• Anna J01

    Hur får man spädbarn att sova själv?

    Vi har en snart 3 veckor gammal dotter och hon vill absolut inte ligga ensam.

    Jag menar inte att vi ska börja med någon avvänjning med att sova egen säng redan nu. Små barn behöver ju närhet och jag tycker det är supermysigt att sova tillsammans eller när hon somnar i min famn.
     Problemet är att man inte ens kan lägga ner henne utan att hon vaknar och börjar gnälla.

    Somnar hon på bröstet så kan man ibland med lite tur rulla åt sidan så hon inte märker något men så fort hon vaknar till lite och märker att man inte är där längre så börjar hon gnälla.

    Tycker det är jobbigt att inte kunna äta eller duscha utan att hon ligger och skriker medans.
    Känns som att jag skulle vilja börja "lära" henne att somna ensam redan nu men det känns ju helt fel att låta ett så litet barn ligga och vara ledset.
     Hon vill ju bara få kramas lite.. Ush va svårt det är.

    Dom få stunder som hon är vaken så är hon nöjd. Så länge blöjan är ren och hon är mätt i alla fall. Då kan hon ligga ensam och bara titta. Men somnar gör hon inte.

    Hur har ni andra gjort?
    Har era barn sovit själva eller ska man gå runt med bärsele dygnet runt? (Där sover hon som en stock.)
     Ska tillägga att det inte duger att bara bli buren. Hon vill ligga på bröstet eller precis bredvid.

  • Svar på tråden Hur får man spädbarn att sova själv?
  • lia76

    Du kan äta och duscha fast hon är ledsen.
    Min mamma har en granne som fick barn och hon ringde till slut till min mamma och bad henne vara barnvakt så hon äntligen fick duscha  

    Mina två barn har inte somna själv när de varit nyfödda. Jag hade en extra lång och bred kudde som jag använt till dem båda.
    Suttit med kudden i famn och dottern liggandes på den. Till slut har hon somnat ovh då har jag lagt ner kudden med barnet på ner i spjälsängen, då har ingen av dem vaknat av att ha fått lägga sej ner i en kall säng (vilket de oftast vaknar av).
    Har de vaknat och varit lite ledsen så har jag gott in och suttit bredvid spjälsängen, struket dem i håret, läst saga, sjungit. Oftast har de somnat om  


    (=
  • EJai

    lägg ett klädesplag ho henne som du haft på dig som doftar du. funkar bra på vår son och lika så mig när jag va bebis.

  • jazzkatten

    Min dotter sov inte själv när hon var så liten. Det var bärsjalen som gällde på dagarna. På nätterna sov hon också ofta på bröstet eller på armen på någon av oss. Om du har henne i selen kan du iaf äta under tiden, duscha får du väl vänta med tills din partner är hemma (nu förutsätter jag att du har en sådan eftersom du skrev "vi har en dotter"...)

    Känner igen det där med att inte kunna lägga henne ifrån sig en sekund, när hon väl började kunna ligga några minuter själv i babygymmet t ex så kändes det som värsta lyxen! Jag kan ju bara prata för egen del men skulle tro att det successivt blir bättre för er precis som det blev för oss. Nu är hon 15 veckor och man kan ganska ofta lägga ner henne i vagnen eller sängen när hon är vaken och så somnar hon själv efter ett tag. Hon kan även ligga vaken ganska långa stunder och vara nöjd med det, så jag behöver inte alls bära runt på henne så mycket om jag gjorde i början.

    Mitt tips är alltså helt enkelt att hålla ut.

