flawless

Äldre 28 Sep 13:49

3570 svar

4 missfall.. Finns det hopp?

Barbaboo skrev 2010-09-28 10:01:35 följande:

Alla fina tjejer här inne i tråden!

Jag har nu ÄNTLIGEN fått tag i min härliga läkare på gyn, hon bad om ursäkt att hon inte ringt upp, så hon är helt och hållen förlåten ;)

Jag har berättat om all min forskning här inne på FL och berättat om trombyl, prednisolon osv osv och hon är så cool så hon säger ödmjukt att hon aldrig skrivit ut pred till ngn men hon ska prata med IVF läkaren och återkomma.

Jag säger att jag är en villig försökskanin och testar allt :)

Så det verkar inte omöjligt.. hon ska ringa upp under dagen.. Hoppas Hoppas!

Jag blev lite glad nu :)

Kram

Håller tummarna för dig., låter lite spännande ju, inte för att ja vet vad det är för nåt?

Jag har just fått mitt 3e mf/ma nu och väntar på första mensen. Min bm sa att ja skulle ringa gyn och varsko dem om mitt läge så att jag kan få ut nåt blodförtunnande nästa gång jag blir gravid.
Har ingen aning om såna saker?
Därför jag läser som 17 här i trådarna.
Har idag fått hem al och g-stickor som ja heller inte har en aning om hur det funkar?

flawless

Äldre 30 Sep 18:55

#100

Barbaboo skrev 2010-09-28 21:13:04 följande:

Flawless välkommen till tråden, ledsen att du också behöver vara här!

Jag var för drygt ett år sedan lyckligt ovetande om alla dessa tester, prover, utredningar, mediciner etc etc etc.. Det mesta har jag fått läsa mig till här på FL och googlat som en galning. Jag tycker att kunskap ger makt och känslan av kontroll växer med kunskap och stöd från personer som befinner sig i liknande situation.

Jag kan bara skicka med dig ett råd att ta en sak i sänder och en dag i taget...

Ang ÄL tester och Gravidtester så är dom väldigt lätta att förstå, antar att det följt med information som du kan läsa. Jag blev gravid sist med hjälp av ÄL testet vid första försöket, så jag skattar dem högt!

Hoppas du finner den tröst och hopp som jag gjort i dessa forum.

Kram.

Ok, tack för svar marieh =)

Ja du har ju så rätt..inte så mycket mer man kan göra.
Men vet inte, är det svårare me äl-tester när man jämt har så oregelbunden mens som jag haft i flera år nu?
Allt från 5v upp till 3mån mellan mensperioderna.

flawless

Äldre 1 Oct 19:30

#105

hmm..ja känner nästan aldrig av några äl-symptom :/

Men har funderat på en sak..jag har jämt mensvärkar redan ca 2v innan mensen, sen slutar dem nästan helt mensdag 2.?
Kan det vara så att det faktiskt är äl som mensverkarna börjar med så långt före?
kan det vara ett av symptomen på äl? Och i så fall, kan dem pågå i flera dagar?
Någon som vet?

flawless

Äldre 17 Feb 18:24

#221

Barbaboo skrev 2011-02-17 13:49:48 följande:

Nu får ni hjälpa mig.
Detta svar kom från Kinesiska kliniken idag..
What to do??
....

Hej Marie,

Va synd att du inte kom tidigare. Då hade vi kunnat hjälpa dig att behålla barnet. Lycka till med skrapning imorgon.

Det är bra för dig att börja medicinera dig med kinesisk medicinen efter skrapning eftersom du blir mycket svagare än normalt. Med en bra återhämtning ökar din chans att bli gravid igen. Därför tycker vi att du ska köra igång med det så fort som möjligt.

-------

Ang myom:

Varför ska du operera bort myom när du kan bli gravid? Om det är pga återfallande missfall så är kinesisk medicin en mycket bra lösning (utan att du behöver operation).

För att göra en kvalificerad bedömning behöver vi veta följande:
1. Var i livmodern myom växer, utanför livmodern, inuti livmodern, eller i mitten?
2. Har de tänkt operera bort hela livmodern eller en del av livmodern.
3. Vilka symptom upplever du från myom, har du tex mycket blödningar eller ont i magen mm?

Kinesisk medicin fungerar även mot myom, man kan också kombinera den med medicineringen på sjukhuset.

vA??? är min första reaktion!
Får en känsla av att dem vill tjäna pengar här

va fan ska hålla på att ge folk ångest för!?? För det jag tänka mig att du fick, stackare!!

Jag har följt denna tråd, och du ska veta att jag lifer med dej, med alla såklart, i denna situation.
Jag kämpar oxå för att få ett barn, över 5 år , som bara har resulterat i 3 mf, blir snart 37.
Känner paniken..
Tur vi har varann.

Berätta hur du uppfattar detta svaret du fick?

flawless

Äldre 17 Feb 18:25

#222

och vad 17 är detta för sorts klinik???

flawless

Äldre 20 Feb 22:47

#242

Stort härligt grattis till er som plussat !!

