Fler Uppsalabor med bf Februari 2011?

Hej!

Vad roligt med en Uppsala-tråd. Jag har skrivit en del i en annan tråd, som inte är knuten till någon speciell stad. Har dock inte varit så aktiv på sistone. Nu när jag hittade en Uppsala-tråd så kanske det känns roligare att skriva igen.

Jag väntar vårt tredje barn med BF10 februari. Har två pojkar tidigare, feb -05 och mars -08. Vi vet inte vad vi väntar nu, men jag blir förvånad om det inte blir en tredje pojke.
Jag är 33 år och min man är 36 år.

Det är ju en lång tråd och jag kan nog inte läsa ikapp allt ni skrivit. Hur många är ni i tråden? Fler som väntar andra/tredje barnet? Hur gamla är ni själva och era ev barn?

Jag kikade in som hastigast i den andra Uppsala-tråden som du tipsade om. Känns inte helt rätt eftersom de flesta i den tråden väntar barn först senare under våren. Hoppas istället på denna februari-tråd. Beroende på hur allt klaffar så kan det vara roligt att hitta någon eller några som kommer att vara lediga ungefär samtidigt och som man under ledigheten kan träffa och snacka med.

Under första graviditeten träffade jag ett gäng med mammor genom FL som alla väntade sitt första barn feb-april 2005. Vi har fortfarande kontakt och några av dem hör idag till mina närmaste vänner. Under andra graviditeten hade jag turen att ha tre andra mammor med barn på samma dagis som också var föräldralediga med sitt andra barn. Vi bodde alla i samma område och kunde på ett enkelt sätt umgås under dagarna.

Denna gång när jag kommer vara hemma med barn nummer tre så kommer jag säkert ha ännu mindre tid att träffa andra mammor. Blir säkert mycket tid på öppna förskolan i området...Är dock alltid öppen för nya bekantskaper och ser därför detta forum som ett sätt att hitta mammor som kommer att vara hemma ungefär samtidigt.

Vi bor i Herrhagen i Uppsala.

Jag mår ganska bra faktiskt. Visst tar magen emot när jag ska röra mig och böja mig ned, och det är otroligt mycket rörelser i magen. Men än så länge är det mest mysigt.
Kan känna av lite yrsel och huvudvärk till och från. Enligt BM beror det troligen på lågt blodtryck, lågt blodvärde och att ett stort blodkärl i ryggen blir klämt av den växande magen. BLodtillförseln till huvudet kan strypas både när jag ligger på rygg eller sitter på en stol för lång stund. Inget att göra åt annat än att ändra ställning titt som tätt.
Har ont i fogarna och har foglossningsbälte på hela tiden. Det hjälper bra, skulle inte fungera utan det.

Lite speciell info som ni säkert får höra mer om: jag blev gravid med en hormonspiral (Mirena) kvar i kroppen. Detta är mycket ovanligt men kan uppenbarligen hända. Ett blodprov är taget som tyder på att spiralen finns kvar. Troligen kommer den ut vid förlossningen, annars får man leta efter den efteråt. Hormonspiralen ska enligt läkarna inte medföra någon fara varken för mig eller för barnet. Det har varit massor med turer kring detta och läkarna på Ackis har gett mig olika information hela tiden, väldigt förvirrande. Oavsett vad så kan jag inte göra nåt åt det nu och tänker därför inte oroa mig för det heller. Allt är ju bra med mig och barnet, och så ska det fortsätta vara!

Ursäkta det långa inlägget, jag ska hålla mig kortare nästa gång.

Spiralen syntes senast förra vintern då jag gjorde ett VUL för att just kontrollera spiralen eftersom det inte syntes några trådar. Blödningarna minskade rejält under våren vilket också är helt normalt med en hormonspiral. Jag hade egentligen ingen tanke på att bli gravid igen. På semestern började jag undra varför brösten spände och varför jag var lite illamående om jag blev hungrig. Vi var på Spaniensemester just då så maten var ju lite annorlunda och värmen tryckande...När vi kom hem så tog jag ett gravtest, mest för att kunna släppa tanken på det, men istället fick jag ett positivt resultat! Fick direkt ett besök på gyn på Ackis och med VUL konstaterades en graviditet i v10. Kan väl erkänna att känslorna och reaktionen inte var enbart glad. Det kändes ju som att vi var färdiga, även om det kanske funderades på en sladdis lite senare. Nu togs beslutet av någon annan och när första chocken väl lagt sig så kände vi bara glädje!

