Vill inte lägga mina pengar på kläder till hans barn...

Hos oss är det på sätt och vis tvärs om.
Exets nya köper dyra kläder, datorer etc till sina barn. Sen tycker mitt ex att det borde vara rättvist. Alltså anser han att jag ska lägga upp lika mycket pengar som han för att höja "standarden" (som han uttrycker det) till hennes barns nivå. Nu är det bara det att jag inte har råd med det utan anser att om han vill köpa sånt till barnen så måste han lägga upp mer pengar än jag. Vilket liv det blir! Barnen lever i "fattigdom" (återigen hans uttryck) bara för att dom inte får julklapps-laptop när de är 7 år tydligen.

Jag tycker att det är rent sjukt att han och hans nya inte kan enas om en vettig nivå för alla barnen att befinna sig på. Har dom gemensam ekonomi får dom väl prata ihop sig så att alla barn behandlas lika utifrån den standard dom kan sätta gemensamt. Jag tycker att det är väldigt konstigt att man inte kan se att man faktiskt behandlar barn olika på det sättet. Och jag kan helt klart säga att mina barn från början märkt att de behandlas olika i det hemmet, vilket dom ser som djupt orättvist. (Dom har bott med dom varannan vecka sen de var 5 och 8.)
Om TS karl inte kan ta en vettig diskussion med sin fru/sambo så är det konstigt. Hur kan man tycka att det är ok att ens barn har olika standard och på så sätt behandlas olika?!! Hur man sen kan välja en sån feg man är för mig också obegripligt.

Inte om barnen bor varanan vecka. Bara om barnen bor på heltid hos mamman.
Jag tycker fortfarande att det är pappan som ska diskuteras här - en pappas om tycker att det är ok att man gör skillnad på hans barn.

Det är väl inte värre - det vore lika illa.

Farmor har inte heller någon skyldighet till vare sig det ena eller det andra. Det är lika lite hennes moral som TS som falerar om man behandlar barnen olika.

Men jag anser fortfarande att pappan gör ett uruselt jobb på att se till att alla hans barn behandlas lika.När han borde prata med både sin fru/sambo och sin mamma och ex så väljer han att stoppa huvudet i sanden. Fegt.

Vad är det för självklart med det? För mig är det självklart att man behandlar alla barn som bor i ett hem lika. Och det är något som man i det hushållet borde prata ihop sig om. Jag tvivlar på att TS (med sin inställning till hur viktigt märkeskläder är till en 3-åring) skulle tycka att det var ok ifall det var tvärsom, att de två bonusarna fick dyra märkeskläder medans det egna barnet fick biligare kläder från H&M.

Jag tycker att det verkar vara en familj där vissa barn anses mer värda än andra och med en pappa som står brevid och tycker att det är ok.
Det är knappast sniket att tycka att ens barn ska ha rätt till samma standard som sitt syskon. (Skulle det vara ok att vissa barn fick sämre mat och andra bättre mat, vissa barn fick gå på dyra aktiviteter  och andra bara billiga - bara för att de inte har exakt samma föräldrar? De bor i samma hushåll!)
Däremot kan mamman inte kräva det. Biomamman borde snarare be sitt ex tänka igenom varför han särbehandlar deras gemensamma barnen gentemot det andra. Pappan borde verkligen ta lite mer ansvar här.

Du har nog inte förstått mitt resonemang!
Det är pappans uppgift i det här fallet att se till att alla hans barn behandlas lika.

Mitt ex kräver att jag ska bidra till dyra märkeskläder, laptopar etc bara för att hans nya fru ger det till sina barn. Jag har inte dom pengarna. Jag håller med honom om att alla barn i ett hushåll bör ha samma standard. MEN - har man inte råd så har man inte! Mamman har ingen skyldighet att se tilll att hennes barn får samma standard som pappans övriga barn. Hon kan heller inte kräva att de ska ha det. Det är pappan som lever med den nya kvinnan och har skaffat barn med flera kvinnor. Därför är det pappans sak  att prata med den kvinna han lever med för att se till att barnen får samma standard. Men den här pappan verkar inte bry sig om att barnen särbehandlas för fem öre. Det är det riktigt sorgliga i den här historien.
Nu handlar det om kläder - i framtiden kan det lika gärna bli något annat.

