• joz21

    Någon som börjat äta/äter Sertralin Bluefish?

    Hej!
    Jag skulle vilja ha lite hjälp eller något...
    I förrgår var jag hos läkaren  på VC. Hon konstaterade deppression. De två gångerna jag varit hos henne innan har hon tagit massor av prover utan att hitta något mer än underaktiv sköldkörtel (vilken jag tar medicin för). Jag har varit stressad det senaste året sedan min underbara dotter föddes. Ett par nära döttsfall under våren, och ja... Jag var orolig inombords innan, men plötsligt kom panikattacker eller vad man ska kalla det. Följt av kroppsliga syntom av olika slag. Jag har aldrig mått som nu förut, och känner INTE igen mig själv.
    Hos läkaren fick jag berätta om mitt mående, och hon förklarade vad seratoninbrist är. Jag fick utskrivet Seratralin Bluefish 50mg samt Sobril 10mg att ta om jag "mår dåligt" av Seratralinet, start på torsdag 26/8 med 50mg och inget inplanerat på en vecka... Precis som om jag ska sitta och känna efter hela tiden.
    Jag är livrädd för tabletter, och drar mig till och med för att ta mitt p-piller varje dag... och nu ska man ta en tablett med 1000000 biverkningar, jag flippar av tanken!!
    Någon som kan komma med någon form av stöd och hjälp? Jag kommer aldrig klara av att börja med denna medicin, men vill inte må som jag gör heller. Jag har hört att fösta veckan är skit, hur tar man sig igenom det?? Jag klarar inte att må sämre varken fysiskt eller psykiskt. Det kommer aldrig att gå, jag är LIVRÄDD.

  • Svar på tråden Någon som börjat äta/äter Sertralin Bluefish?
  • johlinn

    Jag började med sertralin 50 mg för en vecka sedan ungefär, förra torsdagen. Lite annorlunda för mig dock eftersom jag redan stod på ett annat ssri-preparat, citalopram, innan, så jag hade uttrappningssymtom att tampas med också. men för mig FINNS det just nu inget alternativ till medicin. Jag mår helt enkelt för dåligt utan. När jag började med citalopramet var det några överjävliga dagar. Men det var bara några dagar och efter det började jag långsamt att må bättre. Har inte haft särskilt många biverkningar och inga svåra. Hoppas det här kan hjälpa dig något! Vet att det är svårt att börja med mediciner, jag var mycket tveksam innan, men eftersom jag bara ville dö när jag mådde som sämst hade jag inte så mycket att förlora och nu ångrar jag bara att jag inte började ta dem tidigare.

    De biverkningar jag fick första dagarna av sertralinet var trötthet, lite huvudvärk och sen inget mer. Får se om det blir värre nu på torsdag, för då ska jag börja med 100 mg

  • Chessri

    Hejsan, jag har ätit Sertralin i över ett år och började precis som alla andra på 50mg. Men trappade upp sakta och stanna på 150mg för det passade bra på mig. Min biverkningar var främst trötthet och lite panikångest. Fast biverkningarna brukar försvinna så fort kroppen blir van vid medicinen. Sen jag höjde dosen till 150mg från 50mg så började jag må mycket bättre och orkade ta tag i saker igen den enda nackdelen är väl att jag känner mig lite mer "känslokall". Detta är många som känner av detta av just Sertralin men långt ifrån alla. För mig är det ganska possitivt effekt eftersom det är rätt rörigt i livet just nu och då kan det vara bra att inte vara allt för känslig. Är det något annat du undrar över så fråga gärna =)

  • joz21

    Tack för svaren!
    Jag undrar ,
    johlinn: "...några överjävliga dagar" när du började med antidepp. Vad menar du? På vilket sätt?
    Chessri: Biverkningarna var trötthet och lite panikångest. Hade du panikångest innan? Blev det värre än vanligt i början? Vad tror du om att jag fått Sobril, de kanske tar bort ångesten som kommer i början? Hur länge höll biverkningarna i sig? Hur redde du ut det?
    Jag blir mer orolig för varje dag som går. Jag vet inte om jag törs börja. Jag har fått höra att man kan få svåra dubbelslag på hjärtat och att folk fått svår ångest och självmordstankar... Jag kommer att framkalla egna biverkningar när första tabletten är tagen!

  • johlinn

    joz - Jag fick feber och kände mig som att jag hade influensa. Alla symtom som gjorde att jag skulle ta medicinen blev värre (panikångest, ångest, depressiva tankar, sömnstörning, fobier, tvångstankar, hypokondri). Men det var bara ett par dagar som sagt, sen vände det. Och det vände med besked. Jag läser alltid bipackssedlarna. Det är ffa för att jag ofta får biverkningar. Ibland framkallar jag dem säkert själv också, men jag är rätt känslig för mediciner generellt. Men för hypokonrikern som jag var var det rätt dåligt. Då antog jag att jag skulle få alla biverkningar, även de som det stod extremt ovanliga på Som tur var botades hypokondrin av medicinerna också, så...