Tyvärr har läkarna och överläkarna på gyn på Ackis gett mig många olika besked och olika information angående spiralen. Först sades det att en skulle hittas med röntgen och med titthålsop plockas bort. Hormonspiralen kunde rent hypotetiskt påverka ett flickfoster med lite förstorade könsorgan som risk. Nästa läkare dementerar detta och säger att det inte finns någon som helst anledning att operera mig och inte heller att hormonet kan påverka fostret....Mitt i denna turbulens tillstöter jättekrafitga blödningar i v 14. Trodde såklart att jag fått missfall, så det blev ett VUL till. Allt såg dock bra ut så efter en hel dags missfallstro var jag "normalt" gravid igen. Blödningarna avtog efter en månad och hade troligen inget med spiralen att göra. Jag har gjort två extra UL och träffat läkare varje gång, men de kan inte hitta någon spiral. Så togs dett blodprov för att mäta hormonhalten i blodet. Fick veta att mitt hormonvärde var lägre än normalt och första beskedet var då att spiralen var borta. Tre dagar senare ringer läkaren igen och talar om att de gett fel besked.Även en mycket låg hormonhalt i blodet tyder på att spiralen finns kvar. "Det normala" är att den kommer med ut vid förlossningen. -Hur kan det finnas något som är normalt när de påstår att de är såååå onormalt att bli gravid med hormonspiral????
Jag vet inte vad jag ska tro, men en sak är säker. De kommer inte få gräva extra i mig vid förlossningen för att leta efter spiralen.. Om den inte finns bland blod eller moderkaka som kommer ut så får det bli med röntgen de letar.

Hoppas att det som hänt mig kan ge läkarna bättre kunskap om detta så att de kan ge bättre info till andra tjejer som råkar ut för detta.

Jag har tyvärr alldeles för mycket fokus på jobbet just nu. Jobbar heltid och projekten och uppdragen jag har ser inte ut att trappa ner som jag önskat, så det blir full fart in i slutet. Hade fram till för en vecka sen ett positivt besked från en vikarie som skulle komma efter nyår. Då hade jag kunnat lägga över en del på henne och skola in henne de sista tre veckorna. Tyvärr har vikarien nu tackat nej, har fått fast jobb på annat ställe. Vi har dessutom flera vakanta tjänster på sektionen så det finns ingen att överlämna projekten på. Jag hade ju planerat att trappa ned ordentligt efter nyår och ta ledigt ca två veckor före BF.

Mitt i allt detta kommer chefen och vill att jag ska söka en chefstjänst som finns utlyst. Han ser inget problem i att jag ska vara föräldraledig. Hade jag inte varit gravid skulle jag inte tveka, men nu blir jag osäker. Vi står dessutom inför en omfattande omorganisation som kommer att sjösättas om ett år. Jag hade ju planerat att vara hemma till årsskiftet, men det är nog inte möjligt om jag tar denna nya tjänst...Jag har väntat på denna möjlighet, så det känns ju lite typiskt att erbjudandet ska komma just nu.....Hur skulle ni ha gjort?

Bra tankar IssaPissa. Jag har funderat jättemycket de senaste dagarna och vridit och vänt på alternativen. Eftersom jag ändå vet att jag inte kommer kunna hålla mig från att engagera mig i jobbet under ledigheten med anledning av omorganisationen så känns det som att jag lika gärna kan ge mig själv så stor insyn och påverkansmöjlighet som möjlighet (plus att jag får ett lönelyft). Har nog bestämt mig för att ta chefsjobbet och därmed kunna vara med och rekrytera några nya till sektionen och även kunna argumentera för min egen framtid. Den funktion som jag har är på gränsen att byta placering och jag hoppas att vi ska bli kvar där vi är i dag i organisationen. Även om jag inte är på plats så tror jag nog att jag har betydligt bättre förutsättningar att lyckas i diskussionen med cheferna om placeringen än vad än chef har som kommer helt utifrån utan tidigare insyn. Om det inte blir som jag tänkt mig så får jag helt enkelt söka mig något annat.

Kanske jag blir hemma till oktober/november istället för till januari. Det får nog tiden utvisa. Vem vet, det kanske blir jättelångtråkigt att vara hemma....Ska dock försöka njuta så mycket jag kan av bebisen och ledigheten, det blir ju sista gången.

Jag tar lite ledigt i jul och kan förhoppningsvis då påbörja min nedvarvning inför förlossningen och ledigheten. Sista tre veckorna i januari blir ju mest bara en lång nedtrappning och rumsstädning.

