-
Tack. Hoppas de flesta av er har flyttat till en gravidtråd innan jag är tillbaka här igen. Kram!!ceke skrev 2011-01-31 23:32:10 följande:Nej nej nej, Astro... Usch va trist. Stora kramar. Ta hand om varandra nu, -
Tack essalady. Låter ju som lovande statistik. Hoppas på turen att jag kan vara en av de 50% som lyckats få det att ta sig direkt igen. Håller tummarna för er alla också. Kram på er.ifyouweremine skrev 2011-02-01 00:37:49 följande:Åneeeej vad hemskt Astro!
Gud så ledsen jag blev för er skull. Ni som försökt så länge hoppas man ju extra mycket på att det håller i sig.. kan verkligen förstå att det är extra knäckande att få MA när man kämpat så länge.. väldigt tungt hjärta just nu... Men vi får hoppas på att det blir som för Ernlia som sagt, att det tar sig snabbt igen. Jag såg faktiskt en omröstningstråd här på FL häromdagen där frågan var "hur många månader tog det för dig innan det tog sig igen efter missfall" och då var det över 50% som svarat att det tog sig igen på en månad! Trodde inte att det var SÅ vanligt faktiskt.. men det måste ju vara att kroppen är extra redo på något sätt. Stor kram och välkommen tillbaka när du vill! -
Tack. Känns bättre idag. Igår var en hemsk dag.Polarlantis skrev 2011-02-01 06:35:11 följande:Astro: fy så hemskt! kan inte ens inbilla mig att jag förstår hur det känns! Hoppas så att det ska gå bra för dig nu och att ni kommer er upp på fötter snart igen! Många kramar till er!!! -
Tack Lavendia. Det var precis ditt scenario jag ville undvika, då jag ju redan sedan flera veckor misstänkt att något var fel pga få grav.symptom. Ville inte fortsätta gå omkring och hoppas på att pyret växer därinne ytterligare några veckor för att sedan få reda på att det dött redan i v 7. En nära kompis till mig upptäckte i v 16 att fostret dött i v 7. Hennes kropp hade bara kört vidare på att den var gravid och hon hade massa grav.symptom och då hon var i v 16 så hade hon ju trott att hon redan passerat de riskabla månaderna, men kroppen kan lura en. Det är väl dock inte många som går så länge utan att kroppen stöter ut det, så det måste vara ett undantag.Lavendia skrev 2011-02-01 09:46:50 följande:Neeejjjj!!!!! Usch vad sorgligt att höra!!
Vet precis hur det känns... Vi trodde vi skulle ta kubtest och vi såg en litet fint foster med en liten rumpa, litet huvud och små, små händer/armar som stack ut och så var där inget hjärtslag... Det är en sådan sorg. En liten tröst är att det kan gå fort även om man försökt länge. Min bästa vän försökte i två år. Fick missfall och var helt förtvivlad. Trodde aldrig det skulle ta sig igen. Vid första försöket efter mf blev de gravida igen. De gick på utredning och skulle börja IVF någon månad senare, de hade svårt att bli gravida så det var ett mirakel. De har en frisk dotter idag.Så håll hoppet uppe men sörj först. Det får ta sin tid att läka såren. Stor varm kram!!
För mig känns det mycket bättre idag. Grät nog ut den mesta sorgen och frustrationen igår. Har berättat för några på jobbet, då det kändes enklare så och så kan det vara skönt att kunna prata med någon på jobbet också om det hela.
Håller tummarna för er alla och hoppas jag snart kan vara tillbaka här igen. Kram på er.
-
Enligt ett informationsblad jag fick på Barnmorskegruppen efter VULet i måndags, så är det 15 - 20% som får missfall, vilket ju tyvärr är en relativt stor andel. Hoppas ni slipper uppleva det. Jag hoppas också att detta var en engångsföreteelse för mig.frifantasi skrev 2011-02-01 13:13:04 följande:Apropå MF och MA, jag har faktiskt aldrig tidigare haft så mycket koll på hur vanligt det är. Har väl hört nån gång att det är ganska vanligt, men förmodligen flera runt om en som har haft det än man anar. Vad jag har förstått så är det en del av er här inne som varit med om detta och jag blev rätt förvånad att det faktsikt var så pass vanligt. Det måste vara fruktansvärt! Har blivit lite skrämd, men det kanske är bra att vara mer medveten om det ifall jag skulle blli gravid. Kram på er som fått genomlida det
-
Tack allihopa. Idag känns det hela mycket bättre. Grät nog ut det mesta igår. Har fått en tid hos gyn på Carlanderska på tisdag nästa vecka, men den dagen kan jag tyvärr inte så jag måste boka om.