  • iconic

    Den första tiden är intesiv. Skaffa ett bra bärhjälpmedel om du inte redan har det så får du händerna fria och kan göra annat. Ta med dig bebisen in i badrummet och sätt den i babysitter eller liggdelen på vagnen eller liknande. En snabbdusch kan du ta även om bebisen blir ledsen en liten stund. Att lära barnet somna själv kan du ta senare. Om det är viktigt för dig. Nu är bebisen för liten och det är omedelbar behovstillfredsställelse som gäller. Det kan kännas kämpigt att ha en bebis som inte vill läggas ned. Jag minns det som att de två första månaderna var väldigt kämpiga på det viset att jag var helt uppslukad av bebisen, amning ohc bärande. Kunde inte gå ut med vagnen heller för där ville bebisen inte ligga. Var bara att gilla läget och bära, då var bebisen nöjd. Bärelen räddade mig verkligen! Jag önskar att någon hade talat om för mig att det brukar kännas mkt lättare efter 2-3 månader. Så var det för mig och för många i min omgivning som fick barn samtidigt. Det blir skillnad när ditt barn börjar få en rytm. Lägg ner barnet när det är nöjt och mätt och lite dåsigt om du vill försöka få det att somna själv så småningom.

  • Anna J01

    Känns bra att det är fler som har haft det likadant.
    Är alltså inte mitt barn som har något extremt ovanligt närhetsbehov. 
     Får hoppas på att det blir lite lättare med tiden.
    Det är skönt att man är två i alla fall. Även om sambon jobbar så är det väldigt skönt att kunna "lämna över" en liten stund.
     

  • jazzkatten
    Anna J01 skrev 2010-07-08 17:00:40 följande:
    Känns bra att det är fler som har haft det likadant.
    Är alltså inte mitt barn som har något extremt ovanligt närhetsbehov. 
     Får hoppas på att det blir lite lättare med tiden.
    Det är skönt att man är två i alla fall. Även om sambon jobbar så är det väldigt skönt att kunna "lämna över" en liten stund.
    det blir det säkert! Tror som iconic skriver att det blir markant lättare efter 2-3 månader, när det mest intensiva närhetsbehovet har lagt sig.

    Det är så lätt att få för sig att alla andra har det så himla lätt hela tiden, deras bebisar kan sova timmavis själva i vagnen varje dag, och en massa annat. Sanningen är väl den att man gärna pratar om saker som går bra och inte lika gärna om det man tycker är besvärligt.
  • Havanna vs Neo

    Jag hade precis samma "problem" med min dotter, det är rätt så jobbigt när man e där men det blir bättre om bara någon vecka ska du se. Man kan tyvärr inte vänja av dem utan man får helt enkelt stå ut med att de skriker. Jag satte min dotter i babysittern när jag duschade och så fick hon sitta och vara med i badrummet., vilket gjorde henne väldigt lugn. Sen e bärsjal guld värt, man har två händer fria och ett lugnt nöjt litet barn.

  • Anna J01
    våren1987 skrev 2010-07-08 16:24:41 följande:
    lägg ett klädesplag ho henne som du haft på dig som doftar du. funkar bra på vår son och lika så mig när jag va bebis.
    Nu ligger hon och sover i soffan med min huvudkudde som sällskap.
    Tack för tipset!!
  • Väntar första barnet

    Oj vad jag känner igen det du skriver...jag trodde jag skulle bli galen i början. Nu är vår dotter 3mån imorgon och även nu vill hon oftast vara i famnen =) Älskar henne såå mkt och Gud vad mysigt att kramas o gosa, men ibland behöver jag lite utrymme, och då är det kanon med min man =) Men trots att han finns så är jag ändå väldigt mkt ensam med dottern och då kan jag bli galen emellanåt... Men jag lovar, det blir bättre!
    vår dotter vägrar vagn, bärsele, bilstol, babygym, babysitter osv. famnen är hennes favorit helt klart! =)
    Nu tog jag väl i lite, hon kan absolut sitta i babysittern i typ 10min MAX. Vagntränar gör jag i stort sätt varje dag. I morse kom jag på en ny tanke, ska ta samma runda varje dag och utöka den efterhand =) vill ju inte att hon ska "vinna" genom att skrika, så jag cirkulerar bara i området och flyger in då hon kommit till lugnt läge igen =)

    Tillbaka till sömnen, så va det riktigt tufft ett tag då hon enadst sov i famnen (natten har dock fungerat relativt bra, till o från dock) men en dag bara vände det! Hon somnar väldigt sällan själv, utan ligger vid bröstet och snuttar sej till sömns (vägrar napp) och ibörjan satt jag med henne i MINST 45min och sen la jag henne i sin säng (då vi alltid strävat efter att hon ska sova i sin säng, precis tätt intill mej) läste här på forumet att barn ofta kommer i djupsömn efter 15min, och då provade jag att lägga henne ifrån mej redan efter 15 min, men innan 30 min (för då ska de tydligen ha någon lättsömn) och det har fungerat super bra! Detta är dock endast kvällstid, för dagtid har hon fortfarande svårt att sova själv, hon vill ligga i famnen.

