• Anonym (bonusmamman)

    Vad händer efter gymnasiet?

    Min sambos äldsta går ut gymnasiet nästa år och med tanke den nivå av företagsamhet som h*n har haft hittills så kommer det att innebära arbetslöshet. Barnet bor för närvarande hos sin mamma eftersom h*n inte klarar av de krav som min sambo ställer (definitivt inget orimligt!) och min sambo betalar då alltså underhåll till mamman.

    När barnet (som då är vuxen...) går ut gymnasiet försvinner ju försörjningskravet och min sambo kommer alltså inte längre att vara underhållsskyldig. Mamman har inte några större marginaler och blir väl antagligen av med en del av bostadsbidraget i och med att ett av barnen räknas som vuxen.

    Vad finns att göra med den ekonomiska situationen? Min sambo kommer att vägra att betala för sitt vuxna barn, i alla fall så länge h*n inte tar tag i situationen och på allvar försöker hitta ett jobb (vilket nog inte kommer att ske i första taget). Mamman har inte råd att försörja barnet men har hittills inte ställt några som helst krav på barnet, och kommer troligtvis inte att göra så framöver heller (det är i alla fall vad hon har uttryckt hittills).

    Kan min sambo krävas på underhåll trots att barnet är vuxet och bor hos sin mamma? Mamman kommer kräva detta och det kommer att bli ett väldans hallå så jag skulle vilja veta vad som gäller.

    Socialbidrag kommer inte att vara aktuellt eftersom barnet på sin 18-årsdag kommer att få tillgång till sitt sparkonto innehållande en i mina ögon ganska betydande summa (pengarna kommer från pappans sida).  Tyvärr innebär ju tillgången till pengarna att barnets motivation till att söka jobb kommer att vara obefintlig medan de finns kvar (och de kan nog räcka ett tag...). Samtidigt tycker ju min sambo att det är fruktansvärt att pengarna skall slösas på ingenting medan barnet fortsätter att lata sig.

    Det här blev kanske lite rörigt men huvudfrågan är alltså vad min sambo kan bli tvungen att ta för ansvar när det gäller försörjningen av det vuxna barnet?

  • Svar på tråden Vad händer efter gymnasiet?
  • Pilleplump

    Inget ansvar alls, om han inte vill.

  • Lena

    Är barnet över 18 och inte pluggar på gymnasiet så kan ingen kräva att föräldrarna försörjer det.

    Är kontot i barnets namn, annars kan fader välja att itne ge barnet pengarna.

  • Anonym

    När barnet är 18 och gått ut gymnasiet så har din sambo inte längre försörjningsskyldighet.

    Angående sparpengarna, så kan väl din sambo ta ut dem innan barnets 18-årsdag och placera dem på ett konto i hans eget namn, så att han själv kan välja när hans son ska få dem? Jag tror nog det är smart att göra så, det kommer väl inte vara så kul för pojken i framtiden heller om han gör av med allt på ingenting? 

  • Anonym (bonusmamman)
    Lena skrev 2010-08-11 16:39:52 följande:
    Är barnet över 18 och inte pluggar på gymnasiet så kan ingen kräva att föräldrarna försörjer det.

    Är kontot i barnets namn, annars kan fader välja att itne ge barnet pengarna.
    Tyvärr är kontot i barnets namn. Hade vi vetat hur omogen och oansvarig h*n skulle vara på sin 18-års dag hade vi valt en annan lösning. Tanken var att pengarna skulle vara en hjälp till första boendet eller liknande, inte festas upp....
  • Anonym (bonusmamman)
    Anonym skrev 2010-08-11 16:46:06 följande:
    När barnet är 18 och gått ut gymnasiet så har din sambo inte längre försörjningsskyldighet.

    Angående sparpengarna, så kan väl din sambo ta ut dem innan barnets 18-årsdag och placera dem på ett konto i hans eget namn, så att han själv kan välja när hans son ska få dem? Jag tror nog det är smart att göra så, det kommer väl inte vara så kul för pojken i framtiden heller om han gör av med allt på ingenting? 
    Jag tror inte att man har rätt att göra så, men vi måste nog kolla upp om det finns sätt att "rädda" pengarna!
  • Claris

    men är det inte liite taskigt,barnets är båda..men pappan slipper undan att betala? Inte jättemånga flyttar när de är 18år..kanske runt 20..och då ska mamman,i detta fall,stå med mat osv. Inte schysst alls! Samtidigt sätter man ju inte sitt barn på gatan?

