• Här och nu

    Misshandlad;skulle du gå om din nye slog?

    Ja, frågan är självklar. Jag stod ut alldeles för länge med mitt ex och skulle misshandel ske i en ny relation, skulle det va stopp direkt. Inte en gång till! Och jag skulle anmäla om jag orkade.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-06-27 17:23
    Mitt syfte är egentligen att höra vad ni har för avsikt att göra.Inte hur lätt det är.

  • Svar på tråden Misshandlad;skulle du gå om din nye slog?
  • jennyc

    absolut!!

    Psykisk misshandel i förra förhållandet som blev till hot om slag och nästan fysiskt vid ett tillfälle...skulle aldrig stanna i ett sånt förhållande igen

    har nu en underbar man sen fem år tillbaka. De va mkt krångel i början men när vi väl blev tillsammans kände jag att jag nästan väntade på att han skulle bli som mitt ex...och som min far. Men de har ännu inte hänt, men oron finns konstant.

    men vet många som säger som vi säger...och som ändå fastnar återigen...så de finns inga garantier

  • Här och nu
    jennyc skrev 2010-06-27 15:33:01 följande:
    absolut!!

    Psykisk misshandel i förra förhållandet som blev till hot om slag och nästan fysiskt vid ett tillfälle...skulle aldrig stanna i ett sånt förhållande igen

    har nu en underbar man sen fem år tillbaka. De va mkt krångel i början men när vi väl blev tillsammans kände jag att jag nästan väntade på att han skulle bli som mitt ex...och som min far. Men de har ännu inte hänt, men oron finns konstant.

    men vet många som säger som vi säger...och som ändå fastnar återigen...så de finns inga garantier
    Har också en underbar man idag, men även om han skulle slå,skulle det va adjöss. Jag utsätter mig aldrig för det igen! Har barn med exet o jag har ännu inte flyttat ihop med den nye. Lite har det att göra med att vi ville veta vad vi gick för.
  • jennyc
    Här och nu skrev 2010-06-27 15:36:49 följande:
    Har också en underbar man idag, men även om han skulle slå,skulle det va adjöss. Jag utsätter mig aldrig för det igen! Har barn med exet o jag har ännu inte flyttat ihop med den nye. Lite har det att göra med att vi ville veta vad vi gick för.
    tar min mamma som exempel för hon är så öppen med det så de gör ingenting...

    när hon va tonåring träffade hon en kille som misshandlade henne...aldrig igen...sen träffade hon min pappa, allt va väl bra men även där övergick det till misshandel. Men först år men manipulation, psykisk misshandel som hon inte va medveten om där och då så när den fysiska misshandeln började va hon ju fast...hon va så nertryckt. Försökte bryta flera gånger men han lyckades komma tillbaka.

    Nu är de skilda sen 17år nånting...men man vet aldrig.

    Min pappa som exempel är en charmör, duktig på att lura folk...och de är det som är de hemska med misshandel...de börjar oftast inte med ett slag. De börjar med att ta din självkänsla ifrån dig och kapa din sociala trygghet så du är ensam. Du har ingenting och står i en sorts beroendeställning till mannen. Då är de svårt att ta sig loss och jag känner allför många kvinnor som gång på gång lämnar men tar tillbaka
  • Jennie med ie

    Jag vet inte. Jag tror att sannolikheten att jag skulle gå vid första slaget är betydligt större nu än om jag inte haft min erfarenhet av ett våldsamt förhållande med mig i bagaget, men det finns inga garantier för det. Nu har vi också levt ihop i så många år utan våldsamheter att jag kanske skulle se ett slag nu efter 15 års förhållande som en "ojdå"-grej, hade han däremot visat våldsamma tendenser redan från början vågar jag nästan svära på att jag lämnat. Nu vet jag som sagt inte.


  • Här och nu

    Jag är benhård på den punkten. Jag stod ut mer än de flesta gjort första gången och det tog för mycket energi o tid.