${#emotions_dlg.flower}$

här har vi jobbat en del för att lyckats pricka in äl..nu e de bara å vänta.
Ska väl ha mensen närsomhelst nu, eller inte ha mensen mena jag hiihi!
Vill så gärna testa nuuuu,,,
men ja har lite oregelbunden mens så det gör det svårare att veta när det är dags att testa??

Orkar inte med ett 4e mf nu..senaste va i sep.

Kram på¨er

flawless

Äldre 21 Feb 23:48

#245

Jag testade idag, men inget plus,

men jag har ju ca 5v mellan min mens och då e det några dagar kvar.
tycker ni jag ska testa igen då?

Fast jag har nu i några dagar haft mensvärkar som jag brukar få ca 1v före mens och ömma bröst,
så jag tror inte vi lyckats den här gången

flawless

Äldre 22 Feb 21:23

#250

"marieh"- thats the spirit!! du är verkligen stark !

"timoa" - Va kul att höra, kan leva mig in i känslan =)
synd att man måste drass med alla negativa känslor oxå. Nu ska det gå bra!!

tänk va starka vi kvinnor är

flawless

Äldre 11 Apr 20:53

#357

usch va jag känner igen mig i de ni tänker och känner runtikring att andra blir/är gravida.
Har två vänner i mitt liv, den ena väntar nu sitt 4e barn. Hon blev gravid ca 2 mån efter mitt mf, 3e mf på 4 år nu.

Och jag har undvikit henne sen dess, i ca 5 månader nu. Jag känner mig hemsk och skämms nåt fruktansvärt.
Tog tjuren vid hornen nyligen och erkände och öppnade mig för henne om hur jag känner. Att det är skitjobbigt och svårt för mig att umgås och glädja mig med henne osv.
Hon förstod inte ett dugg och formligen kastade sig över mig och talade om för mig vilken dålig vän jag är, att det är fel av mig att känna så pga att vi e kompisar.
Samtidigt som hon säger att hon visst förstår??
Men hon verkar ju inte förstå ett dugg?
Sen mitt mf har min deppression blivit sju resor värre och jag stänger ute alla i min närhet. Men hon förstår aldrig, verkar bara tro att jag skiter i henne osv.
Så nu drar jag mig undan ännu mer, suck.

jag blev med i denna tråd för länge sen men har inte orkat skriva, läser hur det går för er då och då.

Hoppas varje gång på att se att det går vägen för er, det gör jag, även om det inte låter som man gör det.

Behövde gnälla ur mig lite.

flawless

Äldre 11 Apr 20:55

#358

Annica P skrev 2011-04-11 20:26:04 följande:

Idag är det dags. Det senaste timmarna har jag blivit av med en hel del blod. Ett tag gjorde det riktigt ont och efter det kom hela hinnsäcken (måste varit det, stor som ett hönsägg) och andra klumpar och elände. Hoppas att allt rensades ut samtidigt och det ger sig. Det har ju gått bra de senaste gångerna, men har ju även legat på sjukhus och blivit skrapad. Vill inte skrapas mer nu. Håll tummarna snälla

usch å fy fan va jobbigt du har det nu, minns såväl hur det känndes, känns fortfarande, som ett stort VARFÖR??

jättekram

flawless

Äldre 11 Apr 22:05

#360

Annica P skrev 2011-04-11 21:36:27 följande:

Tack flawless! Jo, varför är en bra fråga. Är i alla fall glad att jag vet om när det kommer att gå åt skogen. De första gångerna skulle man hantera psyket och det fysiska samtidigt. Nu kan man ta det lite i taget.

Stackare, jag tycker din kompis verkar fruktansvärt oförstående. Jag vet inte hur jag skulle ha tänkt om jag bara haft lyckliga graviditeter, men visst måste man ändå förstå vilken fruktansvärd upplevelse detta är. All förväntning, alla förhoppningar och sen nederlaget. Att inte få den familj som de flesta verkar få väldigt lättvindigt. Du var modig som öppnade dig för henne och det är hemskt tråkigt när det inte ger utdelning. Blir ledsen när du skriver om depression. Får du någon hjälp/har du någon strategi för att ta dig upp till ytan?

Kramar!

va himla skönt med någon som förstår.
Men man kan väl inte kräva att någon som inte vart i ens sits ska förstå heller?
Känner mig verkligen som en rutten vän. Men jag erkänner att jag inte orkar, inte just nu i alla fall. Så då får den vänskapen vara.
Min andra vän förstår mig till fullo och dömmer inte mig. När hon väntade sin senaste så kunde hon va lite finkänslig in alla fall, och fråga mig hur det kändes samt talade om att hon förstod mig. Det är väl så det ska vara mellan vänner?
Ang mina depressioner så är jag mitt i utredning nu, har stått i kö 5år och nu äntligen är det på G.
Har förmodligen adhd och nu tror dem även att jag har bipolär 2. Får se hur det blir. Är bara så hoppfull nu på att få hjälp med måendet.
Du e gullig som frågar.

