Så jävla arg på min chef!!!

Det är en enorm skillnad för jämställdheten och för arbetsgivaren om ett par delar på vab eller att den ena tar all vab. I och för sig ett oproffsigt bemötande från din chef, men vad var det som skulle hända idag när han ville att JUST DU skulle jobba? Han kanske inte kan ge dig arbetsuppgifter som kräver att du är där vid vissa specifika tillfällen om han inte vet att du gör allt för att komma dit?

Om du tar all vab nu och framöver så kommer du ALLTID att tjäna minst. Enda sättet för dig att öka din inkomst är att ta ett ökat ansvar på jobbet och att ni därmed delar på vabbandet och att den som har lättast för att vara ifrån jobbet är det.

Ett tips är att på förhand dela upp dagarna så att man vet att blir barnet sjukt mån-tis så kommer jag ta det osv. Funkade jättebra för oss.

Har du förresten räknat på hur stpr skillnaden blir netto om du eller din man tar vabben?

Din chef betedde sig fel, men försök red ut det ändå på ett bra sätt.

I Sverige har vi ett system som låter varje familj ta sitt eget beslut om vem som ska vara hemma när barnen är sjuka. Det är lagstadgat och ingen kan göra nåt åt det. Hör ofta om chefer/arbetskamrater som försöker få den som brukar vabba att låta den andra parten vara hemma istället, men jag tycker man ska stå på sig. Oavsett om det handlar om ekonomi eller något annat så har man som förälder rätt att bestämma ihop med sin partner vem som ska vara hemma. Låt ingen annan lägga sig i era beslut!

Fy vad tråkig attityd många av er har. Att man skulle vara en sämre anställd för att man har barn? För att man sätter sitt barn (som man har ansvar för... bra mycket större ansvar för än sitt arbete) före allt? För att man väljer ett par tusenlappar mer i matkassan, framför att vara "rättvis" mot sina kollegor som inte har småbarn? Dessa kollegor kanske redan har haft sin småbarnsperiod, eller kommer kanske att ha i framtiden?

Jag har också varit "barnlös" och plikttrogen som en del av er skriver. Men nu har vi småbarn och ja, jag tar VAB dagarna. Min man tjänar dubbelt så mycket som jag och har ett större ansvar på sitt arbetsområde och det är svårare att hitta en vikarie för honom. Fördelen för oss är kanske att vi arbetar på samma arbetsplats och chefen själv sagt att han helst ser att jag är hemma med sjuka barn. (Snacka om att känna sig värdelös, haha!)

Nä, mina barn kommer inte alltid vara små och en dag kommer jag att bli en plikttrogen, duktig, rättvis anställd och kollega igen  Och då ska jag minnas den här tiden och INTE irritera mig på alla dessa småbarnsföräldrar som väljer familjen framför arbetet.

Som det ser ut nu tänker jag jobba hårt och göra det bästa jag kan... men jag kommer fortfarande vara hemma med mina sjuka barn.

Ts: Tråkig chef du har, jag hade också blivit skogstokig om min chef ringde hem till mig och var så otrevlig. Det känns ju inte som att man blir mer sugen på att offra sig för jobbet.

Måste bara tillägga: Minns när jag var liten att det var en "tant" som kom ifrån dagis och såg efter sjuka barn i hemmet. Fast det kanske bara var hos ensamstående föräldrar? Något sådant skulle man väl kunna ha igen, fler arbetstillfällen och så slipper föräldrar VAB:a och kollegor bli sura

Som chef hade jag varit less om en anställd ALLTID tog vabben och det hände relavtivt ofta. Visst att man går efter lön men samtidigt är det inte rätt att jobbet ska bli lidande för en person om det faktiskt finns två personer som kan dela på vabben - då märks det ju inte alls lika tydligt på bådas arbetsplatser.
Man ska vara glad att man har ett jobb och vårda det. Tycker jag.

Många personer med "chefsroll" har noll respekt för familjelivet så mitt tips till dig är att söka nytt jobb. Har själva varit i den situationen & jag lovar, det blir värre.

Man undrar ju över alla chefer som blir irriterade över att deras anställda vabbar själva har barn? Om ni nu har det vabbar ni då aldrig eller är ni sådana som låter er partner ta det eller är det ni som proppar i barnen alvedon och skickar de till dagis ändå så de kan smitta ner andra barn där? Självklart ska man prioritera sin barn och familj det är det viktigaste man har. Dessutom måste man ju klara sig ekonomiskt. I vanliga fall är det några få år om man ser till hela arbetslivet som man måste vabba främst då barnen nyligen börjat på dagis sen brukar det bli mindre vabb för de flesta. Det gäller ju alla som skaffar barn även för chefer. Kanske ni chefer ska ha ett samtal med era anställda för hur de ska kunna jobba även om det blir mycket vab och om det finns möjligheter att difta på arbetstiderna lite, jobba hemifrån eller annat. Går jobbet under för att en vabbar eller är sjuk har man helt enkelt för få anställda. Ts låter som din arbetsgivare var lite desperat och såg sig framför hur du är borta jämt men ibland är det inte alltid bra att säga sanningen heller det hade nog räckt med att säga att du inte kunde. Tror dock det är bra att ha en bra och öppen kommunikation med sin chef men ibland ska man nog tänka på hur man säger saker både chefer och anställda.

Din chef har ju helt rätt.

Varför i h-e tror du du har lägre lön för? Och sedan är du med och cementerar det och klagar för att någon klagar?

Jädra trams.

Opassande beteende för en chef/ledare. Jag skulle inte göra så i min roll som chef/ledare.

MEN jag kan villigt erkänna att jag stör mig på att det alltid är en part som vabbar och att det vabbas för minsta lilla. Har personer i min omgivning som inte är på sina jobb en hel månad någon gång om året. KÄnns som de tar till vab både för barnets sjukfall och för egen sjukdom för att slippa karensdagen. På de flesta arbetsplatser men speciellt i ett mindre företag så blir det snabbt en icke-fungerande situation och för mig handlar relationen arbetsgivare/arbetstagare om en ömsesidighet. Jag jobbar själv i offentlig sektor men problemen är stora hos oss också. 

 Ser också goda exempel på när vab:ande föräldrar kommer in när den andra parten kommer hem och gör det som måste göras. Dvs tar ansvar för sina arbetsmässiga åtagande. Strongt gjort och det premierar jag i min roll som chef.