• Smilla75

    Flicka 4 år - slår sig själv vid vredesutbrott, normalt?

    Mina tre barn är drygt 4 år resp 2 år samt 6 månader. Mitt äldsta barn är en flicka som alltid varit väldigt trevlig och lätt att ha att göra med. Tills hon blev 4 år. Trotsperioden har medfört dagliga konflikter. Det som oroar mig är att hon vid vissa tillfällen blir direkt hysterisk. Hon hyperventilerar då och slår sig själv, mestadels i ansiktet. Hon skadar sig inte men naturligtvis oroar det mig om hon uppvisar självskadebeteende.

    Hon är en duktig flicka, precis som jag själv varit, varför jag försöker tona ned denna duktighet. Det är inte lätt med två yngre bröder. Jag skulle också önska att jag kunde ge henne mer egentid men av samma orsak är det svårt. Det finns en far med som tar ett fullt ansvar, men ofta är mamma bäst.

    Exemplet i dag är att hon kladdade med kvällsmaten vilket utlöste en hysterisk reaktion hos henne när jag tog ifrån henne kladdverktyget (ett sugrör). Jag sade till henne att hon skulle återfå det när hon satt ordentligt vid matbordet. Istället utlöstes full hysteri och hon försökte ta sugröret som jag höll bort. Hon blev orimligt hysterisk under några minuter varefter hon sansade sig och satte sig på sin plats varvid hon fick rugröret. Skall jag stå ut med dessa konflikter för att hon skall utvecklas normalt eller är det snarare till skada för henne att nå denna tokbelägennhet? Är detta ett normalt beteende för en trotsig 4-åring?

    Jag skulle önska att jag var en Jesper Juul förälder,  och det skulle jag vara med färre barn, men nu är jag dessvärre mycket aukoritär för att få ihop livet.

  • Svar på tråden Flicka 4 år - slår sig själv vid vredesutbrott, normalt?
  • enny signatur
    Smilla75 skrev 2010-08-08 21:05:44 följande:
    Mina tre barn är drygt 4 år resp 2 år samt 6 månader. Mitt äldsta barn är en flicka som alltid varit väldigt trevlig och lätt att ha att göra med. Tills hon blev 4 år. Trotsperioden har medfört dagliga konflikter. Det som oroar mig är att hon vid vissa tillfällen blir direkt hysterisk. Hon hyperventilerar då och slår sig själv, mestadels i ansiktet. Hon skadar sig inte men naturligtvis oroar det mig om hon uppvisar självskadebeteende.

    Hon är en duktig flicka, precis som jag själv varit, varför jag försöker tona ned denna duktighet. Det är inte lätt med två yngre bröder. Jag skulle också önska att jag kunde ge henne mer egentid men av samma orsak är det svårt. Det finns en far med som tar ett fullt ansvar, men ofta är mamma bäst.

    Exemplet i dag är att hon kladdade med kvällsmaten vilket utlöste en hysterisk reaktion hos henne när jag tog ifrån henne kladdverktyget (ett sugrör). Jag sade till henne att hon skulle återfå det när hon satt ordentligt vid matbordet. Istället utlöstes full hysteri och hon försökte ta sugröret som jag höll bort. Hon blev orimligt hysterisk under några minuter varefter hon sansade sig och satte sig på sin plats varvid hon fick rugröret. Skall jag stå ut med dessa konflikter för att hon skall utvecklas normalt eller är det snarare till skada för henne att nå denna tokbelägennhet? Är detta ett normalt beteende för en trotsig 4-åring?

