trollbottom skrev 2010-07-06 16:47:55 följande:
Jag förstår inte varför så många verkar tro att man önskar sig en flicka bara för att ens son har klänning. Vart kommer det ifrån? Det är ju bara löjligt
Och varför är det så många som tycker det är okej hemma men inte ute? Blir det inte något dolt och lite fult då? Tabubelagt nästan, så tänker jag.
Och om man tror att ens barn blir mobbat pga ett klädesplagg bör man nog se över hur man fostrar sina barn. Mobbing sker förvisso för inga orsaker alls och är aldrig okej. Men jag försöker i alla fall fostra mitt barn till att ha respekt för andra oavsett hur de ser ut och hur de är.
Man kan ju inte rå för vad man tror, eller hur? Jag skrev bara ärligt vad jag skulle tänka, om jag såg en pojkbebis i klänning. Antingen skulle jag tro att de önskat sig en flicka, eller att föräldrarna vill markera hur jämställda de är.
Eftersom en bebis inte kan välja själv, verkar det ju troligt att det beror på nån av de skälen.
Och att min son får ha klänning hemma, är för att det är vad som gäller för alla utklädningsplagg eller andra kläder som jag tycker är olämpliga att visa sig offentligt i. Jag skulle t.ex inte heller släppa iväg honom i långkalsonger istället för byxor, eller med badrock istället för tröja, eller i randiga byxor med prickig tröja till, eller två färger som skär sig ihop, eller i nåt annat som jag inte tycker är snyggt.
Jag vill att mina barn ska ha snygga, hela och rena kläder på sig. Precis som jag själv har, och min man har.
Jag brukar lägga fram kläderna som de tar på sig varje morgon. Och det har de inte klagat än så länge...
När de är stora nog att insistera på att få bestämma själva kommer jag dock låta dem göra det. Jag kommer dock aldrig gå med på att de köper kläder som jag tycker är fula, såvida de inte betalar för dem själva förstås.
Förresten, om det plötsligt blev modernt med killklänningar eller badrock som tröja osv, skulle jag kanske ändra smak. T.ex avskydde jag brunt på kläder även när det började bli modernt igen för några år sen, men så gradvis började jag gilla det mer och mer allteftersom jag blev van att se det, och nu tycker jag det är snyggt. Så det är inte alls omöjligt att min smak kan ändras även i klänningfrågan, den som lever får se.