BF ca 13:e Maj 2011

Jag har fortfarande inte mycket till symptom. Jag tror att jag är lite tröttare än vanligt, men det kan vara inbillning. Det tydligaste symptomet jag har är väl att jag känner av lite "aktivitet" i form av lättare spänningar då och då. Ungefär som mensvärk, men mycket mycket snällare.

Det är synd att klaga på att man inte har värk och illamående, men samtidigt hade det känts skönt att känna sig gravid. Annars är det så lätt att bli nojjig och börja tänka att något är fel :P

Jag håller med om att det har blivit lite tyst... För min del beror det nog på att jag inte har haft så mycket "nytt" att berätta.

Jag "är på" 6+4, eller hur man säger... och mår oförskämt bra! :)
Ett tag, samtidigt som jag hade en förkylning, kunde jag få en kväljande känsla ibland. Vet inte om det hade med graviditeten att göra eller enbart förkylningen. Den försvann iaf samtidigt som jag blev frisk.

Men, jag är nog tröttare än normalt. Särskilt trött blir jag när vi har heldagar i skolan, vilket inte är så konstigt iofs. Idag blev jag dock supertrött efter att ha varit på vårt första MVC-samtal. Samtalet tog inte lång stund, men när jag kom hem däckade jag (vid lunchtid) och lyckades inte ta mig upp ur soffan förrän klockan var 16:00!
Lägger mig gör jag vid 22:00-23:00, vilket är ovanligt för mig. Jag är vanligtvis en nattuggla och stannar gärna uppe till 00:00-01:00.

Det var kul att får träffa vår barnmorska. Hon verkar trevlig än så länge. Har ni andra träffat era BM än?

Åh, vad jag blir sugen på att göra VUL jag med... men känner mig lite kluven samtidigt. Vid mötet med barnmorskan kom ämnet på tal och hon gav oss rådet att tänka efter vad vi skulle göra med den information vi fick om vi gjorde ett VUL. Ingen lätt sak att svara på, om det skulle visa sig vara gravt handikappat eller så. Jag vet inte riktigt var jag står och vi har inte diskuterat saken tillsammans än, jag och sambon.

Vi får tänka igen detta noga. Inte för att det finns något principiellt rätt och fel egentligen, det är upp till var och en. Men det är viktigt att det beslut man tar känns rätt för en själv, att man kan leva med det.

Oj nu känns det som att jag inte varit inne på FL på evigheter igen! Jag har haft fullt upp med annat, både trevligt (kräftskiva m.m.) och mindre trevligt (storstädning).

Jag och sambon har i princip gått och småstädat hela veckan och idag gjorde vi några större rensningar. Dels för att vi ska ha ett litet söndagskalas och dels för att vi vill få mer yta i lägenheten. Vi är ganska trångbodda redan och måste alltså vidta vissa åtgärder för att göra plats åt en liten i maj :)

Ett alternativ är ju att skaffa större lägenhet men eftersom jag är student tänkte vi vänta med att flytta för att spara pengar. Men förr eller senare lär det bli lägenhetsbyte... och eventuellt även byte av stadsdel.

Hur är det med er andra? Känner ni er förberedda inför tillskottet eller kommer det att medföra fler förändringar i tillvaron än "bara" det lilla livet att ta hand om? :)

Välkomna, Fire och Entill2011

Det här med illamående och andra graviditetssymptom är något som jag varit förskonad från. Jag märker knappt någon skillnad alls.

MEN... nu i dagarna har faktiskt ett nytt symptom dykt upp. Jag hade nog inte ens uppfattat det som ett sådant om det inte hade varit för beskrivningen av embryots och graviditetens utveckling vecka för vecka här på FL. Under vecka 9 stod det att tandköttet kan mjukas upp och bli känsligare. Det stämmer på pricken! Det blir till att köpa en mjukare tandborste

Hej och välkomna alla nya!

Inte mycket att rapportera här förutom att jag nu gått in i vecka 10 och det lilla livet officiellt blivit ett foster istället för ett embryo. Cooolt

Det känns häftigt att veta att han/hon nu faktiskt ser ut som en lite människa, med armar, ben, fingrar, näsa, haka... fast i miniformat.

Nästa milstolpe får bli vecka 12, då man går in i den s.k. "säkra perioden". I alla fall statistiskt sett.

Åh, nej... Jag beklagar verkligen! Kan inte föreställa mig att gå igenom något sådant. Håller tummarna för att ni snart är tillbaka på banan igen med en graviditet som leder till ett friskt och välmående barn.

*kram*

Då var första ultraljudet inbokat. Den 14:e december ska vi äntligen få se vårt barn!

Ja, det undrar jag med!
Behöver fler delmål som kan distrahera mig (om inte skolarbetet ordnar den saken, *puh*). Tur att man åtminstone har lite nytt att läsa om varje vecka. Fast jag brukar tjuvkika och läsa om barnets utveckling flera veckor i taget...

Fick igår veta att en kompis till mig ska ha sitt andra barn bara några veckor efter mig! Hur kul som helst!!