• lurv

    En undran

    Har under flera års tid läst trådar om ilskna föräldrar, företrädesvis mammor och blivande mammor som förbannade på folk som inte hjälper till med vagnen upp på bussen, inte håller upp dörrar, inte reser sej på bussar och tunnelbanor, inte släpper fram barn i toakön etc etc. Min fråga till er är: Hur var ni själva innan ni blev gravida och föräldrar? Rusade ni upp så fort det kom en gravid kvinna på bussen/tunnelbanan. Släppte ni fram barn i toakön och stannade ni alltid för att håll upp en dörr?

  • Svar på tråden En undran
  • Frontline

    Är en man men jag hoppas jag får svara endå...

    JA jag har alltid ställt upp och gett min plats till barn/gravida jag har alltid hållt upp en dörr om det behövs släpper även fram barn i en kö för jag vet hur otåliga dom är.
    Hjälper även gamla av och på buss/plan eller vad det är
    Jag gjorde det innan vi fick barn och jag gör det nu efter att vi har barn med...


    Livet är underbart när underlivet är bart :)
  • 7 små apor

    Uppenbarligen trampar du på många ömma tår eftersom ingen vill svara.

  • Eleonor86

    Ja jag måste nog hålla med jag också, jag hjälper alla som behöver hjälp! Sen om det är en gravid kvinna, en gammal dam eller ett litet barn kvittar för mig. En människa i behov av hjälp, oavsätt person, gör jag mitt bästa för att hjälpa :) Och jag har inga barn!

    Det är dom små sakerna som gör det!

    Sen har man självklart varit med om människor som ser det som en självklarhet och som blir sura om man inte reser sig upp tillräckligt snabbt på bussen.. Men då tar jag på mig mitt största leende vilket ofta smittar av sig även på den suraste citronen här på vår jord :)

  • Pentagram
    7 små apor skrev 2010-09-25 23:05:22 följande:
    Uppenbarligen trampar du på många ömma tår eftersom ingen vill svara.
    Jo, för man kan ju förvänta sig en hord av svar efter en timme en lördagkväll på etikforumet...
  • 7 små apor
    Pentagram skrev 2010-09-25 23:16:56 följande:
    Jo, för man kan ju förvänta sig en hord av svar efter en timme en lördagkväll på etikforumet...
    Tja, vi har sett sådana här motfrågor förr och det är alltid samma talande tystnad.
  • Fenna

    Jag skulle definitivt ha rest mig upp på bussen och hjälpt till med barnvagnen. Däremot hade jag nog inte haft samma förståelse för barn.

  • Dr Mupp

    Eftersom jag inte är tankeläsare och inte brukar detaljstudera alla som kliver på bussen så brukar jag inte erbjuda mig att hjälpa varken nu eller innan jag skaffade barn. Jag har adlrig haft problem att få sittpalts och hjälp när jag bett om det och jag förutsätter att alla som behöver hjälp kan be om det. Det finns dock en grupp jag alltid hjälper om man ser det och det är folk som håller på att falla. Dett oavsett om det är pensionärer eller barn.


    If you cut the wings of a fly, Does it become a walk?
  • honkie

    jag hjälper bara om jag blir tillfrågad, och då mot avgift.

    senast igår ignorerade jag en kvinna med kryckor som stod och försökte få ut en soffa från en hiss.

  • Faya

    Jag är ung och barnlös, men brukar hjälpa till om jag lägger märket till det, vilket absolut inte är en själklarhet. Det är inte så att jag går ut för att hjälpa andra när jag är på offentlig plats utan brukar lyssna på musik eller bara vara helt uppe i min egen lilla värld. Har inget att göra med att jag inte vill hjälpa till om det behövs, jag är bara oftast helt borta (så pass borta att jag ofta går in i o snubblar på sakar Flört ).

    Vi får väl se hur jag blir när jag blir gravid/mamma. Men jag tycker som person inte om att va till besvär eller vara beroende av att okända människor ska hjälpa mig. Så jag kommer förhoppningsvis inte blir sur om alla inte hjälper mig.

Svar på tråden En undran