Brand-new inom adoption! Tar gärna emot råd.

Vi ska starta medgivandeutredning till hösten och har gått föräldrautbildning i våras. Hur funkar det i ert land, är det samma upplägg med utbildning och utredning?

vi ska gå föräldrautb till hösten!

TS: Vad roligt att ni bestämt er. Vi bestämde oss i våras och visst är det en underbar känsla . Vi bor oxå utomlands så det kommer att gå till helt annorlunda än vad det gör i Sverige.
Vart bor du?

Hej, här är en till som är helt ny i adotionsvärlden! Jag är väldigt sugen, men min man behöver lite mer betänketid ännu så vi har faktiskt inte  ens riktigt bestämt oss än. Ska på informationsamtal nästa vecka och hoppas på att det ska få oss att komma närmare ett belsut.

Hur kom ni andra fram till beslutet? Har ni och era partners varit eniga direkt?

Kan inte säga att intresset sett likadant ut hos mig och min man. Tror att mannen helst fortfarande ser att vi får barn via graviditet, medan jag funderat på adoption i ganska många år egentligen. Tror man måste inse att man är olika individer och att var och en måste få sin tid. Vi är båda eniga om att adoption är en stor utmaning, men just nu är kanske jag lite mer positiv kring utmaningen än vad han är.

Tycker att föräldrakursen var superbra vad gällde att få oss fokusera på ett gemensamt spår. Nu har vi båda mycket information, men måste bearbeta var och en på sitt sätt. Min man vill adoptera, men som sagt, önskar hellre biobarn. (Trots att det kanske inte är en möjlighet för oss.)

När vi fick reda på att vi inte kunde få biologiska barn tillsammans, kändes adoption självklart för oss. 
Men innan vi visste orsaken, och bara trodde att vi hade svårt för att få barn, ville inte mannen prata om adoption.
Jag tror det kommer med tiden. Männen behöver nog lite mer tid. Vi kvinnor tänker så mycket, ältar och bearbetar, läser....osv.
Men ställ er i kö så fort som möjligt! Det kan ni ju göra även om det inte skulle bli adoption sen. 

Ja männen behöver mer tid med alla beslut. Eller så är det för min man i alla fall:)
Fast han var den som tog upp det med adoption och drog igång allt faktiskt så jag blev överraskad!

Grace O, Green Gal och Tulpan: ja, det är nog så att det generellt tar längre tid för männen att acceptera att det kanske är något fel (som kan leda till att man inte kan få biogiska barn) och sedan se adoption som ett alternativ. Min man är absolut inte negativ till adotion, utan jag tror bara det tar lite längre tid för honom att komma fram till det.

Tulpan: kul att det trots allt var din man som drog igång allt kring adotion hos er!

Green gal: Vi (eller jag... ) ställde oss  i kö direkt efter ma nr 3 i somras. Vi står alltså långt bak i kön, men vi står iaf i kön nu. Spännande med föräldrautbildning till hösten! Har ni fått någon info om hur det kommer att gå till (antal träffar, innehåll osv.)? Vet du om det bara är för par som ska adoptera?

Till alla: Hur länge har ni köat? Står ni i kö hos flera organisationer?

Vi har köat ett halvår. och köar i AC och BFA.
Föräldrautbildningen är 6 träffar, varannan vecka, 3 h varje träff. F-utb är för både par och ensamstående som ska adoptera.
Vi ska ha läst en bok som heter "att adoptera ett barn som redan finns" det är kursmaterial, den finns på mia.eu  

Hejsan!
Förlåt att jag inte har skrivit sedan jag startade tråden!!! Först lyckades jag inte logga in och sen var jag bortrest. Men vad roligt att det är så många som är i samma fas och att ni har lyckats hålla tråden vid liv!! 
 
Jag är inte helt hundra på hur processen ser ut i Sverige men vi har i alla fall påbörjat en hemutredning. Just nu är jag i full fart med att försöka samla in alla dokument som vi behöver och svara på en miljon frågor i en rapport som vi ska skickas in. När det är klart så ska vi intervjuas innan vi ställer oss i barnkö.

Tuplan: vi bor i Asien. Vart bor ni?

Ninnininna: jag tror att det är väldigt vanligt att man inte är på helt samma plan. Männen behöver nog ofta lite längre tid på sig men ofta tror jag att de går in för det ordentligt när de väl har bestämt sig!!!