Jag har haft två nära vänner som fått missfall under det senaste året och båda ungefär i v 7, så det är skönt att ha några i verkliga livet att prata med också, även om FL också är toppenbra. Har även berättat för några på jobbet då jag inte började en fortsättningskurs i streetdance som fyra kollegor går på som de var väldig förvånade att jag inte anmält mig till. Hade ju hoppats jag kunnat komma med en positiv anledning till att jag inte anmält mig, men nu har jag ju ingen sådan anledning längre att inte gå. Vill bara få ut resterna nu, så man kan börja återhämta sig för att senare kunna börja om. Ska passa på att äta mycket sushi, parmaskinka och dylikt under närmaste tiden och dricka lite gott vin på fredagkvällen nu när jag kan igen. Inte för att jag längtat efter det, men bara för att ha något gott eller en mysig kväll att se fram emot. Hoppas ändå att jag kanske kan hinna bli gravid igen så jag kan få en 2011-bebis. Kan ju hoppas iallafall.
Kram på er! -
Tar bort mig ur listan. Återkommer när mensen kommit igång igen.
BIM Vi som längtar...
Februari 
3 --- frifantasi ÄL ca 19 jan (4e försöket)
3 -- MariaF79 ÄL ~23 jan (försök nr 5)
4 -- Längtan1980 ÄL 21 jan (7:e försöket)
6 -- Kaprifolen1979 ÄL ca 22 jan (försök nr 2)
6 -- Finlandssvenskan ÄL 23 jan( 4:e försöket)
8 -- Saftochbulle ÄL 25 jan (försök nr 8)
10 -- Ceke ÄL 26 jan (försök 8, 2 månaden med provera under lutealfasen)
11/2-- Frk Svår ÄL 27/1
12-- Uppsara ÄL 29 jan
12 -- simtim ÄL ~29 jan (sjunde försöket)
12 -- Zalia ÄL ~1 feb (fjärde försöket)
14 -- Kia78 ÄL ~ 31 jan (10:e försöket)
15 -- Jojjo55 -- ÄL 1 feb (försök 4)
16? -- AnnJan ÄL~ 2 feb (3:e gången gillt)
17 -- Millan75 ÄL ca 2 februari (försök nr 4 (på det fjärde ska det ske! )
17 -- Pingla77 - ÄL 2-4 feb(8:e gången)
17 -- Polarlantis ÄL 3 feb (tredje försöket, första barnet)
18--- Gris78 ÄL 4 feb (försök nr 6)
20 -- Essalady ÄL 6 feb (försök nr 6)
22 -- Ansi30 (struntar i äl-koll och kör på varannan dag till nästa mens)
23 -- Irmelie ÄL 9 feb (MA på 3:e försöket, 2:a försöket efter MA)
23 -- Lavendia ÄL 9 feb (Försökt i 1 år. 8:e försöket efter MF)
GRAVIDA MED FÖRSTA BARNET 
Mallanis: BF 7 juni 2011. (Försökt ca ett år ett ma och mf på vägen.)
Drömmen om Elin: BF 23 juni 2011
MD77: BF 9 juli 2011 (Bestämde mig för ca 5 månader sen, lyckades på 3:e försöket)
Rosavit: BF 11 juli (Tredje försöket)
Inna: BF augusti (5:e försöket)
änglabitch: BF 10 sept 2011 (3:e försöket)
Sanna77: BF 13 sept (försök nr 4)
Längtan81: BF 26 sept (försök nr 12)
Daniela01: BF 6 oktober (2 års försök -
Grattis Maria! Vilken härlig födelsedagspresent du fick med ett plus!

-
Jättegrattis! Håller alla tummar och tår att allt går jättebra nu. Kram!!Saftmedbulle skrev 2011-02-12 11:37:44 följande:Hej brudar!
Lugna och fina... Måste ju få ha sovmorgon ;)
Jodå...visst var det plus på stickan-det var det... Hurra!
Måste ju erkänna att jag hade det på känn, med allt illamående speciellt. Känns ruskigt bra så här tre månader efter missfallet förut. Nu tittar vi framåt och håller tummarna för att allt går bra. Har inte riktigt gått in ännu, men jag är frimodig (eller kaxig, beroende på hur man ser det) och lägger in mig på gravidlistan. -
Ååååh vad hemskt att höra Maria. Det är fruktansvärt jobbigt. Gick ju igenom detsamma förra veckan. Nu känns det bättre igen, men förra veckan kändes det som hela ens värld föll samman och alla planer åt skogen. Det jag tröstar mig med är att man nu vet att man kan bli gravid på naturlig väg och att det troligtvis var något fel på fostret och att det var bra att kroppen tar hand om det så tidigt, så man slipper upptäcka det senare i graviditeten eller att det hade dött senare och man fått föda ut ett dött barn (har hört flera som fått göra det tyvärr, måste nog vara det värsta som finns).
De hade gjort någon undersökning här på FL någonstans där folk hade fått skriva hur snabbt de blev gravida efter mf och ca 50% hade blivit gravida inom den närmsta månaden efter mf. Så vi håller tummarna för att det tar sig fort igen för oss båda.
Vet att det är oerhört jobbigt att se framåt nu. Gråt ut och prata ut om det med din partner och med dina vänner som vet om att du var gravid. Det hjälper oerhört mycket. Styrkekram!