    Har du någon att prata med utöver läkaren på vc? Jag skulle aldrig ha vågat börja med medicin utan den kurator jag träffade då som peppade mig. Hon sa att som jag mådde just då hjälpte inga samtal i världen. Jag var tvungen att komma över ytan först och SEN börja ta reda på varför jag mådde dåligt och hur jag skulle komma vidare.

    Tänk såhär - orkar du fortsätta som du mår nu? Är det ett bättre alternativ att må som du gör nu och fortsätta göra det i kanske flera år? Eller är det värt att riskera att du kanske mår sämre i några dagar och sen börjar må bättre?

  • Anonym

    Jag har ätit sertralin 50 mg i ett år, och är fortfarande känslig och gråter lätt. Men är inte deprimerad, dock måste jag fortsätta med antidep hela livet pga hur jag är. Men jag undrar, hur vet ni som har ökat dosen att dte var för låg dos? Tänk om det blir värre om man ökar dosen?

  • Anonym (Sertralin)

    Jag har åter igen börjat med sertralin. Har ätit det sen sonen föddes för 9 år sedan enbart med avbrott för två graviditeter till efter första barnet. Har nu ätit i ca 3 veckor och redan första veckan mådde jag otroligt mycket bättre även om jag (såklart) fick biverkningar....men jag vet att det är så sen dom tidigare gångerna och det är bara att försöka stå ut. Jag fick oxå sobril att ta om det blir fördjävligt men då jag inte vill bli fast, då sobril är vanebildande, så har jag undvikit dom. Förr har jag tagit en halv vid behov bara, men kämpat så länge jag kunnat innan jag tagit den. Det GÅR att stå ut men då bör du ha annat att göra, och inte sitta och rulla tummarna! Och varje gång du känner exempelvis yrsel/hjärtklappning eller liknande så tänk att det är bara biverkningar, det är inte farligt och det kommer gå över även om det just NU är jobbigt! Första veckan var helt klart värst gällande biverkningar som yrsel, illamående, hjärtklappning osv men själva krypet i kroppen dämpades direkt. Humöret är oxå MYCKET bättre sen vecka 1 så det är värt att kämpa och stå ut tills du fått god effekt av dom! Jag vet att du fixar det! Lycka till!

  • Anonym (Sertralin)

    Ett tillägg...jag började med 25 mg....ökade efter 7 dagar till 50 mg vilket jag ska äta nu under 2 veckor till, sen ökar jag till 75 mg under några veckor och sedan går jag upp på maxdosen jag ska ha dvs 100 mg.

  • tjoohalia

    jag åt sertralin för ett par år sen, jag märkte inte av några biverkningar men när jag började med sertralin (eller zoloft då) så åt jag redan remeron.. (slutade sen med remeron pga biverkningarna av den)
    tycker att sertralin/zoloft är ett bra antidep. klart det finns biverkningar men det är bara ibörjan (oftast)
    nu har jag inte ätit medicin på länge
    hoppas det blir bra för dig!

  • MimmiL

    Jag har ätit sertralin 50mg sen 2006 och aldrig fått några andra biverkningar än ett diffust illamående som kommer och går i perioder. Jag var fullständigt livrädd för piller (tar inte smärtstillande ens), men fick inse att det var värt ett försök för att slippa må dåligt. Det var det bästa beslut jag tagit! Det är helt fantastiskt att få tillbaka sitt liv.

  • joz21

    Tack!!

    johlinn
    - Jag har en kurator som jag går till ibland, det känns lite "sådär" vi klaffar inte riktigt till 100%. Min läkare är dock underbar! Det är som du säger, jag vill inte må såhär... men hur i hundan ska jag få i mig tabletten utan att få 20symtom på 2min? Det är problemet...
    Anonym (sertralin)- Kom biverkningarna och gick? Eller mest hela tiden? Det låter som att det är värt det:)
    MimmiL- Hoppas verkligen det blir likadant för mig.

    Det låter som det kommer att bli extremt jobbig den första tiden. Jag vet inte hur jag ska "stå ut". Om allt blir värre än nu så kommer det inte att gå. Det jobbigaste nu är kroppsliga symtom, oveklighetskänsla och givetvis oron/ångesten.
    Samtidigt känner jag att jag måste, för såhär funkar det inte. Det är inte livskvalité! Vill må bra, vara en glad mamma/sambo/dotter...
    Jag ser upp till er som vågat! Jag är så avundssjuk...

Svar på tråden Någon som börjat äta/äter Sertralin Bluefish?