Andra klassens förälder

Hej,
jag förmodar att du menar detta med att en man som inte är gift med barnets mamma måste bekräfta faderskapet. Vi tycker att processen med att bekräfta faderskapet ska vara så smidig som det går och så litet intrång i privatlivet som är nödvändigt. I de allra flesta fall är ju kvinnan och mannen helt överens om vem som är pappa till barnet.

Nej inte riktigt. Även om man bekräftar faderskapet får modern välja om fadern ska ha vårdnad eller inte. Kryssar modern inte i att fadern ska ha vårdnad så tas fp dagarna i praktiken bort från fadern. Det här anser jag vara stötande om man anser att barn ska ha två likvärdiga föräldrar.
Kommer ni att ändra på detta så att pappan får vårdnad direkt vid bekräftat faderskap?

Hej igen,
ursäkta att min kommentar har dröjt.  Vårdnadsfrågor är inte alltid alldeles enkla att ta ställning till eftersom det kan finnas olika, och ibland, motstridiga intressen. Barnets bästa måste dock alltid sättas i främsta rummet.

Rätten till föräldrapenning är knuten till att man som förälder har vårdnad om barnet. När det gäller nyfödda barn är barnets pappa och mamma i de allra flesta fall överens om vårdnaden om barnet. Det är i mycket få av dessa fall som det inträffar att mamman vägrar låta pappan vara med som vårdnadshavare, om han vill det. Det kan dock förstås finnas fall där det finns goda skäl till det, utifrån barnets bästa. Det kan också hända att en mamma är direkt olämplig som vårdnadshavare för barnet. I de fall då föräldrarna inte är överens om vårdnaden kan en förälder vända sig till rätten och få vårdnadsfrågan prövad i domstol. Domstolen ska då pröva vårdnadsfrågan med utgångspunkt i barnets bästa.

Tack för svaret. Har jag förstått er rätt så vill ni även fortsättningsvis att mamman skall ha vårdnad tills fadern kan bevisa att han duger medans modern med automamatik ses som duglig förälder tills domstolen bevisar motsatsen?

Idag är det här ett stort problem för de som drabbas. Lyckligtvis så är de flesta mammor vettiga och av de som inte är det så vet de flesta inte om vilka möjligheter de juridiskt har att få bort papporna ur barnets liv.

Om fp dagarna i högre gran än idag kommer att kvoteras tror jag att det kommer att bli vanligare att det här utnyttjas för att kunna låta mamman få alla fp-dagarna.

Hej igen,

jag vill bara kort kommentera ditt näst sista inlägg. Å ena sidan har du har förstås principiellt rätt i att mammor och pappor ska behandlas lika. Å andra sidan skulle det finnas problem med den lösning du föreslår, att alla som blir pappor automatiskt skulle få vårdnaden om sitt barn. Det är inte självklart en lösning som vore till barnets bästa. 

Och det är verkligen bara i undantagsfall, vad jag förstår, som mamman vägrar att gå med på gemensam vårdnad om ett nyfött barn. Och de fallen kan då prövas rättsligt utifrån barnets bästa.   

Tack för att du ar dagit dig tid att svara.
Jag tycker att dina åsikter i den här frågan är horribla där du anser att mammor är snälla och pappor elaka men eftersom jag inte är sexist så vet jag nu att jag inte ska rösta på folkpartiet.
( Testa tanken män får rösträtt vi 18 års ålder kvinnor måste ansöka hos sina män/pappor för rösträtt. I praktiken skulle nästan alla män/pappor skriva på men jag anser att den lagen skulle vara oacceptabel)

Jag har inte möjlighet att fortsätta den här diskussionen, men eftersom du lägger värderingar i min mun som jag inte har så måste jag bemöta ditt sista inlägg.

Min uppfattning är att mammor och pappor är lika goda föräldrar och att barnets bästa ska sättas i första rummet.

I uppskattningsvis 94-95 av 100 fall är det nyfödda barnets mamma och pappa överens om vårdnaden om det lilla barnet.

I uppskattningsvis 5 eller 6 av 100 fall så är föräldrarna inte överens, eller kanske till och med djupt oense. Din lösning, att med automatik ge båda föräldrarna vårdnaden i fall då föräldrarna är djupt oense, skulle kunna leda till allvarliga problem och konflikter om allt som rör barnet. Konflikter som riskerar att gå ut över barnet. Det är därför dessa ärenden till slut måste prövas rättsligt utifrån barnets bästa. Men att det ska gå så långt är förstås väldigt tråkigt för alla inblandade parter.