
Avund ligger troligen i botten men man kan ju inte vara säker. Kanske är du väldigt snygg och trevlig också, det brukar inte göra saken enklare.

Jag är väldigt vacker har jag fått höra (själv tänker jag inte på sånt, känner mig inte fåfäng - jag tittar i spegeln på morgonen och sen på kvällen när jag tar bort sminket, det är allt liksom).

Gubben min fattar inte varför jag lägger ner så mycket tid på att bry mig och på att tänka på detta men jag vill ju trivas på min arbetsplats.

Jag vill delvis kompromissa men vet inte riktigt hur. Tshirt eller nåt som liknar det kommer jag aldrig att känna mig bekväm i och gympaskor, hu aldrig i livet.  Och sen känner jag ju inte riktigt för att köpa en helt ny garderob för att andra har problem med att jag klär mig som jag gör.

Jag hade förstått om jag haft urringningar som visade halva brösten (tänk urringat linne) men det har jag ju inte. Bara lite v-ringade blusar som visar _lite_ klyfta (alltså den går inte ner mellan brösten utan stannar strax ovanför) Men som sagt jag har ju byst och för i jösse namn, kvinnor har bröst get over it liksom

Jag gissade att du var snygg också, en ganska typisk situation. Varför jag skulle backa lite är mest för min egen skull. Jag vill inte känna mig obekväm i min arbetssituation. Jag har varit med om en liknande situation och det blev helt enkelt för jobbigt till slut, dom blev allt fräckare. Tissel och tassel bakom ryggen går mig på nerverna och jag får svårt att vara naturlig. Men man kan naturligtvis ta upp det till diskussion också och be dem förklara sig.

Tack o lov behöver jag inte arbeta med dem tätt in till mig varje dag

Vi sitter på samma arbetsplats men i helt olika byggnader och träffas som sagt som mest nån lunch i veckan.

Så varför bryr jag mig! Borde sluta tänka på det helt enkelt!

Men jag önskar kollegor helt enkelt antar jag. Är inhyrd på en för övrigt manlig arbetsplats där 'mitt' företag jobbar ute (bygger) och jag sitter inne så jag känner mig väl lite utanför.

Alltså jag tänker inte på att jag skulle vara snygg, har aldrig brytt mig egentligen. Jag har alltid instinktivt vetat vad jag klär i och köpt kläder därefter (shopping är för övrigt något jag tycker är väldigt tradigt) och jag köper kläder som passar ihop år efter år även om jag brukar köpa 1-3 modeplagg för att uppdatera garderoben.

MItt intresse för kläder o skor o smink kommer baseras i grund o botten på att jag vet att man behandlas annorlunda (och med mer respekt) om man ser bra ut - tyvärr är det ju så att samhället ser ut.

Jag klär på mig på morgonen o fixar hår o lite smink (jag ser inte sminkad ut, det är mest för att dölja väldigt många och gamla acneärr) och sen bryr jag mig inte resten av dagen.

Men visst, lite fåfäng är jag men till största delen har det till att göra med att jag behöver se frisk ut eftersom jag inte är frisk för jag mår ännu sämre om jag ser mig själv o ser halvdan o ovårdad ut (har en fysisk sjukdom som inte märks om man inte vet om det).

Haha, kom på nu vad som verkar störa dem mest och det är att jag har klippidiklopp skor (dvs skor med klack) istället för gympaskor. Men vet ni vad, det går alldeles utmärkt att gå på en byggarbetsplats med klackar för skor går att skölja av

Ska försöka att inte bry mig. Jag är jag och jag vägrar att låta andra styra så intima val som vad jag har på mig. Punkt liksom! (hoppas jag)

Nä, skit i dom du. Slipper du ha dom runt fötterna varje dag så behöver du inte bry dig. 

*skrattar* Kan du bli min 'personal shopper'? Jag hittar sällan kläder som jag trivs i nämligen

Nej, men skämt åsido, tyvärr verkar många kvinnor se andra kvinnor som rivaler oavsett om man ens är 'på jakt' efter en klar eller inte.

