Är det fel att fråga någon som sörjer hur hon/han mår?

Min erfarenhet är att det alltid är bättre att höra av sig. Vi är generellt så rädda att vi ska säga fel saker att vi inte tar kontakt alls. Så bara att ta kontakt brukar uppsakattas väldigt mycket. Sen kankse man inte behöver fråga hur någon som sörjer mår. Jag personligen brukar ringa och säga att jag ville höra av mig men att jag inte vet vad jag borde säga. Sen brukar det lösa sig. Ta kontakt det är det viktigaste resten löser sig.

"Hur mår du?" kan faktiskt bli en ganska provocerande fråga om den ställs dagarna efter ens barn gått bort. Även om man vet att personen som ställer frågan gör det av omtanke får man lust att svara "Va fan tror du?" Ett par veckor efter vår son dog så var jag så trött på den frågan att jag bara ville skrika rakt ut när jag fick den. Den gick ju inte att svara på.

Min åsikt är att det är bättre att säga något "konstigt" än att inte säga något alls. Det visar i alla fall att man bryr sig. Jag diskuterade detta med en vän nyligen och vi var rörande överens om att det är OK att göra "klavertramp", alla är inte lika välformulerade men har ändå hjärtat på rätta stället.

Jodå, jag har gått igenom sorger jag med...jag har förlorat ett barn, ett syskon och en förälder. Vad som däremot gör att JAG tar illa vid mig är när folk vänder en ryggen totalt och inte hör av sig ens med ett kort om man inte känner att man klarar av att bemöta någons sorg. Det knasigaste jag fått höra efter att ha förlorat mitt barn och åter var gravid var "Det är tur att det går att skaffa fler!" och fick en klapp på magen. Ganska märkligt sagt, men jag tycker att killen var tuff som vågade ta upp det med mig. Man får försöka att inte vara så petig och helt enkelt se bortom de konstiga sakerna.

Vissa människor VILL ta illa upp och kommer att göra det oavsett vad du säger. Att fråga hur någon mår är i mina ögon aldrig ohyfsat, alla människor sörjer ju olika så det vore ju snarare arrogant av dig att utgå att från att du vet exakt hur människan känner sig.

När min pappa dog (var 20 år då, nästan 10 år sedan) så var det nästan ingen som frågade hur jag mådde... Jag önskar verkligen att folk hade gjort det mer, för det kändes inte som människorna runt om kring mig brydde sig. Så jag skulle absolut fråga vidare, så får de som inte vill ha frågan igen säga till...

Om du verkligen vill ha ett svar på hur personen mår så kan du ställa frågan. Fråga inte om du bara är ute efter att få trösta.

jag tror aldrig det du säger spelar någon roll, det viktiga är om du menar väl, bryr dig..det lyser igenom..
när vi förlorade vår son kunde endel säga världens dummaste kommentarer men vi visste att de sörjde med oss och ville väl så då spelade ine orden någon roll...

det är bättre att inte säga något ifall man inte har nåt att säga, men det är alltid ett stöd att visa att man bryr sig...

När vi förlorade våra flickor så upplevade jag ofta att det var en fråga med bara tomma ord,ord som bara sas för att trösta,för att ha något att säga..
Av ren reflex svarade jag ofta bra för det är det folk vill höra,människor vill att allt ska vara bra..Och folk måste antingen trott mig(oerhört korkat) eller inte lyssnat på svaret för bra mår man itne när man förlorat två barn..
men sen fanns det dom som ställde en följdfråga,är det det säkert att allt är bra??Och dom människorna är i dag dom som betyder mest,dom som vågade fråga en gång till för att dom verkligen ville vet..

jag uppskattade och uppskattar än i dag när någon frågar hur det är,det är inte en dum fråga men ställer man den så ska man vara beredd på att svaret man kanske får inte alltid är så roligt..
men sen kan jag ibland känna att det är en fråga som är svår att svara på när det gått ett tag,vad vill människan som frågar vet,hur det är i vardagliga livet eller hur det är i sorgen,för det är lite olika saker tycker jag så ibland blir det jobbigt för jag vet itne vad jag ska svara..

