jag sitter för tillfället och pumpar mjölk så jag kan bara skriva med en hand, så det blir inga versaler hoppas ni inte stör er för mycket... jag fick en liten flicka för snart tre veckor sedan. hon kom ut vecka 23+0 och vägde 555gr och var 29 cm lång. hela hennes första vecka gick smärtfritt, hon hade inga blödningar i hjärnan, hjärtat såg bra ut och hon behövde nästan ingen syrgas alls utan låg mellan 21-27 och sy´resatte sig jättebra på det. hon åt bra och ajsade bra och allt funngerade som de skulle. hon föddes på måndagen och på lördagen sa läkaren att hon redan nästa dag ville prova låta henne få prova cpap istället för tuben i halsen. tuben slammade igen på natten mot söndagen och man blev tvungen till att intubera henne på nytt. i samband med det rev de ur sondslangen och satt i en ny. de sa att de inte var ovanligt att man fick byta tub eftersom att de slammar igen så lätt när de är så små. detta skulle inte förhindra att hon skulle få byta till cpap. men på söndagen börjar hon sjunka i syresättnongen och maten hon fick drogs upp osmällt ur magen på henne gång på gång. på onsdagen hade hon en retention på 35 ml! vilket borde varit omöjligt eftersom att hon fick portioner på 5 ml varannan timme. läkaren tyckte det var konstigt eftersom att hennes magsäck är för liten för att rymma så stor mängd. inte förrän på torsdagen röntgade de magen och då upptäckte de att de hade stuckit hål på hennes magsäck och bukhinna med sondslangen... hon fick akutopereas och lungorna. hon har två olika infektioner på gång nu pga detta den ena pga tarmbakterier samt att detta har tagit väldigt hårt på hennes lungor...så nu ligger hon och kämpar för fullt för att syresätta sig. detta gjorde såklart att hon inte kunnat få mat genom sonden utan hon har fått näringsdropp istället. men det har inte heller funkat felfritt eftersom att de stuckit sönder varenda kärl hon har på kroppen och i huvudet. man blir ganska frustrerad när oerfarna sköterskor står i 2 timmar och 38 minuter och sticker och sticker utan att lyckas när man vet hur viktigt det är att hennes kärl hålls hela så att nålen kan flyttas runt för att hon ska kunna fi sig näring och antibiotika! när hon till slut gav sig och kallade på en äldre mer erfaren sköterska så var det klart på 5 minuter...man blir så jävla ledsen...kan man välja vilka man låter få komma i närheten av sitt barn? när hon fick nålen i huvudet så brast kärlet efteer några timmar, sköterskan som jobbade det passet var och tittade på nålen 10 mintuer innan hon slutade och sa att " det ser fint ut" men när nästa skiftlag börjar kommer hon igen den där äldre sköterskan det första hon säger när hon kollar på lillan "det där ser inte bra ut" och frågar om någon varit och kollat nålen, varpå vi svarar att " ja hon var här för 10 minuter sedan och sa att det såg bra ut" då går hon iväg och hämtar den andra sköterskan och ber henne kolla nålen igen och då säger hon att " nej det där ser nog inte så bra ut, hon är lite svullen". lite! halva huvudet och ena ögat var helt svullet, det såg ut som att hon gått en boxningsmatch. allt dropp och antibiotika hade ju lagt sig under skinnet för fan! ska det verkligen vara sådan skillnad på kvalitet av vård? det är tråkigt för att de allra flesta är bra, men det finns en handfull människor på avdelningen som jag inte känner mig bekväm med... det gör ju tyvärr att man inte känner sig trygg samtidigt som man inte vill förmedla den känslan till den övriga personalen... det är skitjobbigt! törs man säga att man inte vill att vissa ska ta hand om sitt barn?
