Ofinaste/dummaste kommentaren du fått för att du flaskmatar
Lattemorsa skrev 2010-07-14 20:13:08 följande:
Ja du...det var nog när 2 NÄRA släktingar satt brevid mig när jag matade dottern, och sa:"Alltså det bästa för barnet ÄR ju att amma..det är viktigt för immunförsvaret och så".
Det fula och okänsliga i detta var, att dessa två visste mycket väl att vår dotter kom 2 månader prematur efter en oerhört traumatisk förlossning där jag sövdes ner och katastrofsnittades, och sedan inte fick se mitt barn förrän efter drygt 12 timmar.
Dessa två visste mycket väl, att hon när dottern kom ut var hon liten och klen och kunde inte andas själv, och än mindre ta bröstet. Det dröjde 1 och ½ vecka innan jag ens kunde påbörja amningsförsök, då lillan kunde kopplas loss korta stunder från sin andningsapparat. Intrasslade i sjuttioelva slangar, dropp och övervakningssladdar satt vi där, och försökte få igång ammningen. Trots intensivt pumpande och mycket hud-mot-hud med bebben kom mjölkproduktionen aldrig igång ordentligt. 3 gånger sinade mjölken, men jag lyckades trots det pumpa igång produktionen hyfsat igen dessa 3 gånger. Men när jag sedan blev tvungen att äta en antibiotikakur på 10 dagar och inte FICK amma under några omständigheter, då gick det inte mer, då försvann mjölken och hur jag än pumpade kom det inget mer.
Dessa två, de visste också mycket väl att jag hemskt gärna hade velat amma, och det är det (i kombination med att de kände till omständighetera kring dotterns födelse) som gör det här till det fulaste jag någonsin har fått höra på området.
Två barn har jag fött upp, båda på tillägg, det fungerade aldrig med amning. Mitt första barn fick jag för snart 30 år sedan o då var det så att var det för svårt att amma p g a olika orsaker, ja då blev det flaskmatning.
Dottern mår bra, hon är en frisk o stark kvinna nu, har aldrig haft några allergier eller svårare sjukdomar.
För 14 år sen fick jag min son, o blev helt chockad över inställningen till flaskmatning o tillägg!
Trodde jag skulle bli lynchad en gång när jag var tvungen att mata min son på BVC. Sköterskan satte mig i ett rum där ingen skulle se mig, för det första, o för det andra gick det förbi en mamma som fnyste o spottade ur sig att hennes barn minsann aldrig fått flaska! Jag fattade ingenting!
Min son mår också bra, han är en frisk, ung man nu!
Önskar jag kunde överföra den trygghet jag känner över mina val att skippa amningen för att den nästan tog kål på oss, till er alla!
Det är ju så att allting förändras hela tiden, ena året ska det vara si o nästa ska det vara så!
Men om man ser sig omkring så går det faktiskt runt en massa människor här på jorden, en del ha fått flaska en del har ammats, men du ser inte det på dom!
Du Lattemorsa, det var ena vidriga släktingar du har! Riktigt elakt var det, med tanke på vad du gått igenom! Hoppas du kan sätta dig över det!
Kram från mig!