• sextiotalist

    Sitter man barnvakt åt sina styv/bonusbarn?

    Jag är barnvakt när jag tar hand om andras barn (även syskonbarn) när föräldrarna gör något annat och behöver just barnvakt.
    Nu var sambons barn så stora så jag har aldrig varit barnvakt åt dom, men jag har, innan jag fick barn själv, endast varit barnvakt 2 ggr i hela mitt liv, så då kan ni ana min moderlighet och förtjusning i små barn.

    Jag undvek män med små barn när jag var singel, för jag tycker inte om små barn helt enkelt, jag tycker de är jobbiga, inte alls roliga och bara tråkiga. Var överlycklig när mitt eget barn passerade småbarnstadiet.

  • sextiotalist
    marro skrev 2010-08-11 22:19:27 följande:
    Det här gör mej så Demon upprörd uppriktigt sagt!  Just kanske för att min sambo o jag inte alls är överens i denna fråga. Jag har min 7 åriga son från ett tidigare förhållande o lever nu sambo sen lite mer än 2 år tillbaka. Vid det här laget tycker jag faktiskt man kan säga att han är min sons "extrapappa" o att min son är hans "bonusbarn".  Att vi är en familj helt enkelt. Min sambo anser sig dock vara just BARNVAKT om jag är iväg o han är hemma med min son.
    Kan inte, hur mycket jag än förmår mig, att förstå hans resonemang???!  Det borde väl vara självklart el?? Intressant iallafall att läsa va ni skirvit o hur folk igentligen tänker kring detta.....
    Men din sambo kanske inte känner sig som en pappa, eller ens en extrapappa för ditt barn. Du kan inte lägga på honom en roll som du anser att han skall ha, du skapar bara förutsättningar för en relation mellan barnet och din sambo, de kommer ha sin relation och om du håller fingrarna i styr och inte anse så mycket så kommer den relationen bli betydligt mer djupare och hållbar än om du som nu, anser att han skall vara extrapappa.

    Din sambo är en bonusvuxen i din son sons liv, en alldelse egen unik roll som inte har ett dugg med föräldraskapet att göra. Så ja, jag anser att han sittar barnvakt, för han har inget föräldraransvar för ditt barn, det har du och barnets biologiska pappa, ett vuxenansvar ja, ett föräldraransvar nej.
  • sextiotalist

    Det är underbart att läsa, man skriver inte, så här gör vi, så här upplever vi det etc. Utan man skriver man sitter inte barnvakt (dvs något annat sätt att se på saken finns inte).
    Man är en familj etc etc

    Så än en gång har jag lärt mig, det finns bara ett sätt att leva i en familj med barn från skilda håll, andra sätt att leva, andra sätt att ha relationer förutom FL-mallen finns inte, det är den vägen eller ingen väg alls.

    Om jag hade levt upp till FL-mallen hade jag fått 4 personer på mig, som inte hade tyckt om det, det hade varit sambon, hans två barn och deras mamma. Men vi hade fel allihopa, även om vi var helt nöjda med det.

    Det enda barn jag inte sitter barnvakt åt (OK, man sitter inte barnvakt åt en 13-åring), är mitt eget barn, alla andra barn skulle jag sitta barnvakt åt.

    Men jag står gärna över att ta hand om andras barn i småbarnsåldern, då jag inte är sådär jätteförtjust i små barn.

  • sextiotalist
    TessaS skrev 2010-08-13 02:41:00 följande:
    Nu är de tonåringar så ingen av oss behöver vara hemma med dom.
    Men när det begav sig så tänkte/sa jag  att jag var barnvakt. Det var ju inte mina barn, alltså var jag barnvakt...

    Men vad jag kallade det har ju inte ett jävla skit med hur jag behandlar dom att göra. Vi har vårt sätt att umgås, som skiljer från det sätt de umgås med sina föräldrar... två alldeles ypperliga föräldrar. Om jag kallade det barnvakt eller inte gör ju inte att vi hade mer eller mindre kul när vi var ensamma.
    Kanske tom roligare Cool
  • sextiotalist
    Karolina75 skrev 2010-10-06 19:35:47 följande:
    Precis - jag tror att jag har helt andra förväntningar på mig som styvmamma än vad en styvpappa skulle ha haft. Själv är jag väldigt tydlig på punkten att jag kan ställa upp för min styvson för att underlätta för pappan någon gång ibland, men då förväntar jag mig att han tackar mig. Stysonens mamma och pappa har ju redan delat upp tiden med honom 50/50! Varför ska jag då gå in och ta av deras tid, som borde vara så dyrbar?! Hur många av er är det som uppfattar att ni delar lika på omvårdnaden av gemensamma barn?! Inte vi i varje fall och jag tror inte att vi är ett dugg udda. Jag tar helt klart det större ansvaret för vårt gemensamma barn än vad hennes pappa gör. Varför ska jag då dessutom gå in och täcka upp för styvsonen?! Som sagt, visst gör jag även det med jämna mellanrum, men mellan mig och hans pappa så är jag tydlig med att detta handlar om att vara barnvakt.
    Jag inte bara tror, detta flöder genom alla trådar. Bara det att man är så förvånad att kvinnor har ett eget liv, att kvinnor gör karriär och kanske lever på det sätt som många män i kärnfamiljer gör.
Svar på tråden Sitter man barnvakt åt sina styv/bonusbarn?