Tack för era stöttande ord. Ni har ju helt rätt i att erbjudandet jag fått är väldigt unikt. Jag är smickrad som jag är av erbjudandet men borde nog sträcka på mig ytterligare med tanke på den nära föräldraledigheten. Jag hade ett snack med högsta chefen i fredags em och han pratade om det som om det var självklart från början. Kommande veckan blir spännande när de ska informera hela kontoret. Jag vet att de flesta kommer stötta mig och gratulera, men är säker på att åtminstone två gubbar kommer att surna till ordentligt. Den ena av dem har gjort livet surt för både mig och många andra tidigare så denna gång bir han nog inte nådig. Önska mig lycka till!

Nu vill jag bara lägga det här med jobbet åt sidan och försöka blicka framåt mot en lite bebis till. Magen har blivit otroligt mycket större sista tiden och jag känner lite ilningar nedåt ljumskarna. Måtte den vänta många veckor till, men kanske inte alla tio...

Familjen L: vad tråkigt att din chef blev sjuk just när du behövde Hon/han som bäst. Håller med om att din provanställning borde gå över till en fast tjänst nu. Om de inte har sagt upp dig innan provanställningens utgång så borde det innebära att du ska få stanna.

Vi har haft en del utelek i helgen, förutom två omgångar julbak. Vår 2,5 åring visade sig vara en hejare på längdskidor, första gången han provade idag. Det blev lite kort tagna på pojkarna som jag hoppas ska passa till julkort som blir kvällens projekt.

Familjen L: vad roligt att det ser ut att ordna sig på ditt jobb. Synd bara att du behövde gå och oroa dig i onödan för din anställning.

I morgon offentliggörs min nya tjänst som chef. Det blir på ett morgonmöte med hela avdelningen och jag gruvar mig jättemycket. Tycker det är jobbigt att hamna i allas fokus. Min chef är stencool nästan till det överdrivna. Han stressar inte upp sig för nånting och ibland får jag känslan av att han inte förstår allvaret i saker. Jag däremot har kanske för lätt att förstora saker och göra det värre än vad det är. Åh, vad jag längtar efter att denna vecka kan ta slut så att saker bara kan få sjunka in lite hos alla! Som tur är så kommer jag säkert sova som en stock, är jättetrött!

Jag är också fast i nässprejträsket. Använder barnsprej till natten annars är det omöjligt att sova. Dagarna får nästäppan sitta, med lite hosta som följd.

Någon som vet vilka möjligheterna är att få förlängd vistelsetid på dagis för syskonen? Min äldsta pojke fyller 6 år i februari och jag vill att han ska kunna leka med kompisar och även vara med på de aktiviteter som dagis ordnar för kommande 6-årsgruppen. Pratade med förskolechefen idag och prognoserna är mörka för att få dispens utan anledning. Jag funderar på att söka en kurs och på så sätt få utökad tid. Någon som vet hur det fungerar?

Jag vet några mammor som läste kurs på distans via internet, som var helt på egen fart. Det har varit typ Photoshop, Projektledarubildning. De har då fått utökad dagistid. Min kollega som ringde och frågade fick dock veta att det endast beviljas utökad tid om man håller på att avsluta en utbildning, men det verkar vara mycket godtyckligt vilken handläggare man får. Någon mer som hört om detta?

Hi, hi. Vår yngsta pojke som är drygt 2,5 år har nog sovit väldigt bra på dagis idag. Klockan är nu halv tio på kvällen och han är hur vaken, glad och pigg som helst. Brukar vanliga fall sova kl åtta. Även om vi i kväll gick miste om vår värdefulla vuxentid så kan manju inte bli annat än glad av ett lyckligt barn!

Trevlig helg till er alla!

Jag träffade förskolechefen förra veckan och hon visste då inget om när det blir aktuellt med 18 tim/v. Hon hade bara läst om det i tidningen, precis som vi. Låter som något som kommer att dröja. Vi kommer att skicka in en ansökan om dispens, det är värt ett försök om inte annat. Det blir dock inte av förrän barnet är fött. 

Lilli1980: de enda längdskidor vi har till våra pojkar är sådan "lekskidor" man fäster på deras vanliga vinterkängor. De är ju mest hemma på tomten och på gatan och åker. Nu när de har spolat skridskoisen där vi bor så blir det mest bara skridskor. Vi fick låna ett par hockeyrör stl 26 (jättesöta) till den lille. I helgen var första gången han provade dem på isen och det gick över förväntan. Vår stora pojke (snart 6 år) har ordentlig fart under grillerna så han roar sig mest själv med klubba och boll på isen. Den lille fick vi hjälpa att hålla i, men han tyckte det var väldigt roligt! Själv låter jag skridskorna vila denna vinter. Vill inte äventyra något!