  • Lena
    Claris skrev 2010-08-11 16:53:58 följande:
    men är det inte liite taskigt,barnets är båda..men pappan slipper undan att betala? Inte jättemånga flyttar när de är 18år..kanske runt 20..och då ska mamman,i detta fall,stå med mat osv. Inte schysst alls! Samtidigt sätter man ju inte sitt barn på gatan?
    Jag tycker det är helt rätt förutsatt att barnet inte försöker försörja sig själv. Hade barnet däremot gjort det tycker jag att han skulle hjälpa till med försörjningen.
  • Anonym
    Claris skrev 2010-08-11 16:53:58 följande:
    men är det inte liite taskigt,barnets är båda..men pappan slipper undan att betala? Inte jättemånga flyttar när de är 18år..kanske runt 20..och då ska mamman,i detta fall,stå med mat osv. Inte schysst alls! Samtidigt sätter man ju inte sitt barn på gatan?
    Jag tycker inte det är taskigt alls, mamman kan ju också vägra att betala för honom, och då får han leva på sparpengarna ett tag och sedan gå till soc när de är slut. Inte hamnar han på gatan för att föräldrarna inte ställer upp på att försörja sitt vuxna barn.
  • Claris
    Anonym skrev 2010-08-11 16:59:09 följande:
    Jag tycker inte det är taskigt alls, mamman kan ju också vägra att betala för honom, och då får han leva på sparpengarna ett tag och sedan gå till soc när de är slut. Inte hamnar han på gatan för att föräldrarna inte ställer upp på att försörja sitt vuxna barn.
    jaså? Hur gjorde era egna föräldrar..när man försökte som sjutton att få jobb efter gymnasiet. Sket att köpa tamponger t.om då eller?!
    Låt barnet flytta hem till pappan nu då..så får ni ta smällen att försöka få barnet att flytta.
  • Anonym (bonusmamman)

    Det är lite speciella omständigheter som gör att situationen ser ut som den gör, men i korta drag kan jag säga att barnet har ett rum hos oss som står och väntar om h*n skulle vilja utnyttja det och det finns kvar så länge h*n behöver det. Men kravet är då att följa familjens regler och anstränga sig lite för att hitta egen försörjning. Min sambo anser inte att man som vuxen har rätt att glida omkring och bara förvänta sig att bli upppassad och där är jag faktiskt helt på samma linje. Mamman är fri att ställa egna krav, men det har hon hittills inte valt att göra. Detta är hennes val och inte någonting som min sambo kan ta ansvar för genom att försörja sitt vuxna barn under de villkor som hon sätter upp.

  • Anonym (bonusmamman)
    Claris skrev 2010-08-11 17:05:30 följande:
    jaså? Hur gjorde era egna föräldrar..när man försökte som sjutton att få jobb efter gymnasiet. Sket att köpa tamponger t.om då eller?!
    Låt barnet flytta hem till pappan nu då..så får ni ta smällen att försöka få barnet att flytta.
    Som sagt, h*n är välkommen till oss när h*n vill och så länge h*n anstränger sig för att få jobb har min sambo inget alls emot att stå för försörjningen (dock inte genom bidrag till mamman utan genom att låta barnet ingå i vårt hushåll, på de villkor som finns hos oss).
  • Anonym (hej)

    inget ansvar alls,jag fick jobb direkt efter studenten så det ska jag vara glad för. Men om jag skulle hamna i knipa så hade mina föräldrar ställt upp för mig och gett mig pengar. Men det är inte alla som har sån tur

  • Anonym
    Claris skrev 2010-08-11 17:05:30 följande:
    jaså? Hur gjorde era egna föräldrar..när man försökte som sjutton att få jobb efter gymnasiet. Sket att köpa tamponger t.om då eller?!
    Låt barnet flytta hem till pappan nu då..så får ni ta smällen att försöka få barnet att flytta.
    Jag försökte inte som sjutton, utan gled mest runt precis som TS bonusson gör. Efter ett tag tröttnade min mamma och sa "nu när du är vuxen har jag tyvärr inte råd att försörja dig längre, du får 3 månader på dig att hitta ett jobb och flytta". Jag insåg att hon menade allvar, och började söka jobb som en galning samt kontaktade soc i fall att jag inte skulle hitta något, men ganska snart efter det hade jag både ett fast jobb och ett extrajobb. Naturligtvis hade min mamma ställt upp med saker som tamponger om jag hade behövt det, men hon var trött på att betala ALLT medan jag bara gick runt och inte brydde mig. Och så här i efterhand förstår jag henne verkligen, och jag är väldigt glad att hon inte tolererade att jag levde på henne utan fick mig att börja ta ansvar för mitt eget liv.
  • Anonym (bonusmamman)
    Anonym (hej) skrev 2010-08-11 17:22:27 följande:
    inget ansvar alls,jag fick jobb direkt efter studenten så det ska jag vara glad för. Men om jag skulle hamna i knipa så hade mina föräldrar ställt upp för mig och gett mig pengar. Men det är inte alla som har sån tur
    Det är stor skillnad på att hamna i knipa och att skita i att ens försöka och istället förvänta sig att alla andra skall fixa åt en....
  • Anonym

    Med tanke på hur arbetsmarknaden ser ut i Sverige idag bör ni ju ha tålamod och stötta tjejen/killen i ifråga. Det är allt annat än lätt att få tag på ett jobb direkt efter gymnasiet.

