Män i förskolan (barnskötare/fsklärare)
Finns det några män här på familjeliv som jobbar inom förskolan, alltså antingen som förskollärare eller barnskötare? Verkar löjligt ovanligt. How come? :/
Finns det några män här på familjeliv som jobbar inom förskolan, alltså antingen som förskollärare eller barnskötare? Verkar löjligt ovanligt. How come? :/
Ja varför? kanske för att många föräldrar tror att alla män som jobbar med barn MÅSTE vara pediofiler. Och för att många män knappt kan röra barnen utan att få anmälningar på sig. Dom vågar väl inte jobba med barn helt enkelt.
viseversa - Jo, det är antagligen därför. Men det är verkligen synd.. för de som förlorar på det är barnen tyvärr. Inte för att det är fy skam att barn bara har kvinnor omkring sig, men ändå - mångfald och jämn könsfördelning är väl det bästa.
Men vad löjligt egentligen. Hur fan vågar folk ha pappor till sina ungar då? Om nu alla män är pedofiler..
Jag tror inte det är det som det beror på. Det man brukar säga är väl snarare att fsk-lärare (eller lärare i allmänhet) är ett löjligt underbetalt arbete och män generellt söker sig till höginkomstyrken i mycket större utrsträckning än kvinnor.
Kan säga att när jag gick på förskola som barn så var det LIKA många män som kvinnor på min förskola. och det var så på dom flesta förskolor runt omkring också. Konstigt att det helt plötsligt inte är så längre.
Jag jobbar som förskollärare och har stött på en del manliga kollegor och alla har uttryckt en vaksamhet mot att vara ensam med barnen och en del andra saker också. De ville till exempel aldrig vara ensamma när de bytte blöjor och när jag ville ha massage med barnen var det ingen av de manliga som ville vara med på det, pga risken för anklagelser ifrån föräldrar eller kollegor.
Jag tycker att det är jätteroligt med manliga kollegor och stämningen blir en helt annan i arbetslaget. Det är jättetråkigt att männen ska behöva känna så här, men det kan nog i många fall vara en orsak till att de flesta män som vill arbeta med barn istället väljer att arbeta i skolan.
På min dotters dagis finns det två män och en väldigt massa kvinnor.. säkert 30 stycken
Iaf på min dotters nya avdelning (hon börjar 3-4) så kommer hon att ha en manlig förskollälare (eller barnskötare, vet inte vad han är). Jag tycker att det är bra
Vi har två FANTASTISKA killar på dotterns dagis! Skulle gärna se fler!!
Nu jobbar ju jag inom skolbarnomsorgen, alltså på fritids. Men jag har jobbat inom förskolan förut, som vikarie. Jag har aldrig blivit beskylld för att vara pedofil, gay eller något annat. Tvärt om så verkar dom allra flesta - både barn, kollegor och föräldrar - vara glada över att jag är där.
Däremot aktar jag mig för att försätta mig i vissa situationer som skulle kunna få igång ryktesspridning. Jag skulle t.ex. aldrig sätta foten i tjejernas omklädningsrum vid idrotten, hjälpa till med toalettbesök osv. I alla fall inte ensam. Men så tänker dom flesta av kollegor också, och jag är den enda mannen i verksamheten.
Den främsta orsaken är nog att det är dåligt betalt.
Min pappa är förskolelärare men tror inte han är så vaksam för att byta blöja själv osv. Han är trygg i sin roll.
På sonens dagis finns två män på olika avdelningar. Jag tycker det är jättebra att det finns män på förskolan. Barn behöver förebilder av båda kön
När våra barn börjar på dagis så hoppas jag att det kommer finnas manliga pedagoger där. Jag minns än idag en "fröken" som jag hade på dagis när jag var runt 5 år gammal. Han var en jättestor och lufsig bjässe, med stort skägg, ja han såg ut lite som Skrot-Nisse, och han var min absoluta favorit. Tilläggas kan väl att jag aldrig haft en fadersgestalt som brytt sig om mig, och denna "fröken" blev i princip min enda kontakt med hur en pappa skulle kunna vara. Inte för att jag såg honom som en pappa, men ändå.
Som någon i en annan tråd skrev, vilka fadersgestalter/förebilder ska barn utan pappor ha? I min släkt finns inte en enda man, och jag kan knappast vara ensam om det i Sverige. Ska man verkligen först komma i kontakt med vuxna män när man börjar skolan, eller ännu senare, beroende på om det finns manliga lärare eller inte? :(
Just ja... Båda mina föräldrar är förskolelärare, dom träffades på högskolan för en herrans massa år. Dom jobbade också på samma förskola i många år. Pappa jobbar numera inom industrin, men mamma jobbar kvar. Det känns dock mycket tryggt att ha blivit uppfostrad av 2 "proffs" och dom är glada över att sonen går i deras fotspår, haha...
Jag vet faktiskt inte varför. På förskolan min son gick fanns det två manliga lärare och de avverkade rekordsnabbt plaseringar på olika avdelningar för att sedan gå vidare till administrativa tjänster. Ambitiösa, visst, men jag tror att de fick en hel del drivkraft av att det är ett slitigt och lågavlönat arbete. Sonens dagis var väldigt öppet och trångtbott (påminde om ett akvarium) och det fanns aldrig minsta möjlighet till att något opassande skulle ens misstänkas, så jag tror inte att det spelade in särskilt mycket.
- De ses som potentiella pedofiler medans kvinnorna inte gör det.
- Dåligt betalt, fler män söker sig till arbeten med högre lön (även inom barnomsorg och skola, ju äldre barn/elever desto högre lön desto fler män, generellt sett).
- Den traditionella synen på att arbete med barn är kvinnojobb lever kvar i visst utsträckning.
- Stor andel kvinnor = mer tjaffs och mindre raka rör = ännu mindre lockande för män.
På min dotters avdelning jobbar en man :) Han har verkligen jättebra hand om barnen och alla älskar honom! Tycker det är jättebra att dottern får både en manlig förebild och kvinnliga på dagis också precis som hemma.