min sambo har ingen respekt för mig längre...
Hjälp mig... Min sambo har förvandlats från att vara den underbaraste människan som går i ett par skor till en ganska elak människa. När vi blev osams i början så var han ledsen, han kom med blommor och framför allt, han sa förlåt och visade att han var ledsen. Nu är det en helt annan visa.. oavsett vem som startar bråken så spårar det ur... det blir ALLTID jag som till slut kommer som en j-vla hund till honom och vill att vi ska bli sams.
Ett exempel, vi hade bestämt att vi skulle gå ut och käka och sen skulle vi gå på krogen tillsammans med några vänner. Vi blir osams över någon grej och han tar bilen och sticker hemifrån, jag blir kvar hemma. Jag ringer till honom och undrar var han är, han är hos några killkompisar och de ska ut och käka. Jag är inte med i planerna längre och han kastar på luren i örat på mig. Jag ringer någon gång till, det slutar med samma sak, han slänger på. Senare mitt i natten ringer jag honom och undrar om han ska komma hem, om jag ska hämta honom, vi bor några mil utanför stan så taxi kostar skjortan. Han säger att han ska sova hos kompisen och kastar på igen. Jag ringer igen, kan inte slappna av. Han stänger av telefonen. Vid tre på natten skramlar det till här hemma. Då har idioten kört rattfull hem, han är drängfull. Ingen idé att prata med honom. Han däckar direkt. Dagen efter står han och spyr ut från balkongen. Han nonchalerar mig hela dagen efter och jag är rasande inom mig. Till slut på kvällen så frågar jag honom om han var nöjd med gårddagen. "nej inte särskilt". Sen säger han inget mer. Bara är tyst. Som alltid. bara väntar ut mig, tills jag bryter tystnaden. Jag orkar inte gå runt i flera dagar och vara arg, jag vill vara sams och han utnyttjar det konstant. Hur FAN blir jag stark och orkar stå emot det här? Hur visar jag att han inte ska trampa på mig? Eller är det för sent? Han verkar liksom ha tappat bort samvetet fullkomligt... Jag kommer som en hund varenda gång, förnedrar mig själv och han vet om det. Jag hatar det och hatar mig själv för att jag inte är stark nog att sätta emot.