Behöver råd

Jag har inte varit aktiv i adopionsforumet innan men ibland läst trådar och inlägg. Här verkar finnas många kloka människor och nu behöver jag få råd. Vi har varit hemma med vårt barn i ett drygt år. Vårt barn är idag tre år gammal. Allt har gått bra med anknytning och språkutveckling även om vi fortfarande naturligtvis jobbar hårt med de här bitarna då barnet hade ett tungt bagage med sig i form av understimulering och otrygghet på barnhem. Vi har i dag fått reda på att det finns ett bioogiskt syskon till vårt barn som är aktuell för internationell adoption. Barnet är i skolåldern och har bott i fosterfamilj fram till nu.

Rent känslomässigt vill jag ta emot barnet med öppna armar, dels för att jag gärna vill ge vårt barn ett syskon och dels för att jag vill kunna ge även detta barn ett bra hem och en familj. Praktiskt är det svårare. Vi har nyligen köpt bostad,och det i kombination med en lång vistelsetid i landet för ett år sedan plus adoptionskostnaderna gör att våra ekonomiska marginaler är små just nu. Både min man och jag har dessutom gått ner i tjänst för att ge vår barn den trygghet och goda start h*n behöver just nu. Kort sagt har vi inte råd med de kostnader en adoption till innebär. Jag har legat sömnlös hela natten och vridit och vänt på problemet utan att hitta någon egentlig lösning. Det känns så vidrigt att det finns ett barn där ute som behöver oss och att som står ivägen ska vara något så futtigt som pengar.

Om ett under sker och vi får ihop pengarna (och medgivande) finns det någon här med erfarenhet av att adoptera ett så pass stort barn som vill dela med sig? Hur gick det med anknytning, språk, att anpassa sig till en ny familj, ett nytt land, skola?