Nej då - matchande märkeskläder är bättre eftersom man kan få fina komplimanger för sitt välklädda barn, vilket återspeglar hur man själv är som mamma - tydligen.

Men det är så!
Precis min situation nämligen. Om barnen bor varannan vecka så förutsätts bägge vårdnadshavare försörja barnet "efter förmåga". Men vad det exakt innebär finns det inget prejudikat på. Alltså finns det ingen som helst underhålningsplikt för den ena vårdnadshavaren till den andra om barnen bor varannan vecka.
Mina barn bor varannan vecka. Jg bor i en tre och har svårt att få ihop ekonomin varje månad. Mitt ex tjänar tre gånger så mycket pengar och har råd med jättevilla, exklusiva utlandsresor och dyra kläder till barnen (som de bara får använda hos honom). Att barnen har så olika standard hos mig och hos honom kan jag inte rå på. Det finns inget som säger att han ska ge mig pengar bara för att han tjänar mer när barnen bor varannan vecka. Tyvärr.

Har man inte gemensamma barn och de bor varannan vecka gäller samma sak. Det är boende som är den avgörande punkten.

Föräldrabalken stadgar att den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och med förälder som har vårdnaden om barnet, är underhållsskyldig gentemot barnet. Då du inte är gift med din partner så gäller detta endast om ni har ett eget barn tillsammans. Regeln finns i syfte att alla barn i en och samma familj skall ha samma levnadsstandard. Som styvförälder har man dock endast en subsidiär skyldighet i förhållande till den bidragsskyldige biologiska föräldern. En primär skyldighet föreligger dock för styvföräldern om du och din sambo tjänar bra så att ett standardtillägg skall utgå, detta för att barnet skall få en likvärdig ekonomisk standard som sina föräldrar. Men har du och din sambo inte egna barn tillsammans så föreligger ingen försörjningsplikt från din sida.

från
http://lawline.se/answers/5320

Enligt lagen har han en försörjningsplikt för din dotter sen tidigare som innebär att båda dina barn har rätt till samma levnadsstandard i er familj.
Det är inte jag som "menar" det - det är lagen som säger det.

Rent proncipiellt så skulle TS mans ex (biomamman) kunna ta upp det här till rättslig prövning eller låta soc utreda ifall barnen har samma levnadsstandard som sitt halvsyskon när de bor hemma hos sin pappa.

Soc är enligt lag skyldig att göra en utredning om det kommer in en anmälan.
Om en sådan utredning kommer fram till att barnen inte lever enligt samma standard hos biopappan är det en ganska stor förvårande fråga i en eventuell rättsprocess.

Lagen gäller inte bara mat (som i ditt exempel) utan utifrån alla aspekter. Några undantag för att det är ok att ge barnen olika klädbudget eller annat står det inte om i lagen.

Vad som kommer att hända vet vi inte.
Men enligt lagen kan inte TS hävda at det hon gör är rätt.

Du tror inte ens att soc skulle ta upp frågan, vilket jag har förklarat att de visst gör om någon anmäler. Vill biomamman ta detta till domstol står lagen knappast på TS sida.
Vad jag menade att vi inte visste var ifall någon kommer att anmäla överhuvudtaget. Att soc skulle anse att det är fel är jag övertygad om eftersom jag känner till liknande exempel. Lagen står på barnens sida för att de ska kunna ha samma levnadsstandard i ett hem.

Enligt socialtjänstlagen måste soc göra en utredning ifall en anmälan kommer in.