Hur länge har ni försökt med barn då? Har du några sen tidigare?
Själv e jag 37 med en son på 17.

flawless

Äldre 11 Apr 22:33

#362

Annica P skrev 2011-04-11 22:23:43 följande:

Flawless: Förstår att du känner dig otillräcklig som vän, men absolut inte rutten! Det kan ju finnas så många orsaker till varför människor beter sig som de gör. Din kompis kanske innerst inne känner dåligt samvete och är skuldmedveten för att det går så enkelt för henne, men inte för dig. Det är ju inte alltid man själv vet vad som ligger bakom ens tankar och handlingar. Men når ni inte fram till varandra så ta en paus istället, utan för mycket samvetskval från din sida. Man ska inte hålla fast i relationer som inte fungerar trots försök.

Det låter skönt om du kan få hjälp att må bättre! Hoppas på det. Har precis läst om en adhd-tjej som fick livet tillbaka vid 35-årsåldern efter medicinering.

Min snabbhistorik: 38 år, son på 6 år och 5 MA under de rätt exakt 3 år vi försökt få ett syskon.

Tack för dem kloka orden :) Du har alldeles rätt.

"Har precis läst om en adhd-tjej som fick livet tillbaka vid 35-årsåldern efter medicinering."
-Är det nån sida man kan få ta del av kanske?

5 mf!! Fy fabian :(
Har ni försökt få hjälp?

Hoppas för vår skull, vi ger inte upp, det ska nog gå vägen för oss tror jag :)

flawless

Äldre 12 Apr 11:12

#365

tack AnnicaP och timoa. ${#emotions_dlg.flower}$
läste just artiklarna och det va som att läsa om mig själv.
Känner att henne skulle jag vilja prata med.
Fy faan va ja mår skit. ohc vet itne hur jag ska förklara för min arbetsgivare på arbetsträningen ännu en dag varför jag inte kommer till jobbet.
Är livrädd för att dem ska tröttna ohc att jag ännu en gång mister en bra chans. Trivs ju där. Behöver ju verkligen en sysselsättning för at tinte drunkna helt.
Nä nu är jag OT här och ska sluta ömka mig för er med andra bekymmer. tack igen för era fina ord och omtanke. det gör mycket i mina stunder av hopplöshet.

kram

flawless

Äldre 12 Apr 16:34

#367

Ninninn skrev 2011-04-12 16:02:09 följande:

flawless: Ja förstår verkligen hur du känner dig.

Under dessa 2,5 åren som vi har försökt och fått 5: ma så har tre utav mina vänner fått barn, och de värsta är att jag kan inte träffa dom så nu mera har jag ingen kontakt med dom längre och den ena är min allra bästa vän, de e fruktansvärt, hon förstår mig verkligen men de e väldigt tråkigt för mig. Hon fick barn för en månad sedan och ja har inte ens varit där och hälsat på henne och sett den lille!! ja känner mig så jävla rutten och de värsta är att jag knappt är glad för hennes eller dom andras skull!!!!

Jag tänker på detta som har hänt oss varje sekund, de e skit svårt att hålla inne tårarna, mina dagar går verkligen upp å ner.

Jag vill så gärna ha en lite bebis att hålla i famnen och gosa med än å hela tiden gosa med alla andras barn!

Jag är inte speciellt positiv till om vi någonsin kommer få några barn, man ska ju vara glad över att man blir gravid på egen väg men de hjälper ju inte så länge som man inte får behålla den.
Ja vet inte vad ja ska göra för att må bättre, testade att gå till en psykolog nu innan jag blev gravid men hon hade ju inget vettigt alls att säga och hon kan ju ändå inte hjälpa mig med mitt problem " att få ett barn "

Jag vet inte om jag vågar försöka igen för jag vet inte vad som händer om jag får ett till ma, ja kan verkligen inte förstå att man ska behöva gå igenom så här många, kan fan räkna alla missfall på en hel hand nu de e inte klokt!!!

Tänk va skönt det är att bli förstådd! Undra om det skulle underlätta en del om man umgicks med någon/några i liknande sits,, ja vet inte. men vet att det är tur att ni finns i alla fall.
man stänger in sig nog ändå.
Har någon av dina kompisar reagerat negativt på ditt avståndstagande och hur du känenr inför det här.? Hur tar dem det?

flawless

Äldre 12 Apr 21:21

#371

läser de ni skrivit och känner samhörigheten och tacksamheten,
beundrar era drivkrafter, det ger mig kraft oxå

"Flawless" 37år,
ett barn född -94.
Försökt få ett till i ca 5år men bara fått 3 mf, senaste i sep-10.
Har inte mycket hopp men ger ändå inte upp det.

flawless

Äldre 16 Apr 12:04

#377

timoa skrev 2011-04-14 09:35:56 följande:

Timoa, 41år
1 barn född 2009 (gm IVF), under 2010 gjorde 3st IVF:er, samtliga blev graviditet men slutade i MA/MF
(v8,v8 samt v5). Samtliga ggr fått progesteron. Ny IVF jan2011 blev lyckad graviditet, som jag hoppas ska gå hela vägen. har varit enormt orolig för MF och tacksam för varje vecka som går.... BF 6okt2011.
denna gång fick jag trombyl som jag ätit sedan ET (isättning av embryo)

grattis...va underbart för er :)

4 missfall.. Finns det hopp?

INNEHÅLL