Vi över 30 som längtar efter första barnet

Hej allihop!

Jag är gärna med här också. Är 30 och har drabbats av enorm bebislängtan de senaste månaderna. Jag som aaaaldrig skulle bli en sån som bara tänker på bebisar. Jo tjena! Efter mycket diskussioner har vi iaf dumpat kondomerna nu och kör på händer det så händer det taktiken tills maken känner sig lite mer redo att försöka lite mer aktivt. Fast vi skulle nog svimma båda två om det hände nåt nu direkt!

Det där med alkohol... Tänker nog som flera här, tills jag får ett plus så får det bli ett glas då och då men ingen superfylla. Därmot skulle jag nog inte kunna dölja för mina jobbarkompisar när jag väl slutar dricka alkohol då det är en hel del drickande efter jobbet här, och mycket spekulerande så fort nån inte dricker... Klagade över att jag mådde illa idag och fick menande blickar från min chef! Hon fick ett bestämt "nej" till svar på den blicken. Man kan väl aldrig hindra folk från att spekulera...

Hur som helst. Kul att läsa vad ni sagt här innan, skönt med lite folk som är i samma ålder och liknande situation som en själv!

Grattis till er som redan plussat och lycka till till er som fortfarande försöker!

Tack! Jag skulle inte ha så mycket emot det iofs, men vill gärna att maken ska få lite tid att vänja sig vid tanken. Men han skulle ju iaf ha nio månader på sig att vänja sig! hehe

Men visst är det sjukt! Pang så är det det enda man kan tänka på! Fast iofs är det först nu det känns som att det faktiskt skulle passa in med en bebis i vårt liv så inte så konstigt om det smyger sig på en kanske.

Ernlia03 - Usch så tråkigt! Kan inte föreställa mig hur det måste kännas. Stor kram till dig!

Gris78 - Mens utan mensvärk eller andra symptom?! Det hade varit min högsta dröm och om det finns folk som har det så blir jag extremt avundsjuk....

Själv tror jag att jag avvaktar lite med att lägga till mig i listan, känns så seriöst då och vi är kanske inte riktigt där än. Fast det kommer ju inte hindra mig från att vara ett nervöst vrak vid BIM (som råkar infalla samma dag jag ska på julmiddag med jobbet. Hm.)

Åh, vad avundsjuk jag blir på er som har snö! Jag bor inte i Sverige och vi brukar inte få så mycket snö här, ska dock kunna bli lite imorgon, men det brukar ligga kvar i typ en dag och skapa totalkaos under tiden...

Trevlig helg allihopa!

Åh, här händer det mycket!

MariaF79 - Känner så igen det där med åldern. Jobbar, och umgås mycket med, ett gäng 24-25 åringar, vilket inte år så himla många år emellan egentligen (jag är 30), men det är rätt stor skillnad i hur man tänker om barn och framtiden och så. Har jättekul med dem men ibland känns det verkligen att man är på olika ställen i livet.

Irmelie - Ha så kul i London! Jag bor där, vi har snö idag!

Alla i "avisklubben" - Instämmer! Vi har knappt bestämt oss heller och ändå är det det enda jag tänker på. Första BIM nästa vecka och jag försöker intala mig att jag inte ska tänka för mycket på det och inte känna efter för mycket, men det lär väl inte hjälpa. Jag är övertygad om att det kommer ta tid, och maken, som knappt gått med på att börja försöka, är övertygad om att det kommer hända direkt. haha.

Men jösses, här hinner man ju inte med att läsa allt!

Min man vill inte lika mycket som jag, inte än iaf, men jag tror han kommer komma ikapp. Men vi har ju precis börjat försöka lite grann så jag tror bara han behöver vänja sig mer vid tanken. Han vill ha barn, men har inte tänkt på det lika mycket som jag, så det har bara varit nåt han tänkt på ska hända långt i framtiden. Han är rätt tyst om sina känslor och pratar inte så mycket om hur han känner, får ofta dra ur honom vad han tycker, så för mig är det stort att bara ha kommit så här långt.

Symptom har jag kommit fram till att jag ska försöka att inte bry mig om, får se hur bra det kommer gå! Så många av dem passar in på mig ändå, har mycket problem med magen och får alltid en massa symptom innan mens så känns inte som att det skulle gå att veta vad som beror på vad ändå!

Grattis Acinna, vad kul! Och lycka till till alla som närmar sig BIM och ska testa snart! Hoppas tant röd håller sig långt borta...

