Väntar 3.e pojken och hade så hoppats på en flicka!?
Anonym (Grabbmorsan) skrev 2010-08-19 08:30:35 följande:
Den kontakten som jag och min mamma har, den är oslagbar. Det är väl kanske just därför jag önskar mig en flicka.Sen ser jag bekanta i min omgivning som har endast pojkar och var och en av den är så "hårda", talar inte om känslor och dyl.
Men å andra sidan så har min bror samma kontakt med mamma som jag, bara inte lika ofta. Så jag hoppas verkligen att det har med bemötande och uppfostran att göra.
Jag kan inte säga på rak arm varför jag så gärna skulle vilja ha en flicka. Vad vi än säger om jämnställdhet så kommer flickor och pojkar att vara olika varandra i det stora hela. Det är så det är, varför finns det annars två olika kön? (det här säger jag med risk för att bli påhoppad totalt i tråden)
Jag kommer att uppfostra mina pojkar på samma sätt som jag skulle uppfostra en tjej. Fan, jag själv har ju alltid varit lite av en "pojkflicka" och kan minsann göra det som pojkar anser sig vara avsedd för.. Det som håller tillbaks är den fysiska biten.
Jag kommer alltid att vilja ha en tjej.. men kommer nog att älska mina pojkar lika mkt ändå.
Måste bara förlika mig med tanken på hur en kärnfamilj ska se ut..
jag tycker att du ska ta den här tiden du behöver till att sörja att du inte fick din flicka. så kommer du upptäcka på förlossningen att du kommer inte bry dig det allra minsta när du får upp ditt söta lilla nyfödda barn på magen. då spelar det ingen roll, för då är det ditt barn och allt som betyder något!
jag har fått en av varje, och jag kan säga att när jag fick min pojke så sörjde jag ett litet tag över att det inte blev en flicka. när jag fick min flicka så sörjde jag att det inte blev en pojke.
det är nog litegrann så att man sörjer det man inte får, oavsett vad det blir. tro mig, pojkar är oslagbara!
