30+ väntar barn i mars i stockholms innerstad?

Hej

hittade hit från den andra tråden. Jag är 35 och bor på Söder. Väntar första barnet 28 februari. Även vi har RUL 4 oktober men vi har redan gjort fyra stycken ultraljud. De två första väldigt tidigt då vi befarade missfall, det tredje en vecka efter inskrivningen eftersom jag fick ytterligare en blödning under tiden vi var där (ingen barnmorska med ultraljudskompetens fanns tillgänglig då), samt det fjärde när vi gjorde KUB. Tack och lov har allt sett bra ut varje gång. Anledningen till att vi åkt till gynakuten vid de första blödningarna (jag blöder ungefär var tredje vecka, och har slutat åka in nu) är att jag hade ett MA i februari och har varit väldigt orolig.

Vi har precis bestämt oss för att ta reda på vilket kö det blir, trots att vi varit emot det innan. Nu är jag dock för nyfiken och känner väl att det inte spelar så stor roll om vi får reda på det nu eller senare.

Är det någon av er som drabbats av mycket huvudvärk under graviditeten? De senaste fyra veckorna har jag haft sprängande huvudvärk varje dag och jag håller på att bli tokig. Var och gjorde en del tester förra veckan hos Mama Mia men allt såg normalt ut, vilket så klart är skönt. Alvedon hjälper inte och jag orkar knappt göra någonting längre, det är tungt att jobba, svårt att läsa och titta på film. Ligger mest och väntar på att det ska gå över, och det känns ju inte så produktivt! 

Ninus, min barnmorska sa att det också går bra att äta Citodon, vilket är receptbelagt. Jag kände då inte för att ta något som är så pass starkt, utan att jag hellre ska försöka stå ut, men nu vet jag inte riktigt, det börjar bli outhärdligt det här. Vi får se om din har några andra råd!

 

Mammabyxor är den stora räddningen! Jag är supernöjd med mina svarta mammatreggings från H&M. Det är nästan så att det till och med känns lite snyggt ibland... trots att precis alla mina kroppsdelar har vuxit. Började använda mammabyxorna i v8 redan, då fick jag inte upp mina vanliga jeans över låren längre. När jag hade mitt MA i vintras hann jag gå upp 7 kilo  - vi fick veta om missfallet i v11.  Tack och lov hann jag gå ner alla sju kilo innan jag blev gravid igen. Den här gången tänker jag inte ens väga mig, känner att jag klarar mig bättre utan den vetskapen.

Jag har nog tänkt att jobba fram till det är dags, förutsatt att jag mår bra så klart. Sen har jag tänkt jobba en dag i veckan på kontoret och förmodligen några timmar om dagen hemma under den tid jag ska vara hemma med babyn. Om allt går väl så klart. Jag har så väldigt kul på jobbet att jag gärna vill fortsätta lite grann under de åtta månader jag kommer vara hemma. Har ni funderat något på hur ni vill göra med arbete och ledighet, hur länge ni vill vara hemma et c?.

Haligh: Treggings är ett sjukt fånigt ord skapat av orden trousers och leggings. Jag skulle säga att dessa är som ett par strechiga smala byxor. Ungefär.

När det gäller jacka har jag en fin rock/kappa som jag har flyttat knapparna på. Tror att den går att stänga till december, men den är inte särskilt tjock så jag vet inte om jag kommer att frysa. Efter det vet jag faktiskt inte. Ska försöka använda min gamla dunjacka och mycket halsdukar. Behöver ju faktiskt bara gå fram och tillbaka till tunnelbanan om jag vill.

Väntar fortfarande på att känna sparkar, går in i vecka 19 imorgon och är fortfarande lite orolig att babyn inte ska leva, även om jag redan sett den 4 gånger. Oron efter mitt MA sitter i. Men jag blir ju tjockare varje dag så det borde vara ett gott tecken. 

VI var på rutinultraljud idag och allt såg väldigt bra ut vilket var skönt eftersom jag haft så många och starka sammandragningar i helgen. Väldigt skönt. Men tyvärr flyttade hon fram mig fyra dagar, till 4 mars, och just nu känns det mer som fyra månader istället för fyra dagar. Det är som en hel evighet kvar...

Dessutom tog vi reda på könet och vi fick reda på att det blir en pojke. Jag har önskat mig och liksom ställt in mig på en dotter så det kändes lite som en kalldusch. Självklart kommer det att bli jättebra sen, men just nu känns det faktiskt som en besvikelse, det är liksom inte den bild jag haft framför mig. Det känns bra att jag har fem månader på mig att vänja mig vid detta. Usch, det blev lite konstigt det här, det är ju alldeles för bortskämt att bli besviken över könet när jag ju vet att det faktiskt inte spelar någon roll.

