Hej Millan,
Vad trevligt att möte en till klättrare här! Jag faktiskt började blir mer rädd än normal när vi började försöka bli gravida. Jag tänkte det kanske blev för att jag omedvetet visste att jag inte komma att kunna klättra så mycket i åtminstone ett år, så det var ingen mening att 'anstränga' mig för att komma över rädslan -dvs allt rädslan som finns djupt ner släpptes los!
Har sedan dess klättrat en gång på topprep och fick kämpa för att motivera mig till att klättra, men då var jag mindre rädd, fast jag ville alltid har ett tät säkring. Men min klätterambitioner och motivation har dalat det senaste året, så jag är kanske ingen bra exempel. På mountain bike är jag inte mer rädd, men kanske mer risk medveten - där finns det en stor risk för att slå mig och barnet i magen om jag kraschar.
Hoppas du lyckas njuter av lite mer klättring innan magen blir för stor. Jag kollade nyss genom några Tunaberg bilder och blev sugen att ta mig ut igen snart. Har hört att man ska klättra med bröst-sele när magen börjar synas - det kanske snart blir dags.