Ni som har en älskare/älskarinna - blir ni kära i den personen?
Ja, lite kär, åtminstone i viss mån.
Jag brukar ha långvariga relationer med mina älskare och då brukar det uppstå kärleksfulla känslor mellan oss, utan tvekan kan jag kalla det åtminstone förälskelse.
Utan sådana känslor tycker jag inte att sexet blir så bra och underbart som det kan vara och då skulle jag nog inte tycka att det vore meningsfullt att ha en älskare.
Jag är alltså gift och har ett bra äktenskap med min man och vi älskar varandra djupt och innerligt. Också ett bra sexliv.
Men att ha en älskare ger mig ytterligare en dimension i livet, både mera omväxlande och hetare sex, men också alltså att få uppleva spänningen och känslorna av nyförälskelse igen.
Jag vågar erkänna och bejaka att för mig är det viktigt att få känna mig attraktiv och åtrådd, både av min egen man såväl som av andra män.
För mig råder det ingen tvekan om att man har en helt naturlig förmåga att älska fler än en.
Det är mitt sätt. Men jag har full förståelse för om mitt sätt inte passar för andra.