Vi över 30 som längtar efter första barnet
Glömde ju att skicka en kram till Millan! Blir plus nästa gång!
EGO: Jag mår lite bättre, men känner mig inte alls på topp, känner mig mest frustrerad och lite nedstämd. Har mycket på jobbet som tar enerig, men jag tror att det är det här med att försöka bli med barn som gör att allt känns tungt. Trodde aldrig att jag skulle bli så här, hade lovat mig själv att inte bli knäpp av det som alla andra... Mannen frågade igår om det finns något han kan göra för att jag ska må bättre, ja gör mig gravid tänkte jag för mig själv, ville inte säga det till honom, kanske kan såra vilket inte alls är meningen. Han försöker ju tappert, med att just göra mig gravid, Just nu känns det som om det är det enda som skulle göra att allt skulle kännas bättre.
Jag försöker tänka på att en massa kul är på gång framöver och nu tänker jag inte bry mig om att avhålla mig helt från alkohol. Jag orkar inte specialdesigna mitt liv eller hålla det på paus, det här verkar ju kunna ta ett tag. Jag ska leva på som vanligt och sexa loss som en maniac när det är dags för det
Har varit i kontakt med infertilitetskliniken, skickade ett mail i tisdags och fick svar igår och ska ringa dem nu på fm, snabba bud, det känns bra.
Stor kram till er alla, kämpa på, lycka till och ha en underbar dag! Ni är suveräna!
Pssst... Annvian, hoppas att du tittar in då och då