Bonusdottern på 5 år, rädd för sin bio mamma! Vad gör man?

Nu vill jag inte låta alltför dömande.
Är ni helt säkra på er sak? Jag menar, barn i den åldern skulle lätt kunna manipulera er vuxna och spela ut er mot varandra. Anledningen till det är inte att barnet är elakt utan kanske bara att hon inte vet hur hon ska förhålla sig till alla relationer och olika människor som betyder olika saker.

Om det är som ni tror så är det hemskt och då måste så klart flickan få hjälp men det måste kanske göras i samförstånd med mamman? Jag menar, kanske kan ni höra med familjerätten om samarbetssamtal och så kan dem slussa er vidare om dottern behöver ytterligare hjälp? Jag tror inte på att gå bakom ryggen på mamman oavsett, inte så länge det inte handlar om misshandel. Är det saker som skett som faktiskt är olagliga så tycker jag att ni bör göra en polisanmälan.

Jag hoppas verkligen att ni finner en lösning på det här för det är aldrig bra när barn känner sig otrygga :-/

Oj, okej. Fy det låter inte alls bra :-/

Men mitt sunda förnuft säger mig (vilket inte alltid är rätt då vi har så mkt knäppa regler i sverige) men borde ni inte kunde ringa någon? En handläggare från socialen, vad som helst och be att få komma in på samtal? Bara du och sambon? Och sedan kan kunnig personal bedöma om ni behöver göra en anmälan?

Om dottern far illa så måste hon skyddas från den miljön. Jag var ett otryggt barn hemma hos min mamma med en alkoholiserad sambo som skrämde livet ur mig. Min pappa hjälpte inte mig förrän jag var tolv år för han förstod inte, tänk vilken skillnad det kunde ha gjort för mig i vuxen ålder om någon ingripit tidigare. Kanske hade jag sluppit gå in i väggen vid arton års ålder...

Det jag försöker säga är att slå på röda varningsljus direkt och gör något nu om ni tror att hon far illa, varje dag räknas.

Sedan vill jag även berätta att min sambo har en dotter som halvgråtande berättade för sin mamma att hennes pappa slagit henne. Som tur var så är hennes mamma så pass förståndig att hon förstod att det här är något skumt? Dottern erkände att hon ljög. Vi har ingen aning om varför hon gjorde så? Om det var för att få uppmärksamhet eller vad? Hon var väl 4-5 då ungefär om jag inte minns fel.Hon har dessutom en bra relation med sin pappa och han har definitivt aldrig lagt en hand på något av sina barn...

Lycka till med allt. Jag hoppas att det löser sig så att flickan får hjälp.