Jag kan känna mig 'hotad' av små nätta kvinnor som klär sig kvinnligt för jag är varken liten eller nätt och jag inbillar mig ibland att det är såna kvinnor män vill ha. Men det är ju inte de små nätta kvinnornas fel att jag inte är det.

Och på en arbetsplats där det arbetar många män kan det uppstå situationer av avundsjuka om män ger dig, som det kanske ser ut i de andra kvinnornas ögon, uppskattning för att du 'klär upp dig' som de kanske tycker.
Och det behöver inte betyda att någon av kvinnorna själva vill ha någon av karlarna utan helt enkelt för att de själva kanske inte orkar/vill hålla på och fixa med naglar etc men ändå vill vara den som 'alla karlarna drömmer om' typ...

Kan tillägga att jag häromdagen själv blev besvärad av min urringning... Hade på mig en tunika som gick i omlott över brösten och den såg jättefin ut i spegeln, men när jag började gå... Hualigen! Då gled urringningen isär!!! Men, jag kände inte att någon tittade snett på mig för det, iofs satt jag rätt så solokvist då det är sommarlov för de allra flesta nu men ändå

haha, shoppa åt andra hade jag nog aldrig lyckats med. Jag är urusel på det men av någon anledning vet jag, och har alltid vetat, instinktivt vad jag klär i (klassisk timglasfigur sägs det att jag har).

Ja, du har nog rätt i att de tror att jag klär upp mig men såvida jag inte går i myskläder så ser jag ut som om jag klätt upp mig oavsett färg, tyg och plagg.

Fast jag har kommit på vad som stört mig de senaste dagarna, jag behöver nya skor. De sommarskor jag haft är öppna skor (remmar, lite väl lediga skor tror jag) och jag ska se om jag hittar lite mer täckande skor. Insåg att med lite mer passande skor så passar jag nog bättre in

Hua. Jag hade gått o dragit i tunikan hela dagen då eller letat fram en säkerhetsnål

Fast varför är vi så? Det är bara fettdepåer som man kan mata barn med, egentligen då menar jag. hmmm

Ja jag gick och drog som tusan Så länge jag satt still gick det ju an.. När jag gick klämde jag fast den lite i bh;n men det blev ju urringat ändå..

bh-tejp funkar jättebra till sådana toppar. Tänkte som ett tips för framtiden

(funderade på hur jag gick ifrån att tänka på urringningar till insikten att NYA skor fixar problemet )

Ahhh! Bra tips! Ja, jag funderade också på hur i hela friden SKOR kom in i bilden Men du har rätt, ibland kan ett par i sig självt 'oskyldiga' skor och en i sig självt 'oskyldig' klädsel tillsammans bli för mycket. Som tex väldigt urringat och väldigt kort kort samtidigt.

Precis, det blir lite för mycket.

Eftersom jag gillar klänning så kan ju ett par remskor (tänk sandal fast med klack) vara lite väl mycket på ett byggkontor.

Bh-tejp är bra til mycket. Har nån bh som är av pushup-typen och vissa urringningar putar då liksom ut och lite tejp fixade problemet och så såg det anständigt ut igen

Jag har kommit fram till att det är så jäkla typiskt kvinnligt att gå o oroa sig över sånt här och att det inte är värt det.

Livet kan eg reduceras ner till "hjälp mig förändra det som går att förändra o acceptera det som inte går att förändra och visdomen att förstå skillnaden" eller hur den där sinnesrobönen från AA nu går (inte för att jag är särdeles religiös eller alkoholintresserad, men den passar sammanhanget).

För jag kan inte ändra deras uppfattning om mig, oavsett hur jag klär mig, för kläderna är bara accesoarer, tillbehör till min personlighet och jag är faktiskt nöjd med den jag är.

Jag är en stark kvinna med skinn på näsan som råkar vara väldigt feminin - take it or leave it

Dom är garanterat bara avundsjuka.. Dom flesta kontoren vill nog att man ska klä sig som du, vara snygg och fräsch, ist för att ha jeans och t-shirt och "stora" gympaskor .

.