Det är alltid svårt att närma sig människor i sorg men jag tycker att det är fint att ta sig tid att fråga hur det är,men sen så är ju sorg väldigt individuellt så man måste nog kanske känna efter vem man har med att göra..

Fråga!!! Absolut, det värsta är tystnaden. Som om inget hänt, som om personen som dött aldrigt levt .. det är hemskt.

Ring, sms:a, skicka kort, blommor, kom förbi med mat, klipp gräset etc.. eller bara sitta bredvid och låta personen prata om den vill. Krama personen om det känns som att det är ok. Även om personen i fråga ej hör av sig tillbaka så fortsätt hör av dig och erbjud praktisk hjälp även när det gått en tid. Eller åk bara förbi med en matpåse tex.

Det är en dum fråga om du inte vill höra svaret. Det är en sån där artighetsfras. Hur mår du? En del ställer den på ica där man vare sig vill eller orkar berätta hur man eg. mår.

Jag skiter i att alla säger att det är bättre du säger ngt för när vi förlorade våran son var det inte så för mig.

Det där nån skrev att ringa och säga det är bara att du hör av dig om du vill ha hjälp. HAHA. Jag hade fullt upp med att ta mig upp ur sängen, tanken att ringa nån som (kändes det) inte ville höra var väldigt avlägsen.
Relationen till den som är i sorg avgör vad och hur saker kan sägas.
Det är skitkrångligt och jag var i alla fall extra känslig för ALLT, som nån sa den som sörjer har ingen hud. Allt går in.

Det var kanske inte det du ville höra, men äe skitsamma ville bara skriva av mig och säga mitt.

Vår Ragge blev 2½ mån och var sjuk hela sitt korta liv och nej, jag mådde vare sig bra eller tyckte det var skönt det var slut.

Pnilla

Det är en så svår fråga att svara på när man befinner sig i sorg. Man härdar ju ut för man har inget val. Jag tycker att det har varit bäst när nån frågat rakt ut vad de kan göra/hjälpa till med. Min bror tog sitt liv i unga år o nu har min mamma tagit livet av sig, då är det jobbigt när många ska berätta om sin sorg när det handlar om väldigt gamla anhöriga som gått bort. Eftersom det är omöjligt att säga nåt tröstande så är det bra att fråga den sörjande om han/hon vill komma ut på nåt bli hembjudna eller behöver vara för sig själv. I den akuta fasen kan det vara guld värt att nån kommer förbi med pizza.

Min mamma gick bort för en dryg vecka sen, så för mig är detta väldigt aktuellt. Jag uppskattar verkligen de som hört av sig och frågat hur jag mår. Visst, själklart kan ju svaret vara 'vafan tror du', men vad hjälper det. Man måste ju se frågan i perspektivet att de redan vet att jag är ledsen. Det är väl snarare hur illa det är som är frågan. Samma sak om man skulle förlorat sitt barn, frågan kanske vill utröna om man mår så dåligt att det är risk för att man tar sitt liv eller liknande.

Så TS, fråga på.

Just formuleringen Hur mår du? är inte att föredra. Hur är det idag? är en bättre. 
Det är alltid svårt att veta vad man ska säga eller hur man ska bete sig runt en person med sorg. Men bättre en taskigt formulerad fråga än ingen alls. "Ring när du vill prata" funkar inte, så vida det inte är något du slänger ut dig för att det känns passande och inte förväntar dig att personen ska höra av sig, för det gör han/hon mest troligt inte. Bättre att själv höra av sig med jämna mellanrum, och alltid fråga om de orkar prata just nu, att det är okej om de inte gör det. Skicka nåt sms med, "tänker på dig" kan vara en tröst. "Jag vet hur det känns" är ett big no-no. Sorg är individuellt och även om man har varit med om en liknande situation så vet man inte hur det känns för personen i fråga. 

I was an atheist until I realized that I am God