  • saltabanditen

    Om det vore så enkelt är jag övertygad om att ingen skulle bli misshandlad öht.
    Det brukar inte börja med ett slag helt från det blå...


    Tangentbordet har för många tangenter och fingrarna är för breda. En torkad ostsmula brfinner sig just nu under E
  • jennyc
    saltabanditen skrev 2010-06-27 16:16:45 följande:
    Om det vore så enkelt är jag övertygad om att ingen skulle bli misshandlad öht.
    Det brukar inte börja med ett slag helt från det blå...
    precis...ett slag med en gång, visst då kan man lämna med en gång men som jag skrev tidigare så börjar det med att sätta personen i beroende ställning så man inte ska våga lämna
  • saltabanditen
    jennyc skrev 2010-06-27 16:18:16 följande:
    precis...ett slag med en gång, visst då kan man lämna med en gång men som jag skrev tidigare så börjar det med att sätta personen i beroende ställning så man inte ska våga lämna
    Jag såg inte att du skrev det, men jag håller med dig.
    Tangentbordet har för många tangenter och fingrarna är för breda. En torkad ostsmula brfinner sig just nu under E
  • Jennie med ie
    saltabanditen skrev 2010-06-27 16:16:45 följande:
    Om det vore så enkelt är jag övertygad om att ingen skulle bli misshandlad öht.
    Det brukar inte börja med ett slag helt från det blå...
    Just så... har man varit med om det förr är förvisso oddsen för att man ska känna igen det där som kommer smygande bättre än om man aldrig upplevt det men det är heller ingen garanti för något.

    Min man var väldigt lik mitt ex i början av vårt förhållande, det handlade inte om våldsamheter utan om nästan överdrivet omhändertagande. Nu utvecklades de åt två helt olika håll, mitt ex blev en kille som senare misshandlade mig fysiskt medans min man efter 15 år fortfarande inte krökt ett hår på mitt huvud och han är "lagom" omhändertagande och inte kontrollerande o s v. Skulle jag bli rädd för allt som fanns gemensamt med mitt ex och dumpat min man när han uppvisade de likheterna så skulle jag gått miste om den stora kärleken... Hade nu min man också sedan visat sig misshandla mig så hade väl många sagt "du såg väl liheterna och skulle dragit!" Medans samma personer nu antagligen tyckt jag vore korkad om jag gjort slut p g a det.
  • saltabanditen
    Jennie med ie skrev 2010-06-27 16:24:56 följande:
    Just så... har man varit med om det förr är förvisso oddsen för att man ska känna igen det där som kommer smygande bättre än om man aldrig upplevt det men det är heller ingen garanti för något.

    Min man var väldigt lik mitt ex i början av vårt förhållande, det handlade inte om våldsamheter utan om nästan överdrivet omhändertagande. Nu utvecklades de åt två helt olika håll, mitt ex blev en kille som senare misshandlade mig fysiskt medans min man efter 15 år fortfarande inte krökt ett hår på mitt huvud och han är "lagom" omhändertagande och inte kontrollerande o s v. Skulle jag bli rädd för allt som fanns gemensamt med mitt ex och dumpat min man när han uppvisade de likheterna så skulle jag gått miste om den stora kärleken... Hade nu min man också sedan visat sig misshandla mig så hade väl många sagt "du såg väl liheterna och skulle dragit!" Medans samma personer nu antagligen tyckt jag vore korkad om jag gjort slut p g a det.
    Jag vet inte alls men tror att det är oerhört lätt att gå på det där omhändertagandet, speciellt om man varit misshandlad i ett annat förhållande innan. Att det finns snälla människor och sen utvecklar det sig till något mycket, mycket mörkare och då är de redan i beroendeställning.

    Som sagt det är inget jag vet eller har erfarenhet av, kan bara tänka mig att det är så många gånger.

    Överlag tycker jag mig ana en inställning att misshandlade får skylla sig själva...
    Tangentbordet har för många tangenter och fingrarna är för breda. En torkad ostsmula brfinner sig just nu under E
Svar på tråden Misshandlad;skulle du gå om din nye slog?