    Jag skulle önska att jag var en Jesper Juul förälder,  och det skulle jag vara med färre barn, men nu är jag dessvärre mycket aukoritär för att få ihop livet.
    Varför behöver du akturitet med massa barn i huset? Blir det inte snarare jobbigt att passa på fler barn? 
  • Smilla75
    enny signatur skrev 2010-08-08 21:12:27 följande:
    Varför behöver du akturitet med massa barn i huset? Blir det inte snarare jobbigt att passa på fler barn? 
    Vad  hade du för avsikt att skriva, förstår inte alls ditt inlägg.
  • CeeJay

    Jag tycker det är bra att vara auktoritär, speciellt med flera barn. Min yngsta dotter är nu 4,5 år och för några månader sedan blev hon som förbytt. Hon har alltid varit kramig och jättego men nu är hon helt "vansinnig" ibland. Hon kan gorma och skrika för ingenting, hon springer alltid bort när vi är i en affär, (idag kröp hon på golvet bakom en klädställning på Lindex och drog fram massa dammtussar ) och ibland är hon bara sur och tvär. Jättesvårt att få normal "kontakt" med henne under vredesutbrotten så min teori är att man måste vara rak, måste ta fighten när det gäller själva utbrotten (inte alltid ta fighten över själva sakfrågan).


     


    Min dotter har aldrig slagit sig själv, däremot har hon försökt bita mig och storasyster, hon blir så arg att hon skakar och vet inte vad hon ska ta till och då blir det tänderna i värsta fall. Jag försöker antingen vara kort och koncis - lite militärfasoner - säga NEJ, gå därifrån, peka med hela handen och "stapla" upp orden om vad jag "kräver" av henne i det läget eller så försöker jag med kramar. Dvs jag sätter mig ner framför henne, försöker hålla om henne och få henne att lugna ner sig.


    Mitt bästa tips är ändå att inte släppa och ignorera hennes utbrott, utan ta upp det igen om det blir en lugn stund där du får sitta själv med henne och prata igenom det hon gjorde. Fråga hur hon kände sig när hon blev så där arg, vad du kan göra för att underlätta, säga att man absolut inte ska skada sig själv eller andra osv osv. Min tjej brukar faktiskt lyssna då och oftast får hon en rejäl tankeställare. Sen är det nog bara att vänta ut, det vänder! Jag lovar! (säger jag som också har en 6-åring som tack och lov växt ifrån 4-årstrotsen (som jag tycker är den värsta.. ) Lycka till!

  • Smilla75

    Tack så mycket för ditt svar CeeJay. Det är ju exakt samma vredesutbrott som min dotter får. Bita eller slå är nog två sidor av samma mynt, ilskan måste kanaliseras någonstans. Hon gör sig ju inte illa på något sätt, slår inte hårt. Det är bara svårt för mig att se henne så utom sig. Jag tror inte att jag själv blivit så arg någon gång.

    Jag hoppas du har rätt att 4 års trotsen är den värsta eftersom jag börjat bäva för när hon blir 6 år...

  • Monem

    Jag var inne och sökte och hittade detta inlägget som jag såväl känner igen mig i. Jag har en tjej på 4,5 år och hon har sedan i somras börja slå sig själv. Hon gör det bara emot mig (som iof är ensam med henne men jag menar inte på dagis eller med morföräldrar). När hon gör det handlar det oftast om att hon antingen säger till mig att jag är arg (men jag har aldrig slagit henne så varför hon gör det då förstår jag inte) eller så säger hon att hon är dum. Hon har också sedan ett tag sedan börjat att försöka slå mig också när hon vill ha sin sak igenom.


    Hon vet att jag tycker att det är så jobbigt när hon slår sig själv och tyvärr har kanske det "triggat" henne att göra det än mer. Jag vet inte. Just nu försöker jag att ignorera men efter att först säga till henne att hon inte ska slå sig själv. Om det kommer att fungera vet jag inte.


    Hon har också tidigare haft riktiga vredesutbrott men det var ett tag sedan nu och detta känns som det har ersatt dessa. Ofta är hon jättegullig och glad men om hon är trött eller hungrig så kan det hända igen.


    Jag ska försöka ge henne än mer uppmärksamhet. Hon uttryckte själv i somras att hon inte t.ex. ville vara hos sina morföräldrar med mig för då pratar jag bara med dem och inte henne. Inte sant enligt mig - men om det känns så för henne så är det ju inte bra. Men samtidigt måste man ju få en balans. Jag måste ju också få prata med vuxna och inte styras helt av en fyraåring.

    Jag tycker att detta är riktigt jobbigt och hoppas att det går över.  

Svar på tråden Flicka 4 år - slår sig själv vid vredesutbrott, normalt?