min man stjäl narkotika från jobbet..

eftersom de inte behöver föreskrivas och bara har rekreationseffekt, lika för alla. eller vad menar du?

du verkar ju inte heller ha problem med att ts man ändrar dosen för patienterna och tar tabletter själv.

Det har jag inte sagt, jag gör däremot inte hela världen av att mannen eventuelt nytjar dessa piller.Så som jag förstår det så fifflar han lite med pappersarbetet, inte att han tar piller från munnen på patienter.

är patienten föreskriven 2 tabletter och får en så ändrar han ju dosen.
vad anser du om det?

skriver att han ex ger 2 tabl till en patient o så tar han en själv. 

jag tackar för allt stöd o bra råd jag fått här, men måste också säga att det är skrämmande att höra hur vissa försvarar hans beteende och förminskar betydelsen av problemet. klart som fan att det är ett jätteproblem då det göms narkotika i vårt hem som vårt barn kan komma åt. då är det absolut inte fråga om ett vanligt bruk av läkemedel. gör man sånt trots att man lovat tusen gånger att inte göra det, då har man ett problem. dessutom oavsett vad folk tycker så är det stöld! Och det ses otroligt allvarligt på. Men framförallt är det oansvarigt gentemot sin familj att göra på det sätt han gör. han fick ett ultimatum av mig för ett par månader sedan: hittar jag fler tabletter som är stulna så måste jag berätta för någon om detta, för då har han uppenbarligen problem. han lovade att inte ta mer, men har svikit detta löfte återigen. Så om jag nu skulle ta detta med chefen, så inte är det då mitt fel om leget skulle ryka, det är hans eget. Men det troliga är ju inte att leget ryker utan att han blir erbjuden behandling. 
Jag kan inte blunda eller försvara detta längre, inte för hans skull o inte heller för vårt barns skull. 

Det som är skrämmande är hur folk sätter ”regler” ovanför sina barns bästa.
En sak förstår jag inte i det hela, i ena andetaget så skriver du att piller göms (i min ordbok så betyder det att saker blir mycket svåråtkomliga om dom är gömda) i andra andetaget så skriver du att barnen kan komma åt det.
hur förvarar han sina piller egentligen? Ligger dom framme och skräppar eller ligger dom dolda på genomtänkta ställen?
Två lösningar på det ”problemet” ett är att säga till han att förvara sina piller på ett säkrare ställe två FOSTRA upp ungen så den inte går runt och rotar på ställen där den inte hör hemma.

Det som är gemensamt med liknande situationer är att man tvingas till att ”ljuga”, har man en gnällröv på sig som lämnar inget annat än moralkakor så drar man till vita ”lögner” för att i alla fall för stunden slippa irritationsmoment.
”Ultimatum” är också helt fel väg att gå, man äger inte sina respektive partners och man har ingen rätt att kräva blint lydnad, med en sådan inställning så bör man ha husdjur i form av hund och inte partner/barn.

Slutligen, om DU anger han så har DU anget han, det kan inte hängas på nån annan. Det ligger knappast i barnens bästa om pappan blir helt plötsligt arbetslös på grund av mamman.

du är ju helt otrolig!
ts sambo sätter sitt knarkande före barnets säkerhet och du skyller på att barnet inte är uppfostrat?!

Barnens säkerhet?
Jag missar fulständigt poängen, missköter mannen sina plikter? försummas barnet ? får inte barnet sina behov uppfyllda?
Det enda som står här är att han en natt inte vaknade sekunden ungen började gråta, herre gud, man behöver inte springa sekunden ett barn vaknar på natten. Det kan även hända den mest exemplariska föräldern att man är helt enkelt trött och inte vaknar.
Barnet kan däremot hamna i mer ogynnsam sits om pappan förlurar sin inkomstkälla och får andra problem som tar upp tid och energi.

Om ungen går och pillar på ställen där den inte hör hemma så ja, föräldrar ska rycka in och se till att ungen lär sig.Ja, det är inte mainstream, "han knarkar, häng han" mentalitet.
Har lite mer realistiskt syn på folk och droger.

Jag är själv sjuksköterska och om det var min man så skulle jag absolut reagera. Att vara missbrukare är en sak, men att vara så ryggradslös att man inte kan stå för att man har ett beteende som är kriminellt och etiskt vidrigt och dessutom potentiellt livsfarligt för andra människor är ingen jag skulle vilja leva med. Vilken fantastisk förebild för ert barn. Om han inte är beredd att erkänna att han gör fel så kommer du inte kunna att hjälpa honom. Då handlar det om att skydda ert barn.

Att bara ställa ett ultimatum "knarket eller familjen" räcker inte. Om han väljer knarket utan att arbetsgivaren/polisen informeras så kommer du inte kunna hindra honom från att ta hand om ert barn. Är han så fantastisk och omtyckt på jobbet (fast inkomst och ordnat liv) så kommer bara ett dokumenterat missbruk (om ens det) kunna hindra gemensam vårdnad.

Kärnan i det hela är att han måste visa arbetsgivaren att han är villig att "rehabiliteras", då kan han få ha kvar sitt jobb. Basically. Jag har jobbat med en ssk som missbrukade och stal läkemedel från jobbet, hon var borta ett tag (rehabliterades eller nåt, jag har inte frågat) och började sen jobba själv men utan att få hantera knarket. Det blev ingen hysteri på avdelningen och hon är tillbaka helt och fullt nu och en del av umgänget på avdelningen. Inget skitsnack bakom ryggen eller nåt.

Mitt råd: Om han inte anger sig själv så gör du det. Det gör varken dig eller honom till bättre människor att han fortsätter att knarka och stjäla läkemedel på jobbet.

Lycka till, jag är verkligen glad att jag inte är i din sits..

Så, hur ställer du dig till stöld?
Hur ställer du dig till lögner?
Hur ställer du dig till att leva med en människa som missbrukar, stjäl och ljuger?
Hur länge ska hon underhålla hans missbruk då tycker du? Ska hon kanske också stjäla lite så är risken mindre att han blir påkommen?
Är lojalitet något som slår högre än lögner, stölder och missbruk?
Hur långt är det okej att han går innan hon får ifrågasätta honom? Är det när barnet hittar pillret och ligger på akuten med hjärtstillestånd?
Han lever ju inte i en värld där han är isolerad och inte påvärkar sin omgivning. Så han har mer rätt att existera än hon har? Han får välja att stjäla droger och missbruka med allt som det innebär för resten av familjen och ska bara stödja honom i det?
Är anarki då ditt val?