• Linris

    Problem med svärmor

    Min svärmor är mycket knepig. Under den tiden jag och min sambo varit tillsammans har jag svalt och svalt tills det tillslut brast igår.

    Hon är så otroligt fientlig och negativ. Allt som kommer ur hennes mun är negativ skit om andra människor. Det är konflikter i släkten som det ständigt ska pratas om. "Den är dum i huvudet", "hon sa det", "han är tjock och äcklig". I början var jag helt tagen av att inget i livet verkade vara bra och efter ett tag kände jag att negativiteten började tära på mig. Jag orkar inte höra! Kan heller inte låta bli att fundera över vad hon egentligen tycker om mig då ingen annan duger eller kan göra saker på rätt sätt enligt henne.
    ALLT ÄR FEL! Hur vi resonerar, vart vi semestrar. Ingen annan kan säga något för hon vet bäst. Att diskutera är inte att tänka på, även när det gäller ämnen hon inte ens är insatt i.

    Jag tog äntligen upp det här med henne efter påtryckningar från min sambo och då bröt helvetet ut. Hon började attackera mig om att det var jag som tyckte synd om mig själv,  att skiten hon pratar faktiskt är sant, säga saker om min familj som hon endast träffat en gång. Vi kom inte fram till någonting mer än att hon anser att dom har en öppen relation i sin familj som även kan prata om det som är dåligt.. ja, visst. Men att helt utan anledning börja spy galla vid middagen om något obetydligt tycker inte jag är samma sak som att reda ut problem och ledsamheter i familjen.

    Jag blir så ledsen och frustrerad, speciellt för att min sambos skull som hamnar emellan. Han står på min sida men naturligtvis är det svårt när vi inte kommer överens och han tycker det är jobbigt att jag är så ledsen.

    Jag ser ingen utväg. Just nu vill jag aldrig mer se kärringen. Jag har försökt att möta henne halvvägs då jag förstår att jag självklart inte är den som har alla rättigheter, men får ingen respons. Hon går inte att rubba.

    Hur går jag vidare? Känns så synd om hon skulle försvinna då hans föräldrar är allt vi har här (min familj bor i en annan del av landet).
    Erfarenheter?

  • Svar på tråden Problem med svärmor
  • Lathundarna

    Jag hade liknande 'problem' med min svärmor. Jag försökte reda ut det, men utan resultat. Jag fick fortsätta blunda med öronen, umgicks så lite som möjligt med svärföräldrarna, etc. I sommar förlorade vi henne efter en kort tids sjukdom, och jag önskar av hela mitt hjärta att vi hade kunnat haft en bättre relation.

  • Mälaröbo

    Låt inte din sambo pressa dig att reda upp relationen! Det är hans ansvar att sätta ner foten när det gäller hans familj. DU ska INTE behöva ta den fighten.
    HAN får säga till henne att hon inte är välkommen om hon inte kan skärpa sig och att det är HANS åsikt och inte din.

  • Linris
    Lathundarna skrev 2010-08-17 22:24:59 följande:
    Jag hade liknande 'problem' med min svärmor. Jag försökte reda ut det, men utan resultat. Jag fick fortsätta blunda med öronen, umgicks så lite som möjligt med svärföräldrarna, etc. I sommar förlorade vi henne efter en kort tids sjukdom, och jag önskar av hela mitt hjärta att vi hade kunnat haft en bättre relation.
    Vad synd.. Så vill jag inte att det ska bli. Men hon är så ensam och bitter, fast i det negativa. Jag har så svårt att se att det skulle förändras.
  • Linris
    Mälaröbo skrev 2010-08-17 22:29:38 följande:
    Låt inte din sambo pressa dig att reda upp relationen! Det är hans ansvar att sätta ner foten när det gäller hans familj. DU ska INTE behöva ta den fighten.
    HAN får säga till henne att hon inte är välkommen om hon inte kan skärpa sig och att det är HANS åsikt och inte din.
    Nej det ska jag inte. Han var med mig när jag konfronterade henne och gav mig stöd och framförde vad han tyckte och tänkte. Skillnaden är att han är van vid detta, så han tar inte åt på samma sätt som jag. På så sätt blir denna relation mitt hjärnspöke då han skärmar av mycket av hennes åsikter och styrande.
  • Lathundarna
    Linris skrev 2010-08-17 22:30:52 följande:
    Vad synd.. Så vill jag inte att det ska bli. Men hon är så ensam och bitter, fast i det negativa. Jag har så svårt att se att det skulle förändras.
    En del människor kan inte förändra sig. Tyvärr. Jag har just nu en otroligt jobbig person i min och sambons närhet. En person som tänder till direkt om man säger emot, inte kan diskutera som en vuxen människa och som kan allt om allt. Där väljer jag att enbart svara på tilltal, hålla svaren korta och diplomatiska och liknande. Otroligt tröttsamt, men då personen liksom ingår i vår direkta närhet (och med stor sannolikhet inte kommer försvinna i första taget) är det just nu det enda sättet för mig att slippa konfrontation på. Jag leker nickedocka och blundar med öronen, typ. Man ska inte behöva det, men ibland har man inte så mycket annat att välja på.
  • Lilla Puh78

    Vi hade mycket problem med min svärmor förut, känner igen mycket av det du beskriver. Det slutade med att min man bröt helt med henne för nästan 3 år sen, jag har inte träffat henne på ännu längre. Helt ärligt gör det inte mig ngt personligen, stod inte ut med henne, men tycker det är synd att det blivit så här för min mans skull och för att mina barn inte "har" en farmor. Min son har inte träffat henne, vet inte om hon ens vet att han finns. Hur som helst håller jag med inlägg 2 att det är din mans sak att prata ut med henne, tror det kan bli lättare för henne att ta det till sig och de har ju en annan relation. Förhoppningsvis tänker hon över situationen då. Tycker det var rätt av dig att säga ifrån iaf, det måste hon kunna ta. Du mår ju inte bra av hur det varit. Lycka till!

  • Linris

    Lathundarna: Det är verkligen inte roligt att behöva hålla igen och tassa inför människor man önskar en nära relation till. Men i många fall är det säkert det enda sättet.

    Lilla Puh78: Tack för ditt inlägg. Jag tycker bara att det är svårt att lägga över detta helt och hållet på min sambo när det är mitt problem huvudsakligen. Han skakar som sagt av sig det mesta. Skriker lite på henne och går vidare. Mig nöter det på, säkerligen pågrund av dåligt självförtroende hos mig i botten. Jag vill så gärna duga.

  • ica
    Linris skrev 2010-08-17 22:44:04 följande:
    Lathundarna: Det är verkligen inte roligt att behöva hålla igen och tassa inför människor man önskar en nära relation till. Men i många fall är det säkert det enda sättet.

    Lilla Puh78: Tack för ditt inlägg. Jag tycker bara att det är svårt att lägga över detta helt och hållet på min sambo när det är mitt problem huvudsakligen. Han skakar som sagt av sig det mesta. Skriker lite på henne och går vidare. Mig nöter det på, säkerligen pågrund av dåligt självförtroende hos mig i botten. Jag vill så gärna duga.
    Jag har minmerat mitt umgänge med svärmor. Vilket är tråkigt. Men jag står inte ut. Det är massa gamla konflikter som dras fram som är före min mans födelse.
    Jag biter ihop men undviker henne helst.
Svar på tråden Problem med svärmor