Har ni sparkar i hela magen eller bara på någon särskild sida? Min krabat verkar ha gott om plats fortfarande för det sparkar lite överallt. Borde väl snart vara dags att lägga sig med huvudet nedåt, eller?

Grattis IssaPissa till din examen! Vad har du läst till? Härlig timing att bli färdig med studierna innan bebisen kommer. Du har levt med stor anspänning och stress senaste tiden över att "måste" bli färdig med uppgiften.  Kan det ha påverkat dig till denna ångest? Hoppas att du snart mår bättre.

Lilli1980: låter bra att träffa omföderskor och få lite repetion inför förlossning och amning.

Jag har just nu väldigt svårt att förbereda mig inför bebisens ankomst. Jobbet tar all energi på dagarna, hinner inte ens tänka på att jag är gravid. Hemma är det pojkarna, snart 6 och 3 år, som tar allt fokus. Den lille är väldigt krävande just nu, och jag känner hela tiden att vår stora pojke får för lite uppmärksamhet och tvingas vara stor och sköta det mesta själv. Jag har senaste veckan kommit hem senare än vanligt, och inte kunnat äta middag med familjen som vi brukar. Min fantastiske make har ju under hela hösten både hämtat och lagat middag (jag har jobbat heltid för att få full SGI). Han klagar aldrig på att jag kommer hem sent, men jag har ändå dåligt samvete för att jag känner det som att jag försummar familjen. Jag försöker satsa på bra kvalitetsumgänge med barnen de få timmar jag träffar dem på kvällen. Spelar spel och sitter med dem på golvet om de leker.
Någon som känner igen sig?

Vår helg blir mest hemmamys med pojkarna. Ska försöka mig på att laga en Janssons frestelse att ha till julafton, vi ska vara hemma hos oss med min mans föräldrar och syskon på besök.

Idag är det exakt två månader kvar till BF!

Var är alla i den här tråden? Kanske ni helt enkelt varit på julresa och inte haft möjlighet att skriva. Själv har vi varit hemma hela julen. Först med julfirande och sen med febriga barn. Nyåret fick vi därför fira själva i år, riktigt mysigt faktiskt!

För mig har julledigheten gjort att jag känt mig väldigt mycket mer otymplig, orörlig, stor och besvärad av magen. Hushållsarbetet hemma är väldigt mycket mer påfrestande än att sitta på en kontorsstol... Under julhelgen var jag i t om rädd för att något var på gång att sätta igång. Sammandragningar och en jättehård och spänd mage...Den senaste veckan har jag verkligen tagit det så lugnt jag kan och med de febriga barnen tittat mycket på tv och slappat. Varje gång jag gör nåt mer ansträngande så blir det sammandragningar. Speciellt på kvällarna är det besvärligt. Nu är det iallafall skönt att nyåret varit och att vi är inne på 2011. Jag hoppas att jag inte ska vänta i sex veckor till, innan bebisen kommer fram. Vi har t om passat på att ta fram spjälsängen, fixat med vagnen och tvättat bebiskläder. Ser fram mot att få träffa knytet snart!

På onsdag är det besök hos BM igen. Ska bli spännande att se om bebisen fixerat sig nu. På måndag är det jobb igen som vanligt, kort vecka fram till onsdag.
Kram till er alla!

Kul att se er andra i tråden igen. Här är det också mycket fokus på bebis, nu när jul och nyår är över. Tyvärr har jag fått väldigt ont i magen och ryggen. Det är magen som tynger nedåt plus att jag är svag i musklerna sen tidigare...Var till BM idag, men hon kunde inte ge något råd annat än att ligga ned och vila minst en timme mitt på dagen. Får se hur det går att kombinera med att jobba heltid. Har ju tack och lov ett kontorsarbete så det är t om mindre ansträngande att vara på jobbet än att vara hemma där jag hela tiden ser sysslor att göra. BM sa att allt ser bra ut, att magen inte hänger mycket men att det inte är så konsitgt att jag känner besvär nu med tredje barnet på väg. Har fortfarande låga blodvärden och ska fortsätta med järntabletter ett par veckor till.

Har tack och lov hittat ett sätt att palla upp magen och ryggen när jag ska sova. Senaste natten var bästa på ett par dagar.