    Vill även tillägga att vi låtit henne sova på mage sen ca 3-4v ålder, för hon bara flaxade och väckte sej själv och det va ett rent helvete, hon sov typ 8tim på ett dygn, vilket är sjukt lite! men rätt snart efter vi la henne på mage har hon sovit låånga nätter, 10-12 tim och vaknat 2 ggr för mat =D
    hon är mkt goare då hon får sova längre, så klart.

    det här blev en roman =) men jag kände att jag va tvungen att skriva då jag varit i liknande situation och det höll på att ta kol på oss...

    Lycka till*

  • honeydew

    Det blir bättre!!! Stå ut i några veckor till och ni kommer märka stor skillnad!

    Vår tjej är 7 v. idag och jag känner igen mig så väl i vad du skriver. Första veckorna var jättejobbiga då man knappt kunde klä på sig på morgonen utan att hon började skrika för att hon var ensam. Det gick inte att lägga henne ensam nånstans, sitta i babysittern eller något annat. Men sakta men säkert så blir det bättre. Häromdan kunda jag äta middag med min sambo helt utan skrik och vi hann dessutom spela yatzy medan tjejen satt tyst(!!) i babysittern.
    Vi håller sakta på att "lära oss" gå ut med barnvagnen, var bara gallskrik i början men nu kan vi gå 15-20 min utan skrik (hon somnar dock inte än, men det får vi jobba på ;))
    Hon har aldrig tagit napp men ändå haft stort sugbehov och velat snutta på mig heeela tiden. Tills idag!! Hon fick ett av sina utbrott och prövade allt tyckte jag, chansade till slut med nappen som jag inte prövat på flera veckor för hon brukar bara bli argare, men nu tog hon den och vart nöjd! Somnade t.o.m själv med nappen i mun efter ca en kvart (jag låg bredvid henne, men behövde inte amma/snutta), vaknade några gånger men somnade om helt själv. Känns som ett halleluja-moment! ; )

    Det känns jättejobbigt när man är mitt uppe i det, men det blir bättre! På bara några dagar kan det vända så håll ut! Någon sa till mig också att de föräldrar som haft "jobbiga" barn kommer sen när allt blivit bra njuta mer än alla andra mammor som haft en lättare början... Värt att tänka på!

    Lycka till med dottern! Kram

  • Alfonsina

    Vår Carl var också en "famnbebis", jag tänkte som så att om jag tillfredsställer hans närhetsbehov blir han säkert trygg nog att ligga själv så småningom. Helst skulle han ligga tätt mot mitt ansikte och sova och då fick han göra det. Och nu är han 4 månader och sitter glatt i babysittern eller ligger en stund i sängen och tittar på den snurrande mobilen. Vissa barn är nog bara såna och det går inte att "lära" dem att vara själva. Då får man nog bara otrygga barn tror jag.

    Ett spädbarn kan inte heller bli bortskämt utan man tillgodoser ju bara deras behov.

    Lite trist under sommaren kanske men ladda DVD:n med en bra box och njut av bebisen i famnen!

  • MammaYessica

    Har en likadan son här. Sov på mitt bröst hela nätterna de första 2 månaderna. Nu är han 3 månader och sover i spjälsängen på natten, men vill bli buren mkt på dagtid. När vi skulle börja lägga honom i spjälsängen värmde vi en stor cola-flaska som vi la honom bredvid, efter att han somnat i mitt knä vid amning. Vi blev alldeles extas när det funka!

  • ulliiz

    Skönt att höra att fler har samma problem som mig, min är dock mycket yngre, 10 dagar men känns redan jobbigt att aldrig kunna lägga ifrån sig henne :o

    Hoppas de vänder snart för dig

Svar på tråden Hur får man spädbarn att sova själv?