Hej på er

har inte loggat in på ett tag, har tyvärr varit lite off med för mycket jobb och lite för jobbig graviditet för att orka någonting. Har fått ett par kryckor att stappla omkring på eftersom min foglossning är så smärtsam. Det känns verkligen tungt att behöva hoppa omkring på dem i 16 veckor till. Min chef tror att jag kommer behöva sluta jobba snart men jag tänker hänga kvar så länge det bara går, jag kan inte föreställa mig något värre än att ligga hemma orörlig utan att kunna göra någonting alls. Jag gillar ju mitt jobb och i helgen, när jag låg still i två dygn, låg jag och längtade till jobbet igen. Men tungt är det.

Lägger till mig på listan:
Haligh 25/12
Roszi 23/1 (vet ej kön)*
LadyMy 5/2
Ninus 10/2 (pojke)
Saltgurkan 6/3  (flicka)
Golden Robot 8/3
Jenne 4/3 (pojke)

Annars har vi också köpt vagn, en begagnad Bugga som verkligen är i toppskick. Den är så fin och jag längtar verkligen efter att gå omkring med den, med Sigge i. VI har också köpt en ny fin byrå där hans saker och kläder får ligga och snart ska mamma och jag gå igenom allt vi har fått hemlevererat av min syster för att se om vi behöver köpa något mer. Mycket av det vi fått hem är saker som jag själv haft när jag var baby, både kläder och sovkorg och annat. Det känns fint att låta det gå i arg.

Jag träffas också gärna men har liten möjlighet att komma ifrån före 17.30.

Jenne

Välkommen till tråden! Jag bor på Söder, men tror att jag är den enda i tråden som gör det (förutom du  nu då). Gå på Mama Mia Söder och tycker att det funkar jättebra.

Jag har fortfarande väldigt smärtsam foglossning och kan i princip inte gå alls. Det enda jag orkar är att gå fram och tillbaka till jobbet och någon enstaka promenad till toaletten när jag väl är där. Min BM tyckte att jag borde kunna få igångsättning i v 38+0 eftersom jag har det så tufft nu och det kändes verkligen som en välsignelse. Underbart skönt att slippa smärta i några veckor. Men det är ju slutligen upp till specialistmödravården, så jag vågar inte vara alltför optimistisk ännu.

Jag vägde mig för första gången igår och jag hade gått upp 17 kg! I v 26. Jag blev helt förskräckt faktiskt, jag undrar hur mycket till jag kommer att lägga på mig. Läskigt. Jag undrar så var allt sitter, jag känner mig visserligen som en val, men samtidigt så känns 17 kg väl mycket.  Jag har ju samma mammabyxor nu som i vecka 8. Det är ett mysterium.

Jenne

Jag har inte vågat ta vaccinet, även om det rekommenderas. Förra vintern, när jag var gravid ett kort tag uppmanade man ju gravida att ta svininfluensavaccinet, men när jag gick till vårdcentralen för att göra det avrådde läkaren eftersom det inte fanns några studier på vad som faktiskt kan hända. Så jag vågade inte. Det är förmodligen ingen fara men jag fegade ur där. Men får man den blir det ju inte roligt.

Däremot är jag inte alls lika rädd för att äta olika saker. Det enda jag inte har ätit är opastöriserad ost. I huvudsak har jag hållit mig till rekommendationerna men har ätit rökt lax några gånger, parmaskinka några gånger liksom rött kött. Forskningen är inte särskilt uttömmande här och sannolikheten är så försvinnande liten att jag bedömer det som ofarligt. Men man måste göra det som känns bäst i magen. Jag har till och med druckit ett halvt gals vin när jag var ute och åt middag med jobbet för några veckor sedan, men det var liksom inte lika gott som jag mindes det så jag har inga problem med att avstå ett tag till. Dock tror jag inte att små mängder vin är till skada, men kan lika gärna låta bli. De läkare jag känner menar att rekommendationerna är stenhårda eftersom man inte litar på att mammorna kan bedöma sin måttlighet, inte för att det är livsfarligt i sig. OCh som med allt annat tror jag på att använda det sunda förnuftet!

igår var jag hos en osteopat för foglossningen och jag hoppas att det ska hjälpa att gå dit några gånger, nu har jag rätt stora problem att röra mig över huvud taget, och skrattar bara åt råd till gravida som innebär att man ska motionera måttligt så mycket man kan. Att gå på toa är lika jobbigt som en timme med en personlig tränare var före graviditeten. Det blir min dagliga motion - visserligen tre miljarder gånger per dag, men ändå!

Jag träffas gärna men kan inte på dagtid, däremot efter kl 18 t ex 29-30/11 eller 1-2/12.

Jenne