Sorgen efter ett missfall

hej jag fick mitt missfall fför två månader sedan i v 14 jag var på semester i min hemstad och min sambo hemma hos oss 20 mil bort när jag plötsligt började blöda sjukt mycket men fick först inte åka till gyn utan var tvungen att hota för att de skulle ge med sig när jag kom upp på gyn satt min sambo i bilen påväg upp till mig åh jag hoppades att han skulle hinna till mig innan skrapningen då jag är vettskrämd för sjukhus inte blev det bättre av detta.
jag blev körd till operation utan att prata med min sambo som anlände just då men blev lovad av personalen att han skulle få komma upp efter operationen, operationen gick bra förutom att de skulle tvinga i mig adrenalin pga problem med andningen men tror det berodde på att jag höll inne min sorg, när jag kom tillbaka till rummet ringde jag min sambo och han kom upp och brast i gråt i min famn sedan efter fem minuter blev han utschasad och hemkörd och jag blev själv med mina tankar och sorg men kunde inte gråta förrän vi var på väg hem igen då brast allt och har gråtit nästan varje dag sedan dess även med hjälp av psykolog och min underbara sambos stöd men hur vågar man bli gravid igen tänk om samma sak händer en gång till hur orkar man det?????