Hon stjäl min semester!!

Gud vad less jag är på dessa meningar ovan ... Jag bara undrar, gäller inga vanliga regler för hur man beter sig vettigt och bra i en relation med sin (nya) partner så fort det handlar om styvbarn och ex-familjer?

Jag säger bara: Kommunikation! För MIG ter det sig HELT oförklarligt att din man inte kollar med DIG först, därefter tar det med sin 14-årings mamma. Sen blir det kanske att jämka hit och dit i slutändan ändå, men det gör ju sällan något om man bara fått vara delaktig i processen!

Jag hade blivit både ledsen och irriterad om min sambo och jag inte först hade diskuterat VÅRA gemensamma tankar och önskemål om sommaren innan han pratade med sina barns mor. Och inget blev några problem för någon i vårt fall.

Jag trodde faktiskt du skulle förstå att det var ett exempel jag gav, för att du skulle förstå att det inte är särskilt kul med partner som förändrar din semester hipphapp utan att du får vara med och besluta. Hade DU gillat om din man gjorde nåt sånt? Eller bestämde att dina barns kusiner skulle hänga med till Legoland... utan att nämna nåt för dig? (igen... det är ett exempel så häng inte upp dig på om dina barn har kusiner eller inte). Eller att han beslutar sig för att bjuda med sin ensamma mamma på er romantiska weekend när ni lyckats fixa barnvakt.

I ditt första inlägg skriver du också
"Sedan ingår väl hela familjens barn i sommarsemestern. Ja väljer man att leva med bonusbarn så får man lära sig att acceptera det."
Det är ju inte det att ts (eller jag) inte accepterar bonusbarnen, det är det faktum att man plötsligt inte räknas som vuxen med rätt att vara med om beslut, utan det är bara att hänga på och se glad ut.