Vi var ju hemma hela julhelgen, så vi passade på att förbereda det mesta här hemma. Ska köpa lite blöjor och packa bb-väskan.

Idag var jag på jobbet för sista dagen! Har så ont i ryggen och i övre delen av magen vid revbenen att det är svårt att sitta och stå längre stunder. Jag träffade chefen och berättade om hur läget var och att jag inte klarar att köra till jobbet längre. Blev väääldigt glad när han då föreslår att jag kan jobba hemifrån denna och nästa vecka, så länge som det känns ok för mig. Är så otroligt tacksam för att jag inte måste sjukskriva mig och även att jag kan fortsätta med en del arbetsuppgifter hemifrån så att jag har något att lägga tankarna på. Jag är sååå glad

På vägen hem hämtade jag den tens-apparat som jag hyrt. Den hjälper väldigt bra mot den molande värken i ryggen. Förhoppningsvis klarar jag att såt upp mer nu. Det har annars varit svårt och jag har kännt mig väidgt handikappad sista veckan.

Nu hoppas jag att bebisen inte väntar tills sista dag med att titta ut, jag är redo nu!

Jag hade räknat med att jobba till 25 januari. Nu blir det den här och ev nästa vecka, skönt att få jobba hemma.

Jag hyrde från Mammaglädje. Hittade dem när jag sökte på google. De ligger på Salagatan i fd polishuset. 300 kr/månad, jättebra! Cefar Compex i Malmö som jag trodde jag skulle kunna hyra från verkar ha slutat med uthyrning. Har dock inte ringt och frågat, det här blev mycket bättre. Jag känner mig redan bättre i ryggen och senaste natten var den bästa på länge. 

Vi har ev köpt en ny (beg) bil idag, VW Touran. Känns både läskigt och spännande på samma gång...

Vad spännande med besök på förlossningen. Denna gång blir det inget studiebesök för oss, det får gå på rutin

Jag kan hålla med om att känslorna inför förlossningen börjar kännas lite kluvna. Under väldigt lång tid har jag bara längtat efter dagen när det är dags, men nu har jag börjat gruva mig. Kommer ihåg mer och mer av vad som väntar, och det är ju inte det roligaste man kan vara med om. Mycket av minnet har hittills varit den där sista krystvärken när bebisen kom ut, men jag har fram tills nu lyckats förtränga mödan fram tills dess. När jag träffade BM förra veckan så blev det lite prat om det som kommer efter förlossningen, som jag verkligen inte har tänkt på på länge. När man väntade första barnet så fick man ju via förberdelsesamtal full koll på vad som väntar plus att jag läste en massa då om förlossningen. Andra gången gick jag på gravidyoga och fick därmed lite fokus på andningen. Denna gång har jag inte förberett mig alls, så jag börjar bli lite nervös...

På tisdag nästa vecka träffar jag BM igen och då ska vi skriva brevet till förlossningen. Då hoppas jag att vi pratar om det mesta så att jag sen känner mig lite mer uppdaterad. Även om man har fött två barn tidigare så är ju varje gång något nytt...

Följde med och handlade på Maxi ikväll, första turen utanför huset sen i måndags. Det gick sisådär, jag och vår yngste pojke fick sätta oss i barnhörnan och rita medan min man gick runt och handlade. Jag klarade helt enkelt inte att gå runt hela Maxi. Nu har vi handlat blöjor och amningsinlägg. Plus att köpte smågodis att lägga i bb-väskan  

Jag har börjat packa en BB-väska och behöver lite tips på vad som ska med. Om jag punktar ned vad jag har lagt ned så kan ni väl fylla på med ytterligare saker som jag ska ta med.

Underkläder till mig och min man
Myskläder till mig
Vanliga kläder till mig, ett par mammabyxor som jag inte kan längre
Blodgrupperingspapper
Bok
Godis
Kamera
Bebiskläder
Bebisfilt
Overall till bebis
Mössa till bebis
Duschsaker
Toasaker
Amningsinlägg

Saker jag har tänkt på men ännu inte packat:
Tofflor
Nattbindor (sjukhusets bindor vill jag minnas var riktigt dåliga)

Sitter med min lille Edvin i en sjal på magen på neonatal på Ackis. Han föddes med kejsarsnitt fredagen 21 januari och vi är kvar här för att efter en mycket tuff första vecka på intensiven försöka få igång amningen och slippa sondmata.