    Kanske h*n är intresserad av att söka sig utomlands?
    Som Norge tex, här finns det massor av jobb.

    När jag gick ut gymnasiet var jag såå trött på allt i min lilla hemstad och ville bara bort bort bort!
    Sen dess har jag bott 2 år i Stockholm, 6 månader i USA, 1 år på Irland och 5 månader (hittills) i Norge.

    Som person har jag utvecklats massor av att bo på olika ställen i världen, har träffat så mycket nya människor och gjort så mycket otroligt roliga grejer. Och så fick jag tid att verkligen tänka igenom och känna efter vad jag vill göra med mitt liv.

    Utlandstiden har även gett mig mersmak, kommer dröja innan jag bosätter mig i Sverige igen!
    Nästa år påbörjar jag en 4-årig utbildning i Holland, känns som inget kan stoppa mig nu! =)

    Kan tillägga att jag är 23 år.

  • Anonym (hej)
    Anonym (bonusmamman) skrev 2010-08-12 11:28:21 följande:
    Det är stor skillnad på att hamna i knipa och att skita i att ens försöka och istället förvänta sig att alla andra skall fixa åt en....
    Jo det är det, men då får din sambos barn försöka skaffa sig ett jobb direkt efter studenten annars får h*n söka social bidrag
  • Anonym (bonusmamman)
    Anonym skrev 2010-08-12 11:54:45 följande:
    Med tanke på hur arbetsmarknaden ser ut i Sverige idag bör ni ju ha tålamod och stötta tjejen/killen i ifråga. Det är allt annat än lätt att få tag på ett jobb direkt efter gymnasiet.

    Kanske h*n är intresserad av att söka sig utomlands?
    Som Norge tex, här finns det massor av jobb.

    När jag gick ut gymnasiet var jag såå trött på allt i min lilla hemstad och ville bara bort bort bort!
    Sen dess har jag bott 2 år i Stockholm, 6 månader i USA, 1 år på Irland och 5 månader (hittills) i Norge.

    Som person har jag utvecklats massor av att bo på olika ställen i världen, har träffat så mycket nya människor och gjort så mycket otroligt roliga grejer. Och så fick jag tid att verkligen tänka igenom och känna efter vad jag vill göra med mitt liv.

    Utlandstiden har även gett mig mersmak, kommer dröja innan jag bosätter mig i Sverige igen!
    Nästa år påbörjar jag en 4-årig utbildning i Holland, känns som inget kan stoppa mig nu! =)

    Kan tillägga att jag är 23 år.
    H*n är inte intresserad av att söka jobb alls tyvärr utan verkar mest förvänta sig att h*n kan sitta och vänta på att ett drömjobb skall trilla ned i huvudet på h****. Och det gör det inte när arbetsmarknaden ser ut som den gör.
  • Anonym (bonusmamman)
    Anonym (hej) skrev 2010-08-12 11:58:39 följande:
    Jo det är det, men då får din sambos barn försöka skaffa sig ett jobb direkt efter studenten annars får h*n söka social bidrag
    Socialbidrag kommer inte att vara aktuellt (i alla fall inte till en början) eftersom h*n har sparpengar att leva på (om vi inte lyckas skydda dem på något sätt). Min sambo skulle dock bli väldigt ledsen över att se sparpengarna "levas upp" medan barnet bara glider omkring utan att anstränga sig att lösa sin situation.
  • h8him
    Anonym (bonusmamman) skrev 2010-08-11 16:48:50 följande:
    Jag tror inte att man har rätt att göra så, men vi måste nog kolla upp om det finns sätt att "rädda" pengarna!
    Har föräldrarna gemensam vårdnad får inte pappan ta ut dem utan mammans samtycke. Så ni kan inte "rädda" pengarna på det sättet. Kanske något för andra att tänka på som sparar pengar i barnens namn...
  • Anonym (bonusmamman)

    De har gemensam vårdnad men pappan fick redan vid skilsmässan en fullmakt som gör att han har rätt att placera om pengarna utan att mamman behöver godkänna. Detta på grund av att det bara är pappan (och hans familj) som bidragit till sparandet.

Svar på tråden Vad händer efter gymnasiet?