Ceke - Visst är det rätt skönt att berätta för en del att man försöker! Jag har också berättat för ett par vänner, och min syster. Hon tänkte exakt som jag innan hon fick barn, och det tog dem två år att bli gravida, så hon vet verkligen hur det är att längta. Vi pratade rätt mycket om det när de försökte så henne kändes det lätt att berätta för eftersom jag vet att hon förstår. Har även berättat för min närmaste chef (som jag är rätt bra vän med) eftersom hon uppenbarligen misstänkte det ändå och kommit med pikar ibland, bättre att hon vet vad som gäller då än att hon går runt och tror att jag redan är gravid!

Jag har också lite små-ångest över det där med alkohol, men har kommit fram till att det är nog bara nyttigt att dra ner på alkoholkonsumtionen ändå, men tills jag får plus så behöver jag ju inte sluta helt. Det hindrar mig dock inte från att ha ångest över om jag ska dricka på nästa veckas julmiddag med jobbet som råkar infalla när det är BIM dags för mig, har jag inte fått mens då kommer jag ju vara skitnervös! Kommer säkert få panik och testa dagen innan... (Dock har jag ju verkligen anledning att ta både ett och två glas om jag hinner få mens...)

Åh, vad jag är avundsjuk på all snön i Sverige! Här i London har vi fått lite grann nu och jag verkar vara den enda som faktiskt gillar när det snöar! Känner mig ju lite som hemma då. Dessutom är det rätt underhållande när de rapporterar om det på nyheterna och står ute i snön och är helt förundrade att det går upp till knäna på dem...

Åh vad jag känner igen mig! Hade jag väntat på att han skulle föreslå nåt skulle vi nog inte ens bott tillsammans än (och vi har varit tillsammans i snart tio år). Jag försöker verkligen att inte tjata ihjäl honom om vad jag tänker på, men det är så svårt när det enda jag tänker på bebisar och graviditeter ju! Ska skärpa mig, kan ju skriva av mig här ibland om det behövs.

Hoppas det blir ett plus för dig nu! Och Ansi30 också!

Grattis Inna och Uppsara! Kul att äntligen se lite plus här!

Måste vara lite ego nu (efter att ha hållit mig härifrån ett tag i ett försök att tänka på annat). Tant Röd har varit på besök och jag blev enormt besviken, första försöket och inte ens så aktivt försök (fast jag tror vi prickade in rätt dagar så chansen fanns). Jag är verkligen en sån som oroar mig för allting så jag kan se framför mig hur det här kommer ta flera år eller aldrig hända osv osv... Sen läste jag en artikel om förlossningsskador också och började oroa mig för det också. Dags att tänka positivt! Mannen säger åt mig att inte tänka så mycket på det, men det är inte så himla lätt när man får mensvärk och större ömmande bröst i fyra dagar innan mensen ens kommer, hur ska man inte låta bli att tänka på det då? Är väl lättare för män att koppla bort det eftersom de faktiskt inte fysiskt känner av det hela. Att jag dessutom mår så dåligt när jag får mens att jag måste stanna hemma från jobbet hjälper ju inte. Och så är jag orolig för att ta mina smärtstillande nu också för att jag är rädd att de ska göra det svårare att bli gravid, även om det ska vara okej om man bara tar dem ibland. Ibland känns det bara som att man inte kan vinna.

Blä. Behövde bara skriva av mig lite. Nu tänker jag iaf lägga till mig i listan, eller nån annan kanske kan lägga till mig? ÄL 20 Dec (ungefär), BIM 1 Jan. Tänkte det kunde vara trevligt att börja det nya året med ett plus! Positivt tänkande var det ja!

Jag är här för att gnälla lite igen... Fått mens två dagar i förtid, är så jäkla irriterad. Har inte alls känts som vanligt den här månaden så jag har varit skapligt förvirrad. Brukar aldrig få för tidigt, nån dag för sen kan hända, men för tidigt, vad handlar det om?! Innebär dessutom att den här månadens cykel var 23 dagar vilket känns lite på gränsen till för kort så jag hoppas det inte är nåt som kommer upprepas. Jäkla kropp!!! Får väl trösta mig med att dricka champagne på nyårsafton.

Vill bara säga också att jag skriver inte så mycket här pga lite tidsbrist, men läser så mycket jag hinner, så skönt med folk som är i samma sits som en själv! Hoppas 2011 blir året vi alla lyckas!

Välkommen! Jag har också fyllt 30 rätt nyss. Snart dags för tredje försöket för oss! Jag hinner inte heller skriva så mycket här, men läser så mycket jag hinner, skönt med andra som har samma tankar.

Sällar mig till dem som planerar resa till våren, vi ska hälsa på släktingar i Grekland och sen dra iväg till nån ö för att fira bröllopsdag, ser fram emot det redan!

Tänkte också bli lite nyttigare och träna och sånt, inte för att jag behöver gå ner i vikt utan för att det väl alltid är bra att vara lite mer hälsosam, och lär ju inte skada bebisverkstaden heller. Lär behöva pepp med tränandet också, jag är sååå lat...