Allt började på tisdagen den18 januari när jag var på ett ordinarie besök på MVC, BM konstaterade ganska snart att något inte stod rätt till. Dels var det det jag berättade om en jätteuppsänd mage och ständig ryggvärk. När hon sen mätte SF så var det ingen tvekan. Jag hade ökat SF-måttet 10 cm på två veckor! Hon ringde direkt till bedömningsmottagningen och jag tog en taxi dit. Ett snabbt UL visade på enormt mycket fostervatten men även att bebisen var väldigt svullen. Hela tisdagen var en enda lång undersökning med läkare som kontrollerade olika saker och kunde se att bebisens lungor var fyllda med vatten och att hela bebisen var jättesvullen. Jag tömdes på 2 liter fostervatten och vi blev inskrivna på BB. De tog massor med prover för att få veta vad som var fel. Ville vänta med att ta ut bebisen innan de visste så att de kunde vara så bra förberedda som möjligt. Bebisen mådde ändå ganska bra i magen, inget fel på hjärtat. Detta tillstånd hade ju inte inträffat akut, utan troligen kommit smygande under ett par veckor. Så till sist bestämdes om snitt på fredagen och ut kom en jättestor bebis, 4900 g. Han var jättesvullen och de började direkt att tömma honom på vätska. Jag fick bara se en liten glimt av honom innan jag rullades vidare till uppvakningen där min ryggbedövning skulle gå ur kroppen. Första dygnet tappade de honom på 1,7 liter vätska! Sen har han under veckan som gick bara blivit bättre och bättre. Nu lite drygt en vecka senare så väger han 2600 g och är en helt underbar liten söt bebis. De vet fortfarande inte vad det var för fel på honom och allt tyder på att det inte är något fel. Han mår jättebra!

Jag är så lycklig att allt gått så bra. Detta har varit den tuffaste veckan i mitt liv. Nu ser jag bara fram mot att få åka hem, vilket kanske dröjer ett par dagar till. Lycka till ni andra och hoppas att ni inte behöver vara med om något så här dramatiskt!

lindis1981: grattis till dig och hela familjen. Låter kämpigt med att först ha varit på gång med en "vanlig" förlossning och sen ändå avsluta med kejsarsnitt. Hoppas att du repar dig snart och bara kan njuta av er lilla bebis!

Jag är bara hemma nu och tar det lugnt med lilla Edvin. Det är ju så kallt ute idag så inte ens vintersolen kan locka mig ut. Vi blev utskrivna från sjukhuset i onsdags förra veckan och har sedan dess hunnit med en lördag på barnakuten pga förkylning med otäck hosta hos den lille. Allt såg bra ut, även lungröntgen som togs. Läkaren ville ändå skriva in oss men jag sa NEJ! VI hade ju precis kommit hem från sjukhuset och han både äter och sover bra, så jag såg ingen anledning till oro. Några dagar senare så mår han fortfarande bra, om än lite förkyld. Hoppas han snart repat sig.

Hoppas att den lilla aktiviteten är i tråden innebär att ni är många så är på BB.. Håller tummarna för er alla.

Många kramar på alla hjärtans dag!

Grattis till alla små bebisar.

Några timmar efter att jag skrev det senaste inlägget (14 feb kl 15) så åkte vi in akut med Edvin. Han hade jättesvårt att andas och när vi kom in så sattes direkt syrgas in och alla resurser som finns. Han hade fått RS!
Det blev tre nätter till på sjukhus med intesivvård. Jag är så tacksam för att vi bor i Uppsala, läkarna här är fantastiska.

Har just fått samtal från Ackis. Jag gjorde röntgen i början på mars för att leta efter hormonspiralen. Jag var faktiskit helt säker på att den var borta, trots att jag inte sett den komma ut. Men nu fick jag besked att de ser den på röntgen! Den ligger i buken nere vid livmodern. Det känns jättekonstigt, mina känslor stormar. Jag var så säker på att den var borta så jag fick nog en liten chock att den finns kvar i kroppen. Det känns även jätteläskigt att veta att ett främmande föremål finns kvar i kroppen...Nu väntar en titthålsoperation under våren.

Förövrigt mår jag bra. Edvin sover fortfarande mycket på dagarna och nätterna går ganska bra. Han äter ca 2 ggr/natt och somnar ganska bra mellan målen.

Dagarna har hittills gått utan att jag gjort så mycket. VI är bortresta en hel del i april men efter påsk tänkte jag börja gå till öppna förskolan. Ska bli roligt att träffa andra mammor och snacka lite.