Heja, Jojjo! Vad kul att läsa att du ruvar. Väntar med spänning på att höra hur det går. Nu jäklar är det er tur!
Jojjo: Ja... oron är överjävlig... Pepp och massor av tumhållning! Vi måste tro att det går vägen...det bara måste. Kram
Obeskrivlig lycka!
Hoppar in och presenterar mig. Jag fyller 33 imorgon och har alltid varit övertygad att det här med barn inte skulle vara vägen för mig. Har en underbar man, en rikt liv med många vänner, ett bra jobb och alla ekonomiska förutsättningar för att skaffa barn men längtan efter ett barn har aldrig funnits där....förrän nu...tror jag.
Några av mina närmaste vänner har precis fått barn, är gravida eller planerar bebis. Mitt i allt detta står jag och undrar och jag kommer att missa något om jag inte tar chansen nu. Jag kan inte säga att jag har en stark längtan efter barn, däremot är det en fundering som ständigt snurrar i skallen. Till saken hör att min man inte alls går i barntankar.
Någon mer som funderar men inte är säker?
Jojjo: Låter inte alls knäppt utan helt otroligt bra. När är det beräknat? Vet ni vilken sort ni väntar?
Kram!
Tack för alla svar och grattis till Jojjo77!! 
Sen jag skrev mitt inlägg har jag vecka för vecka landat i att ja, jag vill ha barn. Min inte-sugen-på-barn-man droppar också de konstigaste kommentarerna.
Vid husvisning: "Det är ju några extra sovrum, så det kan ju vara bra om familjen växer!".....
I cykelaffären vid den minsta sparkcykel jag nånsin sett: "Den här var väl söt?!"...
Om en vecka ska jag hälsa på två av mina bästa vänner som båda fått varsin liten kille med bara en veckas mellanrum. Det är märkligt..det här suget i magen som vissa talar om har börjat komma. Det handlar inte om avundsjuka, det är en inre längtan som jag inte känt förut. Läskigt men jäkligt kraftfullt på samma gång.
Fortsättning följer..
Hej alla!
Länge sen jag hade en avstämning. Mår okej, eller ja, upp och ner som sig bör :-P
Över halva tiden har gått och jag växer så det knakar. Det sägs att vi väntar en liten tös och hon verkar må bra, hon sprattlar och lever rövare mest hela tiden. Trodde väl aldrig att JAG skulle få vara med om detta! Är så tacksam och lycklig för varje dag jag får små buffar. Fullkomligt älskar min stora mage, men skulle klara mig utan ryggont, flås och trötthet, hahaha!
Kram på er!
OJ vilken nostalgi att hitta den här tråden igen! Jag hängde här nästan ett år för fyra år sen, har bytt konto sen dess men då hette jag Essalady. Jag känner igen flera av er andra här. :) Hur har det gått för er?
När jag skrev mitt första inlägg i den här tråden skulle vi precis göra vårt andra försök att få barn. När jag lämnade tråden hade vi försökt drygt ett år utan tillstymmelse till plus. Sen dess har jag hunnit med att ha en väldigt svajig relation som sen ordnat upp sig, jag har blivit utbränd på jobbet och är nästan återställd, vi har gjort utredning som inte visade några fel utan vi fick titeln "oförklarligt barnlösa".
Vi har gjort 4 väldigt påfrestande och jobbiga IVF-försök varav de två första ledde till kemiska graviditeter (supertidigt missfall), det tredje blev ingenting, och nu - efter det fjärde ivf-försöket och efter drygt 4 års försök så är jag äntligen gravid! Är bara i vecka 5 och jätterädd för missfall, men såhär långt har vi aldrig kommit förut.
Känns jättekonstigt att läsa igenom sina egna inlägg från det första året av försök. Tänk om jag hade vetat då hur lång och plågsam resan skulle bli. Nu får vi se hur det går, men har man riktig tur så har vi uppnått drömmen i juni, nästan 5 år efter att resan startade.
Grattis Irmeline!
Grattis Irmeline!
Jojjo: Har du fått någon bebis än?
Ja, visst är det så att man blir lite mer ödmjuk inför livet kanske, när har fått kämpa mycket. Du gör helt rätt i att inte ta något för givet, men du har all rätt att njuta av resan du har framför dig - det är sannerligen ett äventyr att lära känna och få ansvar för en liten ny människa.
Pepp och massor av lyckönskningar!
Jojjo: Har du fått någon bebis än?
Ja, visst är det så att man blir lite mer ödmjuk inför livet kanske, när har fått kämpa mycket. Du gör helt rätt i att inte ta något för givet, men du har all rätt att njuta av resan du har framför dig - det är sannerligen ett äventyr att lära känna och få ansvar för en liten ny människa.
Pepp och massor av lyckönskningar!
Hej Jojjo!
Vill också säga stort grattis till lillan! Har inte varit här på länge, men såg att du ÄNTLIGEN fått din bebis